University of Technology Tore Lund

3rd International Symposium on University Ranking, Leiden, 6-7 feb 2009 (några observationer litegrann från sidan) Arrangör CWTS 12 utvalda föredragshållare (varav 1 hann dö och 2 fick influensa) Hanterlig överblick av området http://www.events.leiden.edu/ranking2009/

Bakgrund I: alla känner till, och ganska många bryr sig Chalmers donatorer Nigerias president Italiens riksdag Hollands regering (regler för kunskapsimmigration, 2008)

Bakgrund II Globalisering Forskning/Högre utbildning som ekonomisk motor Ökade resurser kopplade till krav på accountability Kamp om positioner, om medel och om talanger på en internationell kunskapsmarknad Mer specifik marknad 2,7 miljoner internationella studenter Shanghailistan (2003) som utlösare eller väckarklocka

Olika reaktioner … Möjligheter för nischindustrier Lokala reaktioner – universitetsledningar Forsknings- och utbildningspolitiska reaktioner Möjligheter för forskningsanknutna organisationer inom el nära staten eller akademien

THE-QS Marknadesföring från Martin Ince: “Vi bidrar till att pusha universitetssystemet i riktning mot Concentration New reward mechanisms Internationalisation men bort från ” local, cheap, mass provision ” ”Hur man höjer sin position i THE-QS” Be visible around the world as an excellent institution Produce graduates people want to hire Produce papers people want to cite Have enough staff to teach your students Be attractive to overseas staff and students Har han inte rätt i att THE-QS som ”incitamentsstruktur” är överlägsen Shanghai?

i-Graduate (Archer) Representant från företag som nischat sig ”mot” rankinglistorna Kampen om studenterna i centrum Rankingar kommer långt ner på listan över skäl till val Långt viktigare t ex vad kamrater och ex-studenter säger ”Vi kan ta reda på hur ni verkligen bedöms av dem som betyder nåt” Och resultaten givetvis konfidentiella …

Universitetens reaktioner Tre möjigen typiska mönster Tronpretendenten (Manchester) Det nöjda universitetet (Aarhus) Den oroliga lokala högskolan (Arnhem-Nijmegen)

University of Manchester (Georghieu) Skapades genom sammanslagning 2004 Blev därvid Storbritanniens största universitet Vill även bli bland de (fyra) bästa 2015 En vision med nio mål, alla med mätbara indikatorer (KPI) inkl plats bland top-25 på Shanghailistan, och tre nobelpristagare på lönelistan 2008, fem 2015, ”årlig ökning av antalet högt citerade publikationer” etc etc Resultat so far: 2 nobelpristagare + 1 ”iconic scholar” mha donationer Från 53 till 40 på Shanghailistan, men inte tillräckligt Svårt att nå top-25 mha HiCi-forskare (exponentiell utmaning)

Aarhus (Holm-Nielsen) Att ta rankingar och kvantitativa mått med en klackspark lita till den egna väderkänslan och satsa på den klassiska institutionen … går ju bra om man ändå står sig bra i konkurrensen om de internationella studenterna tack vare det danska samhällets attraktivitet och den danska forskningens styrka Och faktiskt är man ganska nöjda med sitt höga resultat i Leidenrankingen (CPP/FCSm = 1,41 – nr 18 i Europa)

Arnhem-Nijmegen (Borman) De små högskolornas problem Konkurrerar inte med elitforskning, utan med Lokalt nischad utbildning, nära samverkan med näringslivet etc Vilket rankingsystem mäter det? Vi behöver matchning (student-utbildning) snarare än ranking

Policy responses Hotar rankinglistorna FoU-politikernas problemformuleringsprivilegium? Hazelkorn och Sheil som illustrativa exempel

Rankings and the (re)construction of knowledge (Hazelkorn) How rankings measure research Institutional responses to ranking Policy responses to ranking Implications for research and knowledge production Erkännande att ranking stundom fungerat som en (behövlig) väcklarklocka – ”stämmer vår självbild?”, men oro för att rankingarna leder till ändringar i kunskapsproduktionssystemet, eller att de hindrar de politiskt önskvärda förändringar som är på gång

Vad göra? (Hazelkorn forts) Den nyliberala modellen (Tyskland, Japan, Frankrike, Korea) Ökad vertikal differentiering (elitsatsningar) Den socialdemokratiska modellen (Australien, Norge, Irland-Hazelkorn) Ökad horisontell differentiering (mångfald i inriktning/uppgift) ”Recognizing and rewarding excellence whereever it occurs to underpin social and regional equity” ”Create diverse set of high-performing, globally-focused HEI:s” ”Move towards self-declaration of mission, setting own metrics and a corresponding funding model”

Moving beyond rankings – developing world class university systems (Sheil) Glöm Shanghai – bara ett fåtal univ kan bli världsbäst Det viktiga är istället att lyfta hela universitetetssystemet Eftersom det är det som är Australiens tredje största exportprodukt …

Institutional responses De politiska reaktionerna på rankinglistorna ger nya möjligheter åt organisationer som levererar data och analyser åt offentliga och akademiska uppdragsgivare CHE, CWTS som exempel

The Leiden ranking (van Raan) CWTS har kritiserat befintliga rankingar för naiv bibliometri och presenterade i år sin egen helt baserad på bibliometri (P, CPP/FCSm, P*CPP/FCSm) Top-250 (global) och top-250 (Europa) begränsat till univ med minst 700 publ/år i WoS ”det finns bara plats för 250 toppuniversitet i världen” Erfarenhet ger ödmjukhet? Indikatorerna otillräckliga Fältnormeringen ifrågasätts USA-bias i WoS större än väntat (plats 1-26)

Europeiskt klassifikationssystem för högskolor (Westerheijden) Sorbonnedeklarationens och Bolognaprocessens mål, ett harmoniserat europeiskt högre utbildningssystem kräver för jämförbarhet ett klassifikationssystem vilket också är en förutsättning för rankingsystem som kan ta hänsyn till skillnader i uppgift och inriktning och som kan ge mångfalden en chans. Fast alla klassifikationssystem kommer oundvikligen också att få drag av ranking ... Vem är äpplen och vem är päron?

CHE och europeisk ranking (Federkeil) Tysk nationell ranking, fokuserad på utbildning som expanderat internationellt via ”tyska språkområdet” och ”CHE excellence ranking”, riktad till blivande doktorander Grundprinciper: mångdimensionell bedömning, inga listor, grupper (Glänzel!), kunden väger samman Ligger bra i linje med politiska önskemål för ett (europeiskt) alternativ till befintliga rankingar

EU:s rankingsystem Franskt initiativ hösten 2008 Call for tenders for a multi-dimensional university ranking system with global outreach, dec 2008 Val av leverantör april 2009, förstudie 2009, testranking 2011 ”nuvarande rankingar endimensionella och forskningsinriktade; denna skall vara flerdimensionell och ta hänsyn till universitetens alla uppgifter Utbildning, inte bara forskning Alla ämnen, inte bara natvet o biomedicin Rättvisa åt europeiska universitet …

OECD:s AHELO-projekt Assessment of Higher Education Learning Outcomes Värderingssystem med inriktning på ”teaching and learning”, och med många parametrar, för att undvika de traditionella systemens brister. ”Feasibility study Call for tender” juni 2009 OECD = EU + USA, Kanada, Mexiko, Japan, Sydkorea, Australien, NZ, Norge o Schweiz