Historia, Metod, Kunskap Att skapa mening. Tiden Att placera det förflutna i ett meningsfullt sammanhang Den kronologiska tiden Den subjektiva tiden (inifrånperspektiv)

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Liberalism Konservatism
Advertisements

Konstruktivismens syn på krig och konfliktorsaker
Samhället är mer än summan av sina delar
Att jämföra två klassiker
Ledarskap och arbetsliv
Geografi År 1-2 År 3-4 År 5 År 6 Kartan: Känner till närmiljön
Källkritik.
Värdering och urval (Internt utvecklingsprojekt – Cissela Genetay)
Perspektiv på arkitektur
Historiens historia Historia och historiesyn under 3000 år.
Som man frågar får man svar. Vad är intressant? Varför?
Det svenska politiska systemet: Introduktion
Vetenskapligt arbete Eva Friman, HUB 2010.
Människan – x:et i skapelsens ekvation Människan är genetiskt relativt oprogrammerad i jämförelse med andra arter. Människan är genetiskt relativt oprogrammerad.
Några av antropologins karaktärsdrag
Den sociala människan Social kategori Social grupp Folksamling
Eller formativt lärande…
Den vetenskapliga undersökningen Metod. Att välja problem - att inse vad som man inte vet - att se vad som går att ta reda på - att se vad som är värt.
Introduktion fallstudie ATHF01 Ht Gatradhus i Landskrona, Elding och Oscarson.
Hermeneutik tolkningskonst tillämpas inom humaniora
Om konsten att bedöma trovärdigheten hos det du ser, hör och läser
Fantastisk litteratur: skräck och den gotiska berättelsen
Kunskapskrav och matriser
Nationalitet och etnicitet
Samhällskunskap 1a1 Kursens: mål innehåll kunskapskrav samhällsfrågor
6 021 %
KEPS att lära sig ur flera perspektiv
Källkritik.
Källkritik.
Statsvetenskap 3, Statsvetenskapliga metoder
PPP Den moderna vetenskapsteorins berättelse om sin förhistoria.
KÄLLKRITIK.
Religionskunskap 1, 50 p. Religionskunskap 1, 50 p.
SOCIOLOGI som vetenskap och studieinriktning
Masterprogram i intersektionalitet ÅR 1 ÅR 2 UPPSATS (INLEDANDE FAS) GENUS VALBARA KURSER/ SPECIALLITTERATUR SJÄLVBILDS- KONSTRUKTIONER TEORETISKA PERSPEKTIV.
 Essensen i hans produktion är historien om de olika sätt varpå människor blir subjekt i vår kultur  Analyserar ex. historiska processer som är avgörande.
Statsvetenskap 3, statsvetenskapliga metoder
Institutioner och aktörer
Genrer Ett specifikt syfte – avgör vilken genre det handlar om
Andra perspektiv på historia
Genus och Kön.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Samhällets ojämlikhet
Hur kan vi veta vad som hänt i det förflutna?
Korrelation melan två fenomen kan förorsakas eller förklaras av en gemensam orsak eller betingelser som gynnar båda fenomenen.
Tolkningsverktyg Historia är inte “det som har hänt” utan tolkningar av det som har hänt. För att kunna organisera historisk information finns olika verktyg.
Sociala perspektiv på vetenskaplig praktik
Distribuerad Kognition DCOG. Bakgrund  Mitten-slutet av 80-talet  UC San Diego  Edwin Hutchins, (James Hollan, David Kirsh)  !Lokaliserad individuell.
Det vi vet Barn utvecklar språk; talat-, skrift-, kropps- och teckenspråk i samspel med sin omgivning och möten med den andre.
Källkritik.
1 Metodpraktikan Del II Hur man samlar in och analyserar data kapitel 15 Källkritik Esaiasson, Peter, Gilljam, Mikael, Oscarsson, Henrik & Wängnerud, Lena.
Kommunikation Tove Phillips 2011.
Herder Morag (Polen) Studerade teologi, filosofi och litteratur i Königsberg (Kaliningrad) Arbetade i Riga.
Kommande moment Idag: Gruppövning 1 Historiesyn
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
UPPLYSNINGEN.
Internationella relationer
Psykologi Introduktion.
Ideologierna uppkomst
Presentation av Sociologi och Socialpsykologi
Makt, genus & normer i kärnvapenpolitiken
Vetenskapsteori (och metod).
Sociologi Introduktion.
Kunskapsteori och ontologi
Moderna tider Inledning.
Ungdomskulturer 100 p Introduktion.
Etnologi och folkloristik – en introduktion I
fysiker, vetenskapshistoriker historiskt och sociologiskt perspektiv
Hur kan vi veta vad som hänt i det förflutna?
Samlingar – kulturella minnen och kommunikativa minnen
Presentationens avskrift:

Historia, Metod, Kunskap Att skapa mening

Tiden Att placera det förflutna i ett meningsfullt sammanhang Den kronologiska tiden Den subjektiva tiden (inifrånperspektiv) Den analytiska tiden - periodisering; process tid: industrialiseringsprocessen - förändringstakten varierar

Benedetto Croce ”All historia är samtidshistoria”. Konstant förändring av det historiska perspektivet Samtiden? (Ex: EUs kulturpolitik, europeisk integration)

Historisk kunskap Identitetsskapande Emancipatorisk Världshistoria

Metod i tiden Romantisk/nationalistisk (Hegel, Hjärne) Källkritisk (Ranke, Weibull) Konstruktivistisk Kvantitativ, kvalitativ, narrativ Forskaren: upptäckare eller konstruktör?

Paradigm Thomas Kuhn: - normal vetenskap - paradigmskifte - inkommensurabilitet

Krav och normer Rolf Torstendahl: - minimikrav (stringens, dokumentation) - optimumnormer (historiesyn/teori, intressant vetenskaplig fråga)

Vetenskap eller konst Historia: generaliserbar? Nomotetisk eller ideografisk?

Källkritik Vem, när, var, varför? Kvarlevor (direkt; kännedom utan förmedling Berättande källor (indirekt) Litteratur—bygger på andra skrifter

Braudel ”La longue durée”: - geologisk tid - människans relation till naturen och gemenskapen - politiska händelser Begränsning till sociala företeelser: - mentaliteter - sociala, ideologiska system - politiska händelser

Strukturalism och determinism Aktör eller struktur? Lingvistik, antropologi Ahistoriskt tillvägagångssätt?

Samhällsförändring Att identifiera förändringens bärare: klass, roll/status, genus Paradigm, perspektiv, struktur

Modernisering I Weber Värderationalitet Målrationalitet (organisationens mål) Tönnies: Gemeinschaft--Geselschaft

Modernisering II Foucault: disciplinering Maktteknologi Makt över individen Makt över verksamheten Mikronivå

Modernisering III Norbert Elias Om civilisationsprocessen Etiketthandböcker

Mentalitetshistoria Kollektiva föreställningar Braudel m fl Idéhistoria

”New Cultural History” Symboler, vanor Historisk antropologi Peter Burke, Keith Thomas

Helhet eller detalj? Carlo Ginzburg en 1500-tals mjölnares tankesätt

Begreppshistoria Reinhard Koselleck Tidsskikt - språket - samhället - tänkandet Förändringstakten varierar Uppkomsten av utopiskt tänkande

Förklaringar Kausalförklaringar Ändamålsförklaringar Funktionsförklaringar