Matkonsumtionens resursanspråk - räcker det åt alla? Susanne Johansson, Centrum för uthålligt lantbruk, Sveriges lantbruksuniversitet Jag kommer från Sveriges lantbruksuniveritet, närmare bestämt Centrum för uthålligt lantbruk (CUL) Där arbetar jag med resursanvändning och miljöpåverkan kring hållbar konsumtion, olika verktyg för miljösystemanalys Människan och naturen, CEMUS, 23 oktober 2006

Varför matkonsumtion och inte matproduktion? Man måste beakta hela systemet från jord till bord. Lätt annars att man stannar vid jordbruket - men det är en bra bit kvar, vad gäller resursanspråk, till tallriken. Viktigt att man beaktar HELA SYSTEMET från jord till bord?

Matkonsumtion Människan har alltid ätit - och kommer troligtvis alltid att behöva äta för sin överlevnad. Men VAD vi äter och HUR maten kommer till oss skiljer sig åt över tiden och geografiskt. En del slåss för sin överlevnad. Andra äter ihjäl sig (diabetes, hjärtinfarkt) Menzel & D’Aluisio, 2005. Hungry Planet: What the World Eats. Ten Speed Press. DET FÖRENAR MÄNNISKAN DET SKILJER SIG ÅT MELLAN MANNISKOR. VÅR TIDS PARADOX För första gången i historien tror man att fler männsikor är felnärda, dvs svältande eller överviktiga, än den minoritet som lever gott och sunt på den mat de stoppar i sig. Fotograf Menzel och journalis D’Aluision har träffat 30 familjer, fördelade på 24 länder och ätit sig igenom 600 måltider. Jämför vad dom har på borden, hur maten är förpackad och hur köket ser ut!

USA Familjen Revis i Raleigh, North Carolina, kämpar verkligen med maten, tiden och vikten. Rosemary, som är specialist i konsumentfrågor, stressade, åt dåligt och gick upp i vikt, bantade, var nöjd ett tag – tills överflödskilona återkom. ”Jag återgick ständigt till mina gamla ätvanor.”Till slut fick hon med sig hela familjen i ett träningsprogram, vilket bara resulterade i att de åt ännu mera snabbmat. ”Det var ju verkligen inte vad vi hade tänkt oss”, säger Rosemary, ”men tiden i gymmet gjorde att vi hade mindre tid för matlagning”. Nu har de ändrat strategi. De har köpt träningsmaskiner till hemmet och hinner därmed även laga mat. Samt, inte minst, äta den vid middagsbordet i stället för framför TV-apparaten. Fortfarande går ungefär hälften av hushållskassan till snabbmat, dryck, snacks och desserter men en förändring mot mera grönt och mindre fett är på gång. by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com

Ecuador ”Pobre pero sana – vi är fattiga men friska.” Det säger Orlando Ayme när hans hustru berättar att det kan vara svårt att hålla sjukdomar från barnen. De bor högt upp i Anderna. ”Här är jorden torr och vinden hård, inte alls lika bördig som längre ner men där är den å andra sidan för dyr för oss.” Att odla är svårt, men det går. Ermelinda, 37, drar det tyngsta lasset. Det håller maken med om. Tio barn har hon burit, hon tar hand om familjens får och jordbruk, lagar mat, tvättar, handlar, är byns barnmorska och anses kunnig i läkekonst. Fåren ger familjen pengar och Orlando är byn Tingos representant i Pachakutik-partiet. För det jobbet får han en liten lön, men måste å andra sidan betala hyra för ett rum i staden när han ska på möten. När de behöver, beger de sig till marknaden i Simiatug längre ner i dalen. Där köper de de viktigaste råvarorna först, sen mjöl, grönsaker och frukt på en fallande skala, tills alla pengar är slut. För att dryga ut kassan köper Ermelinda det hon kallar brutet ris, ett ris av sämre kvalitet som är billigare än det hela, vita. by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com

Tyskland TROLIGTVIS DET SOM LIKNAR SVERIGE MEST. Knappt en femtedel av familjen Melanders matpengar går till vitaminer och hälsokostpreparat. Favoritmat hos sönerna Kjell, 10 ( t v) och Finn, 14 (t h), är emellertid pizza, vaniljpudding, stekta nudlar med ägg och ost. Pappa Jörg, 45 år och biolog, har motvilligt tagit över en del av arbetet med inhandling och matlagning sedan mamma Susanne, 43, återupptagit sitt arbete som sjuksköterska. Familjen bor i Bargteheide, en liten stad norr om Hamburg. ”Ekonomiskt är det säkert bättre att handla en del produkter i stora affärer”, säger Susanne, ”men jag föredrar färsk mat från utomhusmarknaderna. Jag tycker om att veta var maten kommer ifrån, hur länge den har transporterats, hur den skördats och så vidare FAKTA/TYSKLAND 82,4 miljoner invånare. Beräknad medellivslängd, män/kvinnor: 76/82 år. Övervikt, män/kvinnor: 64/54 procent. Familjen Melanders utgifter för mat/vecka: 3 730 kronor. (Menzel & D’Aluisio, 2005. Hungry Planet: What the World Eats. Ten Speed Press.)

Matmarknad i USA Tro mig. Man går lätt vilse! by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com

Matmarknad i Ecuador by: Peter Menzel 2005 Peter Menzel / Hungry Planet: What the World Eats / www.menzelphoto.com

Resursanvändning i livsmedelssystemet Att analysera och jämföra resursanvändning och ekosystemtjänster är ett bättre mått på rättvis resursfördelning än att jämföra kaloriintag. Medelnordamerikanen hade 1995 ett 50% högre kaloriintag än medelafrikanen. Men det ekologiska fotavtrycket för mat var 175% (!) större1.

Sveriges livsmedelssystem Resursanvändningen är störst i förädling och handel2 TJÄNSTER hushåll KONSUMTION När man tittar på HELA kedjan så är resursanvändningen störst i förädlingsindustrin och handeln, transporter Externa insatsmedel 14% av bränsle till livsmedelssystemet 11% av elen 3% Diagram med resursflöden (procent av totala emergiflödet i livsmedelssystemet)2

USA Ecuador Sverige Tyskland Kalorier/dag: 3 699 2 679 3 194 3 382 Spannmål till djuruppfödning: 68% 38% 75% 60% Skördar kg/ha 5 352 1 746 4 707 6 366 Arbetskraft i jordbruket: 2% 26% 3% 3% Användning av bekämpningsmed./gödselmedel kg per ha: 1 599/151 1 696/48 500/113 2 085/250 Lätt att förstå att det ekologiska fotavtrycket skiljs åt mellan länderna, i större proportioner än kaloriintaget. (Millstone & Lang, 2003. The Atlas of Food: Who eats what, where and why. Earthscan.

Human activities Konceptuel bild av människans användning av naturens arbete och resurser.3 ”natures work” ”Natural resources" (concentrated) Human activities ”waste" (degraded) Vilka är då de resurser som vi använder för vår livsmedelskonsumtion. IN - solljus UT - värme Människan använder sig av naturresurser för sin konsumtion, omvandlar resurserna, använder lagrad energi, genererar avfall, degraderade resurser, som omvandlas av naturens arbete till nya resurser.

Konceptuel bild av människans användning av naturens arbete och resurser.3 ”naturens arbete” “Naturresurser” såsom bördiga jordar, fossila energier, rent vatten, fosfor, etc ”Avfall” såsom organiskt avfall, CO2, förorenad luft, förorenat vatten, eutrofiering, etc Matkonsumtion Matkonsumtionen kräva dessa resurser

Global landareal 93% av maten 7% av maten (+vatten) Odlingsbar mark + betesmark = jordbruksmark Betesmarken kan inte odlas på - lågproduktiv (Källa: www.FAO.org; Buringh, 19894)

Global fördelning av odlingsbar mark (www.earthtrends.wri.org)

Oil discovery and production - the growing gap Våra oljetillgånar är begränsade Oljeproduktionen kommer att toppa! What is Peak Oil? "The term Peak Oil refers the maximum rate of the production of oil in any area under consideration, recognising that it is a finite natural resource, subject to depletion.” (www.peakoil.net)

Where is the oil? Global Oil Reserves-to-Production Ratios, 2004 Irak Saudiarabien, Iran, Libyen, Sudan och Venetzuela (Source: www.earthtrends.wri.org)

Fosfor Fosformineralen är en ändlig resurs. Den beräknas räcka i 200 och 1 200 år 5 Användningen av fosforgödselmedel har stadigt minskat från 19 000 ton/år 1995 till 13 000 ton/år 2005 (www.scb.se). >20 000 ton fosfor per år tillförs via stallgödsel (www.scb.se). Mycket av den fosforn som hamnar i livsmedelssystemet hamnar sedan i det organiska avfallet (rötslam, hushållskompost, livsmedelsindustiavfall, etc), ca 10 000 ton org P - möjligheter till återföring av humanavfall 6 Fosfortillgångarna är begränsade! En livsnödvändig minera för växterna.

Vattnet är en resurs som minskar Only 10-15% of agricultural land is irrigated globally, however 70 % of all freshwater withdrawals is used for irrigation (20% industry, 10% households) and produces 1/3 of crop globally. According to UNESCO availability of water is going to decrease by 30% during the next 20 years. Specultade that water scarsity may cause major global conflicts, rather than scarcity of fossil fuel. (www.siwi.org)

EKOSYSTEMTJÄNSTER = de förtjänser som människan får från ekosystemen A) Reglerande funktioner 1. Skydd mot skadlig kosmisk strålning (t ex UV)2. Reglering av atmosfärens kemiska sammansättning (t ex koldioxidupptag)3. Reglering av havens kemiska sammansättning4. Reglering av lokalt och globalt klimat5. Reglering av avrinning och skydd mot översvämningar6. Infångning av vatten och påfyllning av grundvatten7. Skydd mot jorderosion (och reglering av sediment)8. Bildandet av jord och bibehållandet av bördiga jordar9. Infångande av solenergi och produktion av biomassa10. Lagring och återvinning av organiskt material11. Lagring och återvinning av näringsämnen12. Lagring och återvinning av avfall13. Reglering av biologiska kontrollmekanismer (t ex fåglar som äter skadedjur)14. Bibehållandet av habitat för flytt och uppfödning15. Bibehållandet av biologisk (och genetisk) mångfald B) Bärande funktioner, ger utrymme och underlag för: 1. Mänsklig bebyggelse och bosättningar2. Jordbruk (odling av grödor och djurhållning) och vattenbruk3. Energiomvandling4. Rekreation och turism5. Naturskydd C) Produktionsfunktioner 1. Syre2. Vatten3. Mat och näringsrika drycker4. Genetiska resurser5. Medicinska resurser6. Råvaror till kläder och hushålltextilier7. Råvaror till byggnationer och industrin8. Biokemikalier (annat än bränsle och mediciner)9. Bränsle och energi10. Foder och gödning D) Informationsfunktioner 1. Estetiska upplevelser2. Andlig och religiös information3. Historisk information (arvsvärde)4. Kultur och artistisk information5. Vetenskaplig och bildande information En del av dessa funktioner eller tjänster kan vi ersätta med teknik, men det vi kallar teknisk lösning är ofta bara ett dyrare och sämre sätt att utföra dessa tjänster på. (www.maweb.org)

Status of Provisioning Services Food crops  livestock capture fisheries  aquaculture wild foods Fiber timber +/– cotton, silk wood fuel Genetic resources Biochemicals, medicines Fresh water Up - has been enhanced (here= increased production due to more area and higher yields, may still exceed sustainable levels) Down - has beendegraded (www.maweb.org)

Faktorer som påverkar framtida tillgångar på naturresurser för vår matkonsumtion.8 Ekosystemens förmåga att generera resurser och buffra för störningar m.m. Klimatförändringar (ökad temperatur?) Förändringar i konsumtionsmönstren (mer resurskrävande) Befolkningsökning (globatl +, Sverige+/-?) Nya tekniker (resursbesparande?, Men kan dom stödjas av minskade fossila tillgångar?) Globalisering (ökad handel, politiska förändringar och påtryckningar, global säkerhet?) VILKA FAKTORER PÅVERKAR VÅR RESURSANVÄNDNING? (S. Johansson. CUL, SLU)

Globala landarealer8 (S. Johansson. CUL, SLU) EN BEGRÄNSAD RESURS! Befolkningen ökar Därmed minskar arealtillgången per person Nya arealer uppodlas - men på bekostnad av annat (kom ihåg - det finns inga gratisluncher!) Dessa nya arealer kräver ibland mer insatser i form av gödselmedel, bearbetning, bekämpning bevattning m.mm. För att kompensera den lägre markbördigheten. Skördarna har ökat, men kommer dom att kunna göra det länge till. Skördarna har ökat pga stora mängder insatsmedel. Skördeökningarna äts upp av att våra konsumtionsmönster blir mer resurskrävande. Konsumtionsmönster, dieter>befolkningsökningen (S. Johansson. CUL, SLU)

Livsmedelskonsumtionen i Sverige 1950 - 2002 Våra konsumtionsmönster kommer kanske att få en större betydelse än befolkningsökningen för framtida resursanvändinig! Kött >50% Kyckling >700% Gönsaker har ökat Nästa minst kött i Europa Minst kyckling i Europa Mest Bananar Näst mestkaffe (www.sjv.se)

Water requirement equivalent of main food products This table gives examples of water required per unit of major food products, including livestock, which consume the most water per unit. Cereals, oil crops, and pulses, roots and tubers consume far less water. Depending on diet, each person is responsible for the conversion of 2 000 to 5 000 litres of water to vapour each day . Product Unit Equivalent water in m3 per unit Cattle head 4000 Sheep and goats 500 Fresh beef kg 15 Fresh lamb 10 Fresh poultry 6 Cereals 1.5 Citrus fruits 1 Palm oil 2 Puls, roots and tubers (www.unesco.org)

matavtryck = inhemsk + importerad - exporterad8 FOODPRINT exporterad (S. Johansson. CUL, SLU)

Vårt direkta matavtryck 97-008 Omräknat till jordbruksareal. Indelat i olika kategorier 4000m2 per person i sverige i genomsnitt 97-00 BUSSTORGET Inhemska arealer + importerade - exporterade = direkta matavtryck Ca 1/3 är utanför våra gränser Ca 3/4 är för animalieprodukter Inte en lösninga att sluta äta kött/ha hsudjur (S. Johansson. CUL, SLU)

Markanvändning8 0.27 0.55 0.41 0.62 0.26 ha/capita Tillgänglig jordbruksmark i Sverige idag 0.27 Tillgänglig jordbruksmark i Sverige 1927 (toppåret) 0.55 Jordbruksmark tagen i anspråk för den mat vi konsumerar i Sverige idag (ej inkl bioenergi) 0.41 Jordbruksmark tagen i anspråk för den mat vi konsumerar 1962 i Sverige 0.62 Globalt tillgänglig odlingsbar mark idag 0.26 Kopplar ihop vår markanvändning med våra konsumtionsmönster. Markanvändningen hur ser den ut och hur har den sett ut? (S. Johansson. CUL, SLU)

stor SKÖRD Större behov av jordbruksmark land Hög anv. av externa insatsmedel Låg anv. av externa insatsmedel stor SKÖRD liten SKÖRD Större behov av jordbruksmark land Mindre behov av jordbuksmark Mycket av den motsridiga forskningen ligger här! About 20% of Swedish agricultural land has been taken out of production during the past 40 years. We have moved from a LEI to a HEI, with local ecological goods and services being replaced by fossil fuel-driven technology. (S. Johansson. CUL, SLU)

stor SKÖRD Större behov av jordbruksmark land Stort omvärldsberoende Hög anv. av externa insatsmedel Låg anv. av externa insatsmedel stor SKÖRD liten SKÖRD Större behov av jordbruksmark land Mindre behov av jordbuksmark Mycket av den motsridiga forskningen ligger här! About 20% of Swedish agricultural land has been taken out of production during the past 40 years. We have moved from a LEI to a HEI, with local ecological goods and services being replaced by fossil fuel-driven technology. Stort omvärldsberoende Mindre omvärldsberoende (S. Johansson. CUL, SLU)

Kommer vi att kunna fortsätta att ersätta naturens arbete (ekosystemtjänster) med fossila bränslen och externa insatsmedel? Matkonsumtion

KUBA - 50% av oljan på 1 år Hur har matkonsumtionen förändrats efter ”oljetoppen”? Från industrijordbruk till ekologiskt jordbruk Från traktorer till oxar som draghjälp Fler människor jobbar i jordbruket 90 % av den forna matproduktionen idag Köttkonsumtion från 2 gånger om dagen till 2 gånger i veckan. Odling av ”stadsträdgårdar” 2 480 kcal/ dag; 0% spannmål till djur; skörd 1 973 kg/ha; 99 taktorer/1 000 inv; -/52 kg bekm./konstgöd per ha; 15% arbetskraften i jordbruket 7 När Sovietunionen upphörde så förlorade dom sina oljetillgångar nästan över en natt! ”EN OLJETOPP” (www.communitysolutions.com)

Ekolo-giskt fotav-tryck av svensk matkon- sumtion8 Ekologiska fotavtryck - de arealer som behövs för att underhålla vissa ekosystemtjänster, med betoning på VISSA! Inte ett mått på hur stora arealser som behövs för att generera dessa, utan snarare ett mått på de arealer som behövs för att ta hand om avfall, särskillt vad gäller ENERGIN. (S. Johansson. CUL, SLU)

Jmfr. Jägar- och samlarsamhälle 710 milj ha Fotavtryck av mat8 Direkt areal Jordbruksareal area 3.7 milj ha Indirekt areal EF 7.4-14.5 milj ha emergifotavtryck 147 milj ha = 3.6 x Sveriges landyta Jmfr. Jägar- och samlarsamhälle 710 milj ha 40 times the agricultural area, the direct area 3.6 times the land area of Sweden (S. Johansson. CUL, SLU)

Kommer det att räcka åt alla? Nej! Inte om vi inte; ändrar våra konsumtionsmönster, tar ansvar för var vår mat kommer ifrån och hur den kommer till oss.

“Before you’ve finished your breakfast this morning you’ll have relied on half the world.” - Martin Luther King Jr. Med den globala livsmedelshandeln så fattar vi flera beslut varje dag då vi väljer vad vi ska äte till frukost, lunch och middag - som påverkar andras liv ( idag och nästa generation) och andra ekosystem än dom vi har i vår närhet. TACK!

Rekommenderad läsning & referenser: The Atlas of Food - Who eats what, where and why (Earthscan) Erik Millstone & Tim Lang, 2003 The Swedish Foodprint - An Agroecological Study of Food Consumption (avhandling pdf www.slu.se) Susanne Johansson, 2005 Hungry Planet: What the World Eats. (Ten Speed Press) Peter Menzel & FaithD’Aluisio, 2005. www.communitysolutions.org www.earthtrends.wri.org www.fao.org www.ifpri.org www.maweb.org www.menzelphoto.com www.peakoil.net www.scb.se www.siwi.org www.sjv.se www.undp.org www.unesco.org

Referenser: White, T. 2000. Diet and the distribution of environmental impact. Ecological Economics 34(1): 145-153. Johansson, S. et.al. 2000. Sweden Food Sysem Analysis. In: Emergy Synthesis: Theory and Applications of the Emergy Methodology. First Biennial Emergy Analysis Research Conferrence. University of Florida. Gainesville, USA. Efter: Daly, H. E. 1994. Operationalizing sustainable development by investing in natural capital. Chapter 2 in: Investing in Natural Capital – The Ecological Economics Approach to Sustainability. Island Press, Washington, D.C. pp 22-37. (Bild framtagen av Lennart Salomonsson, CUL, SLU.) Buringh, P. 1989. Availability of Agricultural Land for Crop and Livestock Production. In: Food and Natural Resources. D. Pimentel and C.W. Hall. London, Academic Press Limited: 69-83. Louis, P.L. 1993. Availability of Fertiliser Raw Materials. Proceeding 336. The International Fertiliser Society, Peterborough, England. Naturvårdsverket. SNV Rapport nr 4611. Millstone & Lang, 2003. The Atlas of Food - Who eats what, where and why. Earthscan Johansson, S. 2005. The Swedish Foodprint - An Agroecological Study of Food Consumption (avhandling pdf www.slu.se)