Synliggöra värdet av ekosystemtjänster - Åtgärder för välfärd genom biologisk mångfald och ekosystemtjänster Maria Schultz – Utredare Lars Berg - Huvudsekreterare Louise Hård af Segerstad & Thomas Hahn - Utredningssekreterare Illustrationen på framsidan: Den vitruvianske mannen, Leonardo da Vinci, beskriver människans förhållande till naturen och dess proportioner, och förenandet av konst och vetenskap. Nätverket av växter och djur i människokroppen illustrerar hur människans existens, samhälle och ekonomi har sin grund i biologisk mångfald och utvecklas i samspel med naturens funktioner. Den vitruvianske mannen Illustrationen är inspirerad av en teckning Den vitruvianske mannen som Leonardo da Vinci gjorde för mer än fem hundra år sedan. Den föreställer en människa, med kroppen i två positioner lagda ovanpå varandra. Tillsammans med tillhörande anteckningar anses verket vara da Vincis sätt att beskriva hur människan förhåller sig till naturen och dess proportioner. Teckningen ses också som ett exempel på förenandet av konst och vetenskap. I utredningens version av da Vincis klassiska bild formas människokroppen av ett samverkande nätverk av växter och djur. Detta illustrerar hur människans existens har sin grund i biologisk mångfald och att våra samhällen och ekonomier utvecklas i samspel med naturens funktioner. Antropocen dynamiken Socialekologiska inventeirngar Illustration: J Lokrantz/Azote

Ekosystemen är vår hemförsäkring Ekosystem - fungerande enhet av samspelet djur, växter och fysiska miljön, t ex en sjö eller en skog Biologisk mångfald - livets variation från gener och arter till ekosystem och landskap Resiliens - ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas Det finns en koppling mellan biologisk mångfald och ett ekosystems resiliens och förmåga att leverera ekosystemtjänster. Resiliens är ett systems långsiktiga förmåga att klara av förändring och vidareutvecklas Exempel: En skogs förmåga att klara av och anpassa sig till stormar, bränder och föroreningar Ett samhälles kapacitet att på ett långsiktigt hållbart sätt hantera till exempel politiska oroligheter eller naturkatastrofer Varför är biologisk mångfald så viktigt? Ordet ekologi betyder läran om huset. Att leva inom det naturliga husets – ekosystemens – funktioner och gränser kan liknas vid en hemförsäkring. Om en kommun har tio läkare och en försvinner klarar sig befolkningen ganska bra. Men om det bara finns en läkare och den försvinner blir det problem. Samma sak gäller våra arter. Till exempel behövs bin för att sprida pollen för fortplantning av grödor som kaffe, äpplen och vissa grönsaker. Omkring var tredje tugga vi tar kommer från en pollinerad gröda. Om det finns tio olika arter av pollinerare och en försvinner kanske inte ekosystemet påverkas, men om det bara finns en och den går förlorad är det värre. Till skillnad från husets hemförsäkring går ju inte utdöda arter att få tillbaka.

Varor som produceras av ekosystemet som fisk, timmer, frukt mm Klassificering enl. Naturvårdsverket Ekosystemtjänster = Ekosystemens direkta och indirekta bidrag till människors välbefinnande Försörjande Varor som produceras av ekosystemet som fisk, timmer, frukt mm Reglerande Tjänster som produceras av ekosystemet som vattenrening, kolsänkor, pollinering mm Kulturella Icke materiella tjänster som rekreation, estetiska och religiösa värden Stormskydd koppling nqturql disaster Bilder: World Resources Institute Stödjande – stöder övriga tjänster t ex näringscirkulering och fotosyntes

Biologisk mångfald minskar En fjärdedel av alla växtarter hotas av utrotning Genetiska variationen i jordbruksgrödor och boskap minskar Orsaker: klimatförändringar, föroreningar, överexploatering, fragmentering och förstörelse av habitat fortsätter Enligt FN rapporten Global Biodiversity Outlook 3 minskar biologisk mångfald Nästan en fjärdedel av alla växtarter hotas av utrotning Den genetiska variationen i jordbruksgrödor och boskap minskar Orsaker: klimatförändringar, föroreningar, överexploatering, fragmentering och förstörelse av habitat fortsätter Först en bakgrund According to Global Biodiversity Outlook 3: Species which have been assessed for extinction risk are on average moving closer to extinction. Nearly a quarter of plant species are estimated to be threatened with extinction. Crop and livestock genetic diversity continues to decline in agricultural systems. The five principal pressures directly driving biodiversity loss (habitat change, overexploitation, pollution, invasive alien species and climate change) are either constant or increasing in intensity. Aichi Biodiversity Targets under CBD, att till 2020 stoppa förlusten av biologisk mångfald och säkerställa att ekosystemen är resilienta och tillhandahåller ekosystemtjänster för mänsklig välfärd och fattigdomsminskning Naturens egenvärde – bevara och förvalta av respekt för att det känns rätt Förutom att vi är beroende av det för vår överlevnad. MS - We can see an increase not just in green house gas emissions but also Increase in overfishing and loss of biodviersity etc in the same time, The target agreed by the world’s Governments in 2002, “to achieve by 2010 a significant reduction of the current rate of biodiversity loss at the global, regional and national level as a contribution to poverty alleviation and to the benefit of all life on Earth”, has not been met. According to Global Biodiversity Outlook 3 minskar biologisk mångfald - ryggradsdjur, groddjur och koraller Species which have been assessed for extinction risk are on average moving closer to extinction.A mphibians face the greatest risk and coral species are deteriorating most rapidly in status. Nearly a quarter of plant species are estimated to be threatened with extinction. The existence of the 2010 biodiversity target has helped to stimulate important action to safeguard biodiversity, such as creating more protected areas (both on land and in coastal waters), the conservation of particular species, and initiatives to tackle some of the direct causes of ecosystem damage, such as pollution and alien species invasions. Some 170 countries now have national biodiversity strategies and action plans. At the international level, financial resources have been mobilized and progress has been made in developing mechanisms for research, monitoring and scientific assessment of biodiversity. Aichi Biodiversity Targets under CBD, to halt the loss of biodiversity to ensure that by 2020 ecosystems are resilient and continue to provide essential services, thereby securing the planet’s variety of life, and contributing to human well-being, and poverty eradication.

Planet formad av människor – Antropocen A new global era, human activities have expanded to the degree that we are not only shaping local and regional ecosystems, but now also the functioning of Earth as a whole, reflected e.g. in the climate change debate En ny globa era, mänskilg aktivitet har expanderat till den grad att vi nu inte bara påverkar lokala och regionala ekosystem utan hela jordens system, vilket t ex klimatförändringarna visar.

Foto: T Hermansson Snickars/Azote INNOVATIVA LÖSNINGAR Vad vi förlorar om den biologiska mångfalden och kunskapen om den minskar är förmågan till innovation och vidareutveckling, Vegetation som kyler väggar Urbant jordbruk bidrar till matsäkerhet Diversitet at grödor Kunskap som dessa terasser bidrar till innovation för framtiden. dvs Människan är en del av biosfären. Vi brukar tala om social-ekologiska system. En viktig fråga är hur god förvaltning av ekosystemtjäsnter leder till resilience av postivia i det social-ekologiska systemet. Och hur vi kan förvalta systemet för förändring och osäkerhet. This picture illustrates Innovation in urban environment Vegetation make buildings cooler Urban agriculture contributes to food security 6

Mångfunktionalitet Jordbruksgröda Naturlig skadedjurs- bekämpning Timmer Mångfunktionalitet EST Habitat - levnadsplatser biologisk mångfald Vatten - kvalite o flöde För det behvöer vi förstå ekosystemens mångfunktionalitet, dvs att många olika ekosystemtjänster produceras från ett områden, Det är viktigt förstå hur tjänsterna hänger ihop med varandra, pollinering vatten essentiellt för för jordbruk. Vi kan göra mer medvetna val kring vilka ES vi vill optimera för. Genom att identifiera och kartlägga vilka ekosystemtjäsnter vi är beroende av i olika sammanhang kan vi öka kunskapen för bättre förvaltning av ekosystem för mänsklig välfärd. …. life support system Ett framgångsrikt exempel där man härmat naturens design är så kallat trädjordbruk i Brasilien med samodling av träd, buskar och jordbruksgrödor, vilket binder mer kol, skapar större biologisk mångfald, ger högre inkomster och bättre riskspridning för bönderna. Trädjordbruket ger en större mångfald av ekosystemtjänster än det intensiva jordbruket som tenderar att maximera spannmålsproduktion på bekostnad av de flesta andra ekosystemtjänster. Ett multifunktionellt jordbruk som bidrar med fler nyttigheter än bara livsmedel förespråkas av allt fler. Figuren är modifierad från Foley m.fl. (Science 2005). Pollinering Erosionsskydd/ bildande av bördig jord Kolsänka

Mål för ekosystemtjänster Nagoyaplanen 2010 + EU-strategi för biologisk mångfald 2011-2020 Riksdagens generationsmål 2010 Etappmål och preciseringar i miljömålssystemet 2012 Utredningens direktiv: - Integrering i beslutsprocesser - Bättre kunskapsunderlag Nagoyaplanen syftar till att stoppa förlusten av biologisk mångfald för att säkra resilienta ekosystem och viktiga ekosystemtjänster. Aichi mål om att bl.a. höja medvetenheten om betydelsen av biologisk mångfald, integrera värdet av biologisk mångfald i beslutsprocesser och räkenskaper, ställa om skadliga subventioner till miljöersättningar, samt uppnå hållbar produktion och konsumtion. EU-strategin innehåller bl.a samarbete om att identifa viktiga ekosystemtjänster, kartlägga och värdera dessa på ett jämförbart sätt. Riksdagens generationsmål handlar bl.a. om att ekosystemens förmåga att långsiktigt generera ekosystemtjänster ska vara säkrad. Preciseringar till miljökvalitetsmål anger att viktiga ekosystemtjänster ska vidmakthållas inom olika naturtyper. Det anges inte vilka ekosystemtjänster det handlar om. Etappmålen lägger fast att viktiga ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande ska identifieras och systematiseras (Naturvårdsverkets rapport ger grund för detta). betydelsen av biologisk mångfald och värdet av ekosystemtjänster ska vara allmänt kända och integreras i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt (utredningen syftar till detta) Direktivet: insatser för att integrera värdet av ekosystemtjänster i ekonomiska ställningstaganden, politiska avväganden och andra beslut i samhället där så är relevant och skäligt metoder och insatser för att värdera ekosystemtjänster och för att förbättra kunskapsunderlaget och den allmänna medvetenheten om betydelsen av biologisk mångfald och ekosystemtjänsternas värde för samhället

Metod Utgångspunkter: Arbetsmetod Vad vet vi sedan tidigare om värdet av ekosystemtjänster och metoder för synliggörande? Vilka hinder finns för att nå etappmålet? Arbetsmetod Litteraturstudier Dialoger Globala kunskapskällor: MA, TEEB, GBO, HLP… Regionala källor: TEEB Nordic, BalticSTERN.. Grannländers exempel: UK NEA, norska rapporten 2013.. Dialoger: Miljöforskningsberedningen, Miljömålsberedningen, Regionala dialogmöten i Malmö och Luleå, Tillståndet i Miljön, Ekokommunernas årsmöte samt spontana kontakter med bl.a. kommuner och näringslivet Betona att arbete med synliggörande pågår på många håll nationellt och internationellt. Vi kallar det för ekosystemtjänstbedömningar. (nästa slide)

Knäckfrågor Val av styrmedel: regelverk/styrmedel/ kommunikation Var ligger ansvaret? Hur förenkla metoder när värdering och kontext skiftar? Hur komma över kunskapströskeln? Våra förslag hanterar vad som göras på kort sikt med befintlig kunskap och vad som behövs på längre sikt med förslag kring hur bättre kunskap måste genereras. Val av styrmedel: regler / incitament / kommunikation Tvinga fram eller eliminera hinder? Avgifter, ersättningar eller bidrag? Vem är avsändare för kommunikationen? Var ligger ansvaret? Hur långt räcker miljömålsansvaret? Vem kan göra en ”svensk TEEB”? Hur förenkla metoder när värden och kontext skiftar? När är monetär värdering relevant och skäligt? Vilka aggregationer är meningsfulla och möjliga? Hur komma över kunskapströskeln? Våra förslag fokuserar på två olika tidsperspektiv: På kort sikt, med befintlig kunskap öka medvetenheten och främja integrering i beslutsprocesser Mer långsiktigt, främja ett bättre kunskapsunderlag

Ekosystemtjänst- bedömning Synliggöra värdet av ekosystemtjänster i beslutsprocesser Identifiering – vilka Kartläggning – hur mycket och status Kvantiativt och kvalitativt och monetärt Ekosystemtjänstbedömning: uppskatta tillståndet för ekosystemtjänster och faktorer som påverkar deras vidmakthållande, i syfte att klargöra samhällsekonomiska konsekvenser av olika beslutsalternativ. De tre mellersta stegen specifika för ekosystemtjänstbedömning All steg behöver inte alltid utföras – identifiering, kartläggning och värdering ger olika typer av beslutsunderlag som passar för olika sammanhang (nästa slide) Livsupprätthållande systemet (Life support system) – Folk tänker på externaliteter som bör fångas,t ex genom gröna räkenskaper, men ekosystmetjänster viktigt för biosfärsarbetet, reglerar vattencyklar etc en grundförutsättning för välfärd. Illustration: J Lokrantz/Azote

Värdering av ekosystemtjänster Metoder och beslutsunderlag i: Lämpligt för ekosystemtjänster… Monetära termer (Betalningsviljestudier, kostnads-nytto analys) … som vi har stor kunskap om och normativt/etiskt okontroversiellt, t ex för varor som timmer, vattenrening, rekreationsvärden Kvantitativa termer (kartläggning, status, statistik,multikriterie-analys) … som kan mätas men svårt att översätta till pengar t ex mångfunktionalitet (många ekosystemtjänster) i våtmark eller skog Kvalitativa termer (intressent dialog) … som är svåra att mäta och svårt att översätta till pengar t ex försäkringsvärden och oåterkalleliga effekter. Bättre kunskapsunderlag behövs. Denna ska revideras av Thomas

Betalningsviljestudie – BalticSTERN visar att invånare runt Östersjön är villiga att betala cirka 35 miljarder kronor årligen för friskare hav. Dvs beredda betala mer för att minska övergödningen än vad åtgärderna beräknas kosta. Havs- och vattenmyndigheten 2013. Betalningsviljestudie – BalticSTERN visar att invånare i Östersjöns nio kustländer är villiga att betala cirka 35 miljarder kronor årligen för friskare hav. De är beredda att betala mer för att minska övergödningen av Östersjön än vad det skulle kosta. Foto: T Dahlin/Azote

Tre kategorier av åtgärdsförslag Integrering i beslutsprocesser Ekonomiska styrmedel Översyn av regelverk för mark/vatten Delegation för utveckling och innovation Bättre kunskapsunderlag Ekosystemtjänstbedömningar Vägledning Statistik/Indikatorer Lärandeprocesser Forskning Ekonomiskt stöd kommuner/regionalt arb Utvärdering ovan åtgärder efter 2018 Integrering i underlag för finanspolitiska beslut, reglering av mark- och vattenanvändning, ekonomiska styrmedel (regler, incitament, information) inkl ekologisk kompensation, och i samverkansprocesser mellan myndigheter och icke-statliga aktörer med fokus på regional utveckling och näringslivsutveckling. Bättre kunskapsunderlag på nationell nivå genom ekosystemtjänstbedömningar i samband med integrering i beslutsprocesser i myndighetsutövningen – dessutom genom miljömålsuppföljningen och genom nationell statistik. Effektivare kunskapsarbete genom kopplingar mellan integreringsåtgärder, miljömålsuppföljningen och indikatorer för hållbar utveckling / miljöräkenskaper. Lärandeprocesser på olika nivåer genom forskning/utvärdering, medverkan av aktörer och olika kunskapsbärare i beslutsprocesser, och genom nationella synteser och analyser av policyalternativ. Kunskapsbärare, läskunniga i landskapet, jorbbrukare som kan sin jord

Förslag om indikatorer Hållbarhetsindikatorer bör redovisas tillsammans med uppgifter om ekonomisk utvecklingen Officiella statistiken som mäter ekosystemens och samhällets kapacitet att generera ekosystemtjänster behöver vidareutvecklas Tillgängliga data och verktyg för monetär värdering är inte tillräckliga för att på ett tillfredsställande sätt synliggöra ekosystemtjänster i nationella räkenskaper. Försök med aggregerade välfärdsmått som väger samman sociala, ekonomiska och ekologiska faktorer är svåra att tillämpa i underlag för finanspolitiska beslut. En uppsättning med indikatorer för hållbar utveckling bör synliggöras och lyftas fram (av regeringen) för att ge information om samhällets och ekosystemens kapacitet att generera välfärd i dag och i framtiden. Statistikunderlag och metoder för miljöräkenskaper bör vidareutvecklas (SCB) genom att bättre koppla existerande och nya indikatorer för miljömålsuppföljningen till ekonomisk och social hållbarhet. Detta innebär på sikt ett förbättrat underlag för finanspolitiska överväganden.

Planering av mark- och vattenanvändning Ekosystemtjänstbedömningar i myndighets-utövning Integrering i näringarnas regelverk Vägledning till kommuner om fysisk planering Vägledning till länsstyrelserna i deras arbete gentemot kommunerna LONA-stöd för ekosystemtjänstbedömningar Lagöversyn för helhetsperspektiv (integrering) Vägledning till kommuner om fysisk planering (integrering) Vägledning till länsstyrelserna i deras arbete gentemot kommunerna (integrering) LONA-stödet bör användas till ekosystemtjänstbedömningar (lokala lärandeprocesser) Ekosystemtjänstbedömningar i myndighets-utövningen (integrering + kunskapsunderlag + lärandeprocess). LONA Lokala Naturvårdssatsningen, Lagar och regler behöver ses över för att säkerställa att tillgänglig kunskap om ekosystemtjänsters värde beaktas i avvägningar mellan olika intressen (fortlöpande i samband med översyner). I ett första steg behövs framför allt vägledning om hur existerande regler kan användas för avvägningar mellan ekosystemtjänster i fysisk planering enligt PBL (BoV) och i MKB:er (NV & HaV). Länsstyrelsen spelar en nyckelroll genom sitt ansvar för vägledning och tillsyn av kommunal och regional planering. De behöver en kompetenshöjning (NV & HaV) för att göra detta effektivare. Inga nya samrådsprocesser behövs specifikt för att öka lärande om ekosystemtjänster. Fortsatt ekonomiskt stöd till kommuner bör utgå för lokalt arbete med lärandeprocesser och planeringsunderlag om ekosystemtjänster. Miljömålsmyndigheterna bör rapportera till regeringen om hur de använder ekosystemtjänstbedömningar. Identifiering av viktiga ekosystemtjänster är ett viktigt första steg. Kunskap om värden bör påverka myndighetsutövning inom befintligt lagrum. Detta gäller framför allt föreskrifter och rådgivning om mark- och vattenanvändning men även andra ansvarsområden som handel, undervisning mm. Vägledning om ekosystemtjänstbedömningar underlättar att kunskapen kan syntetiseras och bidra till miljömålsuppföljningen som underlag för framtida avvägningar.

Förslag om ekonomiska styrmedel Översyn av skatter och avgifter och minska skadliga subventioner Översyn av miljöersättningar inom de areella näringarna Utreda åtgärder för ekologisk kompensa- tion i vardagsland- skapet Ekonomiska styrmedel bör utvärderas och utredas (KI & NV), för att bl.a. förstärka tillämpningen av principen att förorenaren betalar och minska potentiellt miljöskadliga subventioner (stark uppmaning från Nagoyaplanen). Uppdraget bygger på myndigheternas rapportering om ekosystemtjänstbedömningar, särskilt identifiering av viktiga ekosystemtjänster, som ger en grund för analysen. Kostnadseffektiviteten av olika miljöersättningar bör också utvärderas (SJV, SKS, HaV) men ersättningarnas totala omfattning bör inte minska. Andelen miljöersättningar i jordbruksstöden behöver troligen öka om det totala jordbruksstödet minskar till följd av EU:s nya budget. Foto: D Karlsson/Azote

Förslag om kapacitetsuppbyggnad och innovation Delegation för ekosystemtjänster Informationsportal Stötta affärsutveckling med ekosystemtjänster Utreda fondplaceringar och statens ägarpolicy Verktyg för offentlig upphandling Delegation för ekosystemtjänster som kunskapsnod och kompetensstöd (25) Informationsportal om regional utveckling och näringsutveckling (integrering). Stötta affärsutveckling som bygger på ekosystemtjänster (integrering). Utreda transparens i fondplaceringar och statens ägarpolicy (integrering + lärandeprocess). Verktyg för offentlig upphandling (integrering + lärandeprocess). Informationsinsatser till icke-statliga aktörer behövs för att förstärka ett växande engagemang hos företag och kommuner. Effektiv och ömsesidig samverkan mellan offentlig och privat sektor blir troligen avgörande för att både kunna öka medvetenheten om ekosystemtjänsternas betydelse, stimulera innovation och samla den kunskap om ekosystemtjänsters värde som finns och skapas i de sektorer som arbetar med regional utveckling och näringslivsutveckling. Det behövs en sammanhållande aktör för att nå ut med kunskap om ekosystemtjänsters värde för olika sektorer och intressen. Det behövs tvärgående och tvärsektoriella statliga insatser för att både bygga statens egen kompetens och samverka effektivt med olika icke-statliga aktörer som behöver stöd i att hantera sitt beroende av och sin påverkan på ekosystemtjänster. Vi bedömer att ingen av de befintliga myndigheterna är lämpade för en sådan uppgift. Delegationens rapporter ger en bild av framgångar och hinder som blir viktig för att kunna dra slutsatser om ytterligare åtgärder. Åtgärder för att främja att offentliga aktörer agerar som föredöme har både en pedagogisk betydelse och direkta miljöeffekter. Statens ägarpolicy är ett viktigt instrument som bör utredas vidare (regeringskansliet). Informationen till investerare behöver förbättras och vi föreslår därför att redovisningskrav på fondförvaltare utreds (regeringskansliet själva). Vidare behöver det klargöras om det går att utveckla ett enkelt och effektivt stöd för att tillämpa ett ekosystemtjänstperspektiv och innovationsperspektiv på offentlig upphandling (statens upphandlingsstöd kommer enligt regeringen att samlas på KKV som bör få detta uppdrag). De tre sista åtgärderna bygger på myndigheternas rapportering om ekosystemtjänstbedömningar, särskilt identifiering av viktiga ekosystemtjänster, som ger en grund för analyserna.

Pollinering – ex ekosystemtjänst BeeUrban/Biman – ex innovation hyr ut bin Beeurban social entreprenörs event, 2 juli, litet företag som hyr ut bin, en ekosystemtjänst innovation Till exempel behövs bin för att sprida pollen för fortplantning av grödor som kaffe, äpplen och vissa grönsaker. Omkring var tredje tugga vi tar kommer från en pollinerad gröda. Bilden är från en plats i Kina där man tvingas pollinera för hand därför att bina försvunnit. UNEP har tagit fram en rapport om de globala problemen med att pollinerare dör ut. Pollinatörer, som t ex bin och humlor, minskar idag kraftigt pga sjukdomar, bekämpningsmedel, och förändringar i det moderna jordbrukslandskapet. FAO bedömer att av de ca 100 arter jordbruksgrödor som förser världen med 90 procent av alla livsmedel så är 71 bipollinerade (i huvudsak av vilda bin), och flera andra är pollinerade av getingar, skalbaggar, och andra insekter. Det årliga värdet av dessa pollineringstjänster kan vara så högt som $200 miljarder. Forskning visar också att pollinering av vilda bin i kaffeekosystem i Costa Rica bidrar till 20 % högre skördar

Förslag om forskning Strategi för forskning om Ekologiska samband och hur människan formar dessa Effekter av ekonomiska styrmedel Värdering av ekosystemtjänster Lärandeprocesser i förvaltningen Inkl. analys om deltagande av forskare i planering och utvärdering av förvaltning. Forskningsinsatser behövs kring grundläggande ekologiska och ekonomiska samband och effekter av olika styrmedel, framför allt sådan platsbunden kunskap som behövs som grund för konkreta åtgärder och tillämpning av värderingsmetoder. Det finns även behov av tvärvetenskaplig och tvärsektoriell kunskap om effektiva lärandeprocesser. Detta behöver utvecklas genom samverkan mellan t.ex. ekonomer, ekologer, statsvetare, sociologer, filosofer och psykologer samt mellan forskare, näringsidkare, beslutsfattare och civilsamhällets intresseorganisationer. Hinder för att koppla forskningsinsatser bättre till det konkreta arbetet i kommuner, statliga myndigheter och näringsliv behöver analyseras och åtgärdas. Redskap och samarbetsformer bör främjas för att stimulera effektiv medverkan av intressenter och andra aktörer i insamling av kunskap och i dialoger inför beslut som inbegriper ekosystemtjänster.

En svensk TEEB - The Economics of Ecosystems and Biodiversity Ekosystemtjänstbedömningar Samverkan och lärandeprocesser Statistiken utvecklas Ekonomiska styrmedel Synteser om framgångar och hinder Internationellt samarbete Miljömålssystemets rapportering… Långsiktig strategi för ekosystemtjänster Om vi genomför alla dessa åtgärder som vi föreslår så är vi ett av föregångsländerna tillsammans med andra länder som England och Norge , Brasilien, med att integrera ekosystemtjänster i utvecklingen, Ekosystemtjänstbedömningar i myndighetsutövning och miljömålsuppföljning Medverkan i internationellt samarbete Den officiella statistiken utvecklas Analyser av ekonomiska styrmedel, offentlig upphandling, ägarpolicy mm. Synteser om framgångar och hinder i samhället Långsiktig strategi för ekosystemtjänster Befintliga mål och processer inom miljömålssystemet bör användas för att under 2010-talet genomföra en första svensk TEEB (dvs. en nationell analys av ekosystemtjänsters värde och analys av policyalternativ för att bygga välfärd på ekosystemtjänster. Denna analys kan bygga på myndigheternas arbete med ekosystemtjänstbedömningar för integrering av värden och uppföljning av status. Forum för internationell samverkan kring kapacitetsuppbyggnad finns i TEEB och i IPBES. Myndigheters identifiering av viktiga ekosystemtjänster och rapportering om befintligt arbete med ekosystemtjänstbedömningar utgör ett första steg. Tyngdpunkten ligger dock på uppföljning av preciseringarna om ekosystemtjänster, med hjälp av vägledning, förbättrad statistik och myndighetssamverkan inom det befintliga miljömålssystemet. En förnyad analys av policyalternativ bör göras efter etappmålets målår 2018 och en långsiktig plan bör upprättas för fortsatt lärande om hållbar produktion av ekosystemtjänster. Detta arbete bör baseras på utvärderingar av vidtagna åtgärder och metoder som har använts för att nå etappmålet, synteser av tillstånd och utveckling för ekosystemtjänster inom miljömålsuppföljningen, samt översyner som föreslås i denna utredning, t.ex. av ekonomiska styrmedel. Delegationens slutrapport om framgångar och hinder ger ett viktigt underlag om utvecklingen i samhället i stort. En långsiktig strategi för ekosystemtjänster bör inkludera en plan för fortsatt lärande om ekosystemtjänsters värde. Vi tror att en verksam strategi med effektiva styrmedel skulle bidra med en väsentlig del av de förutsättningar som bör vara på plats för att nå miljökvalitetsmålen.