Lönerna, krisen och jobben Göran Zettergren Chefsekonom

Lönebildningsmodeller KI-modellen – Inflationsmål + trendproduktivitet – Cyklisk variation – ”Samhällsekonomiskt hänsynstagade” Europa-normen – Löner ”i takt med Europa” – Övriga faktorer som påverkar konkurrenskraften – Industrin sätter märket Decentralicerad lönebildning (ingen normering?)

KI:s Lönebildningsrapport 2009 Huvudscenario2,3% ( ) Höglönescenario 4%högre arbetslöshet Låglönescenario 0%ännu högre arbetslöshet Rekommendation1 – 2,5% ”Låg men positiv löneökningstakt” ”Flexibla centrala avtal som i större utsträckning än normalt tar hänsyn till bransch- och företagsspecifika förhållanden.”

Konsekvenser av låg löneökningstakt i en djup lågkonjunktur Lägre disponibelinkomster, privat konsumtion Lägre inflation -> högre realränta Högre efterfrågan på arbetskraft (givet efterfrågan på varor) Ingen nominell räntesänkning Risker: – Långsiktiga inflationsförväntningar (deflationsspiral)

Konsekvenser av höga löneökningar Högre disponibelinkomster, privat konsumtion Högre inflation -> lägre realränta (givet nominell ränta) Lägre efterfrågan på arbetskraft (givet efterfrågan på varor) Högre nominell ränta (?) Risker: – Fler konkurser (likviditetsrestriktioner) – Signal om sämre lönebildning

Problem med KI:s analys Baserad på en modellkörning – Analyserar deflationsrisker i en modell där deflation inte kan uppstå Nedåtriskerna underskattade Uppåtriskerna överskattade – Räntehöjningar ”Högt kostnadstryck” – Inflationstryck? – Dålig lönsamhet?

Högre lön -> högre ränta? Normalt ja KI:s huvudscenario (augusti) – Mycket långsam återhämtning på arbetsmarknaden – Mycket lågt inflationstryck Räntehöjningar redan 2010 beror inte på fundamenta – Osäkerhet om inflation bortom horisonten? – Oro för prisbubblor?

KI:s huvudscenario

Kostnadskris? Arbetskostnadsandelen i näringslivet

Arbetskostnadsandelens påverkande faktorer

Arbetskostnadsandelen Arbetskostnadsandelens nedgång och uppgång har berott på produktivitetens och inte arbetskostnadens utveckling Den svaga produktiviteten i dagsläget beror på svag efterfrågan Cyklisk eller strukturell produktivitetsnedgång? Cyklisk? – Högre produktivitet -> högre arbetslöshet -> lägre löneökning Strukturell? – Svagare växelkurs – Högre inflation -> lägre reallön

Arbetsgivarnas bud ”det export-beroende näringslivet[s]… avtal… blir vägledande för övriga avtal” ” de centrala avtalen ska vara sifferlösa för att ge utrymme för en lokal lönesättning utifrån lokala förutsättningar. ” EKSTRÖM / SÖRMAN / BÄCKSTRÖM Svd 15/11-09

Industrins normerande roll En global efterfrågekris Ingen kostnadskris Inga problem med konkurrenskraften Växelkursförsvagning Lönekonkurrens eller ”i takt med Europa”?

Sifferlösa avtal Sifferlösa avtal har fungerat väl på vissa avtalsområden men har aldrig prövats på andra Djup lågkonjunktur Lokala förhandlingar under fredsplikt Effekt av sänkt a-kassa och jobbskatteavdrag? Effekt av höjda och differentierade a-kasseavgifter? Nollavtal blir noll löneökning för breda löntagargrupper Stor risk för kompensationstänkande i nästa avtalsrörelse Nollavtal i industrin -> stor risk att industrin förlorar sin normerande roll

Sammanfattning Större löneutrymme än KI hävdar Ingen kostnadskris Inga räntehöjningar Sifferlösa avtal – ger för låga löner – Hotar Industrins lönenormerande roll

SLUT

Reporäntan enl. en Taylor-regel

Framåtblickande Taylor-regel

Facken inom industrin Medlemsavgift i a-kassa GS (LO) IF Metall (LO)93384 Livsmedelsarbetarnas (LO) Pappers (LO) Sveriges Ingenjörer (SACO)9090 Unionen (TCO) 90214