Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus, BeBo N&R

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Camilla Wallström Kunskap föds där tanke och känsla möts
Advertisements

EEF:s 6 steg till Energieffektivisering
Introduktion och samlade erfarenheter
ENERGIEFFEKTIVISERING I BOSTADSSEKTORN
En bild av debatten Vårdskandaler Vinster
Kostar miljöanpassningar alltid pengar?
Nyttorealisering på 10 min
Energi BIM SBUF-projekt för effektivisering av indata från A-modell till energiberäkningssystem Presentation för buildingSmart Energi BIM
VÄGLEDNING I NYTTOREALISERING Prioriteringsmodell Bilaga 6
Enhetschef Fastighetsutveckling
DITT BOENDE.
Ny kostym och respirator
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Hjälpmedelcentralens nya prismodell
S OCIALA INVESTERINGAR Några frågor. Ä R DET NÅGON SKILLNAD MELLAN SOCIALA INVESTERINGAR OCH VANLIGA UTVECKLINGS - PROJEKT ? Sociala investeringar innebär.
Belysning Nolhöjds Vägsamfällighet
Serviceprogram (RSP) Välkomna Jämtlands län - att längta till och växa i.
Regeringens proposition 2009/10:139 Fokus på kunskap – kvalitet i den högre utbildningen Lars Rydberg Sid 1.
Bedömningsmodell Mål för examensarbete Värderingsdimensioner Bedömningar Mål för examen.
Internhyra/internpris
RR – avslutade projekt Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1
RR – avslutade projekt Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1
RR – avslutade projekt Herrgårdsgatan, Vidingehem efter etapp 1
FORSKNING/ FORSKARUTBILDNING GRUNDUTBILDNING OMVÄRLDSBEHOV/KONTAKTER.
Kravbroschyrer Energimyndigheten har tagit fram fyra broschyrer med krav man kan använda vid upphandling av fläktar, tryckluftssystem, pumpar och kylaggregat.
Att arbeta inom Greppa Näringen Elin Einarson Rådgivarkurs Energikollen växthus, Nässjö 24 okt 2012.
Att få rätt saker att hända
Teknikupphandling Börje Nord En teknikupphandling är en anbudsprocess som ska stimulera och skynda på utveckling och användning av effektivare teknik.
Introduktionskurs för användare Del 2
Energiledningssystem - Arbeta systematiskt och strukturerat med energi.
Preliminär rapport delas i slutet av maj till alla som deltagit i seminarieserien Tid för synpunkter till midsommar Förslag till slutlig rapport i augusti.
Välkommen till ESF:s seminarium
Seminarium inför revidering av mobil LRIC  Agenda  Bakgrund och syfte - varför revidera mobil LRIC?  Hur revidera mobil LRIC?  Parallella.
DIVISION Service Innovationer och upphandling Ett helt nytt sätt att tänka efter före Theresa Hägglund Upphandlingsjurist Norrbottens läns landsting.
SSI djupa borrhål Kasamseminarium SSI:s syn på alternativ och djupa borrhål Kasamseminarium om djupa borrhål Stockholm, mars 2007 Björn.
Fiber i Bråbacka (?)
Socialinvesteringsfond Norrköpings kommun
Affärsmodeller och metoder för energieffektivisering Rickard Waern, projektledare.
► Energifrågan är prioriterad ► ”Alla” vet vad som borde göras ► Det mesta är känt beträffande åtgärderna ► Åtgärderna är ofta lönsamma Men mycket litet.
Handledarutbildning Delkurs 4 Barn- och fritidsprogrammet BF
Förstudie: Hållbar konsumtion
Systematiskt kvalitetsarbete i våra kommuner
Cash-Flow och nyckeltal
Ingvar Andréasson, Boverkets Byggregler - Energiavsnittet Kravet innebär ett fokusfel. Vad samhället totalt tar ut av råvaror för energiändamål.
Obs! Följande bilder är ett stöd då förstudien ska redovisas på ett överskådligt sätt för beslutsfattare. Som komplement till detta måste en mer omfattande.
VÄLKOMNA Deltagare Thomas Hvitfeldt, Ytterman Projekt AB
Anslutning till Mina meddelanden
Lars Ekberg, CIT Energy Management AB Seminarium om Totalprojekt 5 november 2013 – Länsstyrelsen VG Att genomföra åtgärder så att kalkylen håller Lars.
Livcykelanalys Stefan Olander Tekn. Dr. Avdelningen för Byggproduktion
Naturvårdsverket | Swedish Environmental Protection Agency 1 Regional årlig uppföljning av miljökvalitetsmålen Naturvårdsverkets anvisningar.
Kamratutvärdering Lerum
Projektplanering Näranollenergibyggnader
Bebo Enno Abel Energieffektivisering av befintliga kontorshus Belok:s huvudprojekt
- Ett sätt att sänka kostnaderna!
Vägverket och Banverket förbereder åtgärdsplaneringen i gemensamt projekt Ett transportslagsövergripande synsätt ger de mest effektiva lösningarna Transportsystemen.
Regional årlig uppföljning av miljömålen 2014 Källa: Naturvårdsverkets Anvisningar och Vägledning
Byggnadsekonomi Föreläsning 8 Cash-Flow och nyckeltal.
Måltal Besparingsscenarios- Prognos fram till Följer normkrav.
Trafikslagsöver- gripande plan för Utveckling av samhällsekonomiska metoder och verktyg.
Sundsvalls kommuns Servicecenter HR, IT, Ekonomi Jonas Borg, koncernstaben, Sundsvalls kommun
Kommunalt övertagande av huvudmannaskap för allmän plats och upplösning av vägföreningar ”Vägföreningsprojektet” i Norrköping Anna Kuling, fd.
Välisolerade ytterväggar eller solel? – Hur ska nybyggda småhus bäst klara kommande energikrav? Carl-Fredrik Klåvus, Aksel Osmanovski Examensarbetare 15.
Lönsamma energilösningar inom industrin Agneta Persson WSP Environmental Hur väljer man den mest effektiva utrustningen?
Medfinansierings påverkan på planeringssystemet Mattias Lundberg, Roger Pyddoke, Anders Wärmark CTS 28 mars 2011.
Metod för produktion av lufttäta byggnader
BILD 1.
Fokus i fördjupad utvärdering av miljömålen 2015
Kritiskt förhållningssätt
Kandidatarbetets planeringsrapport och planeringen (ZEDIT)
Processen för Balanserad styrning - steg 2 Mätning-Mätresultat
Presentationens avskrift:

Energimyndighetens beställargrupp för flerbostadshus, BeBo N&R

N&R - förutsättningar Att Demo-projekten är väl förankrade i ledningen? Att 50 % målet är förankrat? Kan 50 % målet vara i kollision med ekonomin och möjliga tekniska lösningar? Kan projekten finansieras? Finns budget i företagen? Kan projektledare (BeBo) hos företagen ta utrymme i organisation för delaktighet? Tidplan. Hur väl följer projekten etappmålen, i de tecknade avtalen för Etapp 1?

Vi förutsätter att uppföljning av såväl teknik som ekonomi ska följas upp i respektive projekt, vilket kräver planering redan i inledningsskedet med såväl mätteknik som ekonomisk transparens.

N&R - demoprojekt Vidingehem Svenska Bostäder Sigtunahem 2 huskroppar, 27 lgh Byggår 1962? Atemp 1145/1391 m2 BU 107 kWh/m2 BF 146 kWh/m2 Självdrag Svenska Bostäder 1 huskropp, 70 lgh Byggår 1964 Atemp 7305 m2 BU 122 kWh/m2 BF - kWh/m2 F-vent Sigtunahem Kungsbacka-bostäder 2 huskroppar, 24 lgh Byggår 1972 Atemp 1005/1113m2 BU 163 kWh/m2 BF 176 kWh/m2 F-vent Loftgångshus 1 huskropp, 73 lgh Byggår 1978 Atemp 8330 m2 BU 122 kWh/m2 BF - kWh/m2 F-vent 4

N&R - dagsläget Etapp 1 Sigtunahem Vidingehem Svenska Bostäder Kungsbackahem Beskrivning av objekt x Checklista prel 26 nov -08 Uppstartmöte Energibalans (x) Luftflödesmätning Beställd Beställd? Termografering Täthetsprovning Åtgärdslista Marginalkostnadsberäkning (Ber åtgärdskost per delobjekt) Tidplan kv 1 -09? Platsbesök Resurspoolen Ev. fuktanalys Kompl. av energistatistik Verifikationsplan Etapp 2 17 nov -08 & 1 mars -09 Fuktmätning när/var/hur

LCC - De viktigaste komponenterna De viktigaste komponenterna vid beräkning av en åtgärds LCC är: Energikostnader under åtgärdens livslängd. Investeringskostnader för åtgärden (merkostnad per åtgärd). Underhållskostnader för åtgärden under dess livslängd.

Strategiska frågor för användning Frågor som kan minska intresset för LCC: ”Rådighetstiden” Ansvarsbilden för drift och underhåll enligt hyresavtal Bristfälligt underlag för underhållskostnader Korta avtalstider ”Modeväxlingar”.

Förändrat synsätt LCC-beräkningen skall vara en del av den kreativa processen med syftet att generera alternativ att välja mellan och skapa beslutsunderlag. ”Har man inga alternativ finns inget att besluta om”.

Bestäm ambitionsnivå! Ett speciellt problem i detta sammanhang utgör noggrannheten. Vilken precision kräver vi av beräkningarna? Noggrannheten är i allmänhet inte kritisk. Metoden hjälper själv till att peka ut de delar och indata som kan vara något mera kritiska vad avser noggrannhet. Det är i allmänhet (alltid?) mycket bättre att genomföra en analys med bristfälliga och uppskattade data än att vänta på att bättre underbyggda data skall komma fram. 9

Begränsningar/krav m m Förutom målet är begränsningar/krav och förutsättningar viktiga randvillkor för LCC-analysen. De viktigaste förutsättningarna är: Ekonomiska förutsättningar som kalkylränta, kalkylperiod, inflation och livslängd Underhållskoncept (preliminär underhållslösning) Driftprofil och principer för värdering av driftsäkerhet Regler för utvärdering och rangordning av alternativ. 10

Underhållskoncept Serviceavtal eller underhålla själv? Det kan vara svårt att ta fram aktuella kostnadsdata, t ex kostnader för underhåll, särskilt för nya produkter. En väsentlig förutsättning för tidiga LCC-analyser är att man tänker sig in i hur underhållet kan bedrivas. Serviceavtal eller underhålla själv? Centraliserad eller decentraliserad uh-organisation? I tidiga projektfaser bör man nöja sig med att ge riktlinjer för underhållet, ett underhållskoncept och basera LCC-analysen på detta. 11

Ta fram LCC-modell En LCC-modell = ett antal ekvationer som beskriver hur den aktuella LCC-n beräknas. Modellen skall användas till att kommunicera resultat med andra personer. Håll modellen så enkel som möjligt. Viktigare att modellen är enkel än att alla kostnadselementen blir helt korrekt beräknade!

Generera indata! Brist på indata - ett argument mot LCC-analyser. Dåliga indata är inte bra, men efterhand får man en bra känsla för rimliga indata. Vid val av alternativ behövs stora ändringar i indata för att rangordningen ska ändras. LCC pekar genom känslighetsanalysen ut de mest kritiska dataelementen. Man behöver bara granska ett litet fåtal element vad avser dess noggrannhet. Slutsats: Det är mycket viktigare att komma igång och få fram resultat än att få helt korrekta data!

Generera alternativ! Alternativgenereringen = en kreativ fas i LCC-analysen LCC-analysen kan resultera i ett stort antal alternativ Problemet är snarare att effektivt gallra och att administrera alla resultaten.

Gör beräkningar! Känslighetsanalys ett bra hjälpmedel. I allmänhet kommer en stor del av kostnaden från ett litet antal element (80-20-regeln) Känslighetsanalysen kan vara mycket arbetsam beroende på mängden indata. En ändring i indata medför en ny kalkyl. Vissa indata kan vara kopplade!

Lönsamhetsberäkningar Energibesparing – årlig besparing enligt energiberäkning Teknisk livslängd – bedömning om reinvesteringar behövs under kalkylperioden Åtgärdskostnad – relaterad enbart till merkostnad för energisparåtgärd Underhållskostnad – kan följa inflationen Ekonomisk modell – vanligen nuvärdesmetod Ekonomiska indata – kalkylförutsättningar Verktyg – Edkalkyl, BeBos Excelblad Redovisning och rapportering

Kalkylförutsättningar Förslag (som Belok): Kalkylränta utöver inflation r = 5% Årlig värmeprisökn. utöver KPI qvärme = 1% Årlig elprisökning utöver KPI qel = 2% Installationsåtgärder 15 år Byggnadstekniska åtgärder 40 år SABO har riktvärden för olika riskklasser.