Diskussion kring tonsilliter

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Pvkvalitet.se. Vi människor har en stor benägenhet att vara nöjda med våra insatser och vår organisation av arbetet. •Vi tror själva att vi följer riktlinjer.
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Akut bronkit Sigvard Mölstad.
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Diskussion kring tonsilliter
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppenvård
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
Sven Engström Distr.läk. Med.dr. Primärvårdens FoU enhet Jönköping
Kliniska problem med sjukskrivning
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Smittspårning tbc 2012 Ing-Marie Einemo, smittskyddssjuksköterska.
Rinosinuit Definition:
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Okomplicerad cystit i slutenvård
PNA-dagar i Boden mars 2013 Nya Strep-A Jenny Gillberg ANL Produkter ANL produkter
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
”Blut ist ein ganz besonderes saft”
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Nedre UVI inom slutenvården
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Diagnostika- hjälp eller stjälp Avrundning- praktiska råd
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Okomplicerad cystit i slutenvård
Farmakologisk behandling av nedre luftvägsinfektioner i öppen vård
Tidig identifiering och behandling av livshotande tillstånd!
pvkvalitet.se Sven Engström Gränna Vårdcentral &
Protein C-brist orsakade lungemboli hos 19-åring
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Vetenskaplig utveckling Läkarprogrammet KI HT 2010 termin 4
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Fall 15 Patienten som kraschade
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Min hälsa Nu och i framtiden!!! Varför skall vi träna/röra på oss?
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Behovsanalys och brukardialog 2011
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Kroatienresenären med feber och muskelvärk
DOKTORN SOM DETEKTIV!.
Fall 2 – Mannen från Svarta Havet
Hur kan mått och mätmetoder användas i förändringsarbete?
Handläggning av faryngotonsilliter
Smittspårarutbildning
Praktisk epidemiologi för allmänläkare
Tre förskrivningsstudier i primärvård Diagnos-förskrivningsstudierna 2000, 2002 och 2005.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Tillämpligt kapitel i handboken, fall 1
Behandling av nedre luftvägsinfektioner
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Sjukdomar och besvär.
Vaccination mot influensa
Akut bronkit – handläggning på vårdcentral Regionala Strama Västra Götaland.
Evidens, praktik och den bedrägliga erfarenheten Om luftvägsinfektioner i primärvården Malin André allmänläkare, docent, Uppsala Katarina Hedin allmänläkare,
Låt dig inte luras av statistik
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Seminarium 3+4.
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Frida Wilske Infektionsläkare
Patientfall På akuten Elin är en 80-årig kvinna som kommer till akuten. Hon har insjuknat 6 timmar tidigare med buksmärtor, diarréer och kräkningar  
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Afebril UVI – handläggning på vårdcentral
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Akut cystit Image courtesy of David Castillo Dominici at FreeDigitalPhotos.net Den här powerpointpresentationen kan användas vid fortbildning.
Halsont - faryngotonsillit
Presentationens avskrift:

Diskussion kring tonsilliter Malin André, allmänläkare Thomas Tängdén,infektionsläkare

Syfte Illustrera betydelsen av primärvårdens och infektionskliniken olika patientpopulationer varför handläggningen av patienter ska skilja sig åt? källa till konflikt i en Strama grupp?

Vad var problemet med de tidigare rekommendationerna?

Thomas “Syftet med behandling symtomlindring och att förebygga reumatisk feber” “Erbjuda” behandling Ingen hänsyn till andra agens än GAS som också kräver antibiotikabehandling

Malin Tilläggskriterierna behandling utan provtagning 2 Centorkriterier överbehandling

Prevalens av GAS (Grupp A positiva streptokocker) 0 kriterie 2-3% 1 kriterie 3-7% 2 kriterier 14-17% 3 kriterier 30-34% 4 kriterier 56% Centor 1981

Patienten med ont i halsen Hur ser hon/han ut. Vad är svårt Patienten med ont i halsen Hur ser hon/han ut? Vad är svårt? Vilka är de medicinska riskerna/differentialdiagnoserna?

Patient på vårdcentralen med halsont Vanlig patient, många möten Ett par per jourpass (halvdag)

Patient på vårdcentralen med halsont Vanligaste patienten slunkit förbi sköterskorna med halsont och hosta eller heshet, ibland tidigare besvär eller i närheten haft person med streptokocker Näst vanligaste patienten har halsont, feber och inte virussymtom Därefter patient som haft ont i halsen flera veckor

Patient på vårdcentralen med halsont Allvarliga differentialdiagnoser Patient med halsböld inte alldeles ovanligt 2 patienter med epiglottit och retrofaryngeal abscess har jag sett

Patient på vårdcentralen med halsont Svårt Ibland Att få patienten nöjd utan antibiotika

Thomas-patientfall 1 Man 53 år, tidigare frisk. Inkommer med ambulans till akutrummet. Blodtryck 70 systoliskt. Puls 100. AF 32/min. Feber 40,1 grader. Halsont och subfebril sedan 4 dagar. Dottern behandlad för tonsillit 1 vecka sedan. Försämras sedan 4 h med frossa och hög feber. Svåra morfinkrävande smärtor vänster ben. Ingen hudrodnad. Tonsillitbild. Pos Strep A. Går direkt till op på misstanke om nekrotiserande fasciit.

Thomas-patientfall 2 21-årig kvinna. Utbytesstudent, kommer från Polen.Tidigare frisk. Halsont och feber sedan 2-3 dagar. Allmänpåverkad. Feber 39,3 grader. BT 90 systoliskt. AF 40/min. Puls 120. Tonsillit. Inga beläggningar. Strep A neg. Förstorade lgll på halsen.CRP 120, lpk 18. Tillkallar ÖNH-jour som frikänner från epiglottit. Inlägges med Bensyl-pc.

Forts fall 2 Försämrad dag 2 och flyttas till Thorax-IVA. Växt Fusobacterium nekroforum i blododling. Byte till Tienam + Flagyl iv. CT visar abscess i thorax som dräneras x flera med Bulowdrän och sedan operas x flera med pleurektomi och dekortikering. Skrivs ut efter 6 veckor.

Takypné > 20/min

Den kliniska kunskapen Grundas på Medicinsk kunskap Erfarenhet av de patienter vi möter

Prevalensens betydelse för det prediktiva värdet av tester

Prediktivt värde Prediktivt värde = sannolikhet för sjukdom Positivt prediktivt värde = sannolikhet att de som har positivt test är sjuka Uttrycks i % eller värde 0-1

Grundbegrepp Positivt prediktivt värde Negativt prediktivt värde sjuka friska pos A B A+B neg C D C+D Sensitivitet A/A+C Specificitet D/B+D Positivt prediktivt värde andel med positivt test som faktiskt är sjuka = A / (A+B) Negativt prediktivt värde andel med negativt test som faktiskt är friska = D / C+D)

Prediktivt värde – prevalens Test sensitivitet 90%, specificitet 95% Prevalens Pos prediktivt värde 50% 94,7% 5% 48,6% 1% 15,4% 0,1% 1,8% Positivt prediktivt värde=sannolikhet att de som har positivt test är sjuka

Centorkriterier Frånvaro av hosta Feber >38 Beläggningar på tonsiller Svullna lymfkörtlar i käkvinklar

Prevalens av GAS (Grupp A positiva streptokocker) 0 kriterie 2-3% 1 kriterie 3-7% 2 kriterier 14-17% 3 kriterier 30-34% 4 kriterier 56% Centor 1981

Diagnostisk sensitivitet och specificitet 95%, 85%, 75%

Bäst nytta av tester När prevalensen av sjukdomen är cirka 50%

Skillnad primärvård sjukhus Primärvården få med allvarlig sjukdom – Sjukhuset vanligare med allvarlig sjukdom Vi kan inte använda tester på samma sätt I primärvård är negativt svar mer pålitligt På sjukhus är positivt svar mer pålitligt

Diagnostisk sensitivitet och specificitet 95%, 85%, 75%

De nya riktlinjerna Undvik provtagning vid symtom på virusorsakad luftvägsinfektion Barn < 3 år mycket sällan halsinfektion av GAS Bedöm: Överväger fördelarna med antibiotikabehandling nackdelarna? StrepA om > 3 Centorkriterier Vid pos StrepA och > 3 Centorkriterier rekommenderas antibiotikabehandling Neg StrepA - symtomatisk behandling. Överväg mononukleos CRP kan inte skilja på bakteriell eller virusorsakad faryngotonsillit. Informera patienten om normalförloppet. Ny kontakt om försämring eller utebliven förbättring inom 3 dagar

Vad tycker jag är bra/dåligt med de nya riktlinjerna?

Thomas Bra Mer balanserad bakgrundstext Framgår att streptokocker och även andra orsaker till tonsillit kan vara livshotande Mer inslag av att tänka själv Dåligt Ingen hänsyn till att bärarskapet är vanligare hos barn 3-14 år “Erbjuda” har ersatts av “Bedömer du att…”

Malin Bra Riktlinjer omfattar barn (Inte provta barn < 3 år) Differentialdiagnoser med Bedöm fördelar jämfört med nackdelar med antibiotika 3 Centorkriterier Dåligt Alla patienter med halsont utan virussymtom ska läkarbedömas inom 1- (2) dygn

Hur löser vi det här?