Vilka är vi ? IDAG: Chef 4 handläggare 1 statistiker

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Balanserad styrning och uppföljning i Region Skåne
Advertisements

Uppföljning av återbesök inom planerad specialiserad vård modell för registrering, uppföljning och redovisning till den nationella väntetidsdatabasen.
Landstinget Västernorrland Från diagnos till kostnad per patient
Vad är Envi-Card? - Ett effektivt intranetverktyg som underlättar
Recept för sjukvården Almedalen 6/ Mattias Lundbäck Ek Dr
Patientens väg genom vården
Årsuppföljning LSO.
Avdelningen för somatisk specialistvård
DIVISION Primärvård VAS-administratörsträff
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen HSU
Hälso- och sjukvårdens utvecklingsstrategi
Styrning hälso- och sjukvård 2003 – 2005 Anslags- baserad finansiering  2006 – Prestations- baserad finansiering.
VG Primärvård. Beslut VG Primärvård Grundtankar för VG Primärvård Stärka medborgarens och patientens ställning Ge medborgare och patienter.
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Så vill vi ha det i Norrbotten Likvärdig vård i länet oavsett bostadsort – Enhetliga bedömningar & prioriteringar – Enhetliga rutiner & utrustning Nöjda.
Handlingsöverenskommelse, HÖK Norrbottens läns landsting 2013
Rapport i 3 delar Del 1 och 2 Del 3.
Välkommen till Ledardagen!
Ersättningsmodell och pris 2015
Ramverk för patientmedverkan
Att navigera efter stjärnhimlen… En chefs betraktelser över vägen från patient till effektiv styrning Anna Pohjanen Länschef Kvinnosjukvården.
VIS Verksamhetens InformationsSystem
Sören Hansson Kort om mig själv
Tillsammans för världens säkraste vård
RAKEL Regional Arbetsgrupp för Klassifikationer och ErsättningsmodelLer den 18 september 2014.
Registrering av vårdkontakter och åtgärder i Primärvården
Miljönyckeltal för landsting och regioner Nämil 5 nov 2013 Anna Bostedt, Landstinget Västernorrland Sara Eriksson, Västra Götalandsregionen.
SOSFS 2012:9 Ändring i föreskrifterna och allmänna råden (SOSFS 2000:1) om läkemedelshantering i hälso- och sjukvården Föreskrifter är bindande regler.
Registrering av vårdkontakter och åtgärder i Primärvården Gunilla Siltberg Lindqvist, Margareta Högström, Utvecklingsavdelningsavdelning.
MEDDIX Webbaserat IT-stöd vid samordnad vårdplanering och informationsöverföring mellan huvudmän.
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
Projekt Kortare Väntetider - mål Tillgänglighet till vård och behandling ska följa regionens vårdgarantier Patienterna ska erhålla överenskommen tid för.
1 Centrum för verksamhetsplanering och analys Styrmekanismer i vården Sven Blomé.
Ledning och styrning av sjukskrivningsprocessen
Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.
Patientsäkerhet Övergripande gemensamma mått
Förbättringsarbete division medicin, KPP/DRG
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
RUDOLPH HAHNENBERGER, VD se, www
KVÅ (Klassificering av vårdåtgärder)
Kvalitet i förskola, skola, vuxen- utbildning och skolbarnsomsorg Statens utgångspunkter –Elevernas utveckling mot nationella mål i centrum –Nationell.
Rehabiliteringsgaranti riktlinjer 2013
Ersättningsmodeller för hälso- och sjukvård eller
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Infrastruktur- huset Primära klassifikationer (ICD, KVÅ, ICF, ATC mm) Terminologier – termer och begrepp Kvalitetsindikatorer, nyckeltal, processer, vårdepisoder,
A3-metoden Visuell kommunikation för att komma fram till beslut
Gemensam rutin för Samordnad vård- och omsorgsplanering
Inspirationsdag Hälsofrämjande primärvård 15 nov 2012.
Regeringsuppdraget Nationell informationsstruktur för vård och omsorg Monica Winge Socialstyrelsen.
Kunskapsstyrning Region Kronoberg - Att alltid ge patienten bästa möjliga vård baserad på bästa tillgängliga kunskap.
Vårdval Gotland Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Vårdval Gotland steg för steg.
Ersättning till vårdcentraler från och med Ersättningen består av flera delar ACG Adjusted Clinical Groups CNI Care Need Index Små vårdcentraler.
Mats Hellstrand, för temagrupp Indikatorer-Avtal-Ersättning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Indikatorresultat verksamhetsår 2014.
Ingemar Götestrand Temagrupp Uppdrag/Uppföljning Nätverket Hälsofrämjande hälso- och sjukvård (HFS) Uppföljning av år 2015 HFS-nätverket.
Nyhetsbrev 1, januari 2017 Trygg och effektiv vård
Uppföljning av 4.1 §§ 9 och 10 i Avtal om regionvård år 2016 Källor: SKL: Kostnad per DRG vikt 1,0 (avser innerfall och DRG-vikt enligt klinikvårdstillfällen),
IBIC - NI tillämpad för äldre- och funktionshinderområdet.
Länspensionärsråd och tillgänglighetsråd
Regionkontoret, Centrum för hälso- och sjukvårdsutveckling
Lagen om samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Uppföljning 4.1 §§ 9 och 10 / slutlig reglering enligt § 11 enligt Avtal om regionvård år 2017 Källor SKL: Kostnad per DRG vikt 1,0 (avser innerfall.
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård
Exempel på olika styrformer
Diagnoser vid besök/slutenvårdstillfällen bland folkbokförda i Västra Götaland - Verksamhetsanalys 2017 koncernavdelning data och analys
Processbeskrivning Markörbaserad journalgranskning
Styr- och ledningssystem för specialiserad sjukvård
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Samordnad utveckling för god och nära vård
Presentationens avskrift:

Vilka är vi ? IDAG: Chef 4 handläggare 1 statistiker 2 medicinsk rådgivare 1 administratör

Vad gör vi ? Utvecklar, underhåller och granskar beskrivningssystemen vilka utgör underlag för ersättning till vårdproducenter Ansvarar för och granskar att SLL´s regelverk kring primärklassificering följs ICD 10 (KSH97) KVÅ (åtgärder) Ansvarar för sekundärklassificering DRG-gruppering (Diagnosis Related Groups) DRG-tjänsten Ekonomisk redovisning Självkostnader Kostnad per patient (KPP) Analyser av utfall

VAD ÄR PÅ GÅNG ? KVÅ Kostnadsytterfallsbreddning Införande av KPP inom den öppna vården (gäller sjukhusen)

DRG-systemet ur vårdens perspektiv ……………. Den här nya vikten, 0.78654 är för låg! Min klinik kommer att förlora 2 000 000kr nästa år ! Vem har bestämt att lung-cancerbehandling skall ge mindre betalt !?

DRG-systemet ur beställarens perspektiv…………. 56 000 kr för 1 dygns vård för leukemi är alldeles för mycket! Sjukhusen är överbetalda och lurar oss!

Kostnadsytterfallsbreddning Anpassning av SLL’s sekundära klassifikationssystem till nationella ambitioner Homogenisering, standardisering och förenkling av beskrivnings- och ersättningssystemen Förbättrar möjligheterna till Jämförelser/benchmarking Produktivitets- och kvalitetsmätningar Analys av avvikande vårdfall Revision Förvaltning Innebär att samtliga sjukhus fr.o.m. 2006 får full ersättning för vårdtillfällen som överskrider en för varje DRG fastställd kostnadsgräns Modellen förutsätter att sjukhusen har fungerande KPP-system Planeringen av införandet sker i projektet - KYB

Införandet för övriga producenter sker under 2007. BESS Nytt beskrivnings- och ersättningssystem för den somatiska specialistvården Ett nytt beskrivnings- och ersättningssystem infördes i SLL från och med 2006-01-01. De sjukhus som berörs detta datum är Karolinska, Danderyd, Norrtälje, Södersjukhuset, Södertälje, S:t Erik, Ersta och Capio S:t Göran. Införandet för övriga producenter sker under 2007.

De viktigaste förändringarna: För öppenvård, dagkirurgi och dagmedicinska besök används som beskrivningssystem - och underlag för ersättning - den nya (full version) version av NordDRG   Övergången har möjliggjorts genom att NordDRG från 2006-01-01 har utökats med drygt 200 DRG:n för öppenvård samt cirka 170 DRG:n för dagkirurgi Varje öppenvårdsbesök kommer i fortsättningen att grupperas till en DRG istället för som tidigare till en KÖKS-grupp KÖKS-systemet försvinner och ersätts med ett nytt ersättningssystem baserat på diagnos- och åtgärdskoder Åtgärdsklassifikation - Klassifikation av Vårdåtgärder - (KVÅ)tillämpas Underlaget för ersättningen utgörs av diagnos- och åtgärdskoder

Varför införs KVÅ och NordDRG i öppenvård ? Väsentligt förbättrade möjligheter att beskriva all somatisk specialistvård   Ett nationellt system med stabil struktur och stabilt regelverk Minskat resursbehov i SLL av lokalt underhålls- och utvecklingsarbete av beskrivnings- och ersättningssystem Revisioner av tillämpningar av systemen kommer att kunna genomföras även i öppenvård Gemensam bas för beskrivning av all hälso- och sjukvård eftersom KVÅ kommer att bli tillämpbart även inom primärvård och psykiatri

KVÅ - Klassifikation av Vårdåtgärder KVÅ består av Klassifikation av kirurgiska åtgärder 1997 (KKÅ97)   och av 2.642 nya åtgärdskoder som tillkommit för att möjliggöra en heltäckande klassificering, registrering och därmed beskrivning av både sluten och öppen vård - och på sikt även av primärvård och psykiatri                                         

Våra verktyg och metoder Ersättningssystem Beskrivningssystem – t.ex. DRG Ersättningsmodell – stöd till beställare DRG-vikter Ytterfallsersättningsmodell Kostnadsbeskrivning – KPP Diagnosgranskning

Ersättningssystem består av två delar Verksamhetsdata: Definition av vårdkontakt Primärklassificering: Sekundär klassificering: Regelverk inom området Kostnadsdata: Självkostnader per produkt Självkostnad per patient KPP. Viktlistor Ersättningsmodeller: Ersättningsformer: tex. prestationsersättning, anslag och kapitation Regelverk för ”debiteringar” Avtal: Vårdavtal mellan vårdgivare och beställare Uppföljning och revision Ersättningssystem 1. Beskrivningssystem 2. Ersättningsmodeller & avtal Utvecklingsansvar inom SLL Vårdgivare / Producenter Lsf-V HSN-f Beskrivande Styrande

Beskrivningssystem Beskrivningssystem Patienter Operationer Besök Å R D A T Operationer Besök Förbättringsarbete Diagnoser Styrning Åtgärder Vårdkedjor Jämförelser Utvärdering Ersättningssystem Planering Beskrivningssystem Prioritering DRG Kvalitet KPP Resultat Kostnader

DIAGNOSGRANSKNING Vad har granskats ? Varför ? Genomförda granskningar Har val av huvuddiagnos gjorts enligt gällande regelverk ? Är de kodade och registrerade diagnoserna/åtgärderna dokumenterade i journalen ? Finns dokumenterade diagnoser eller åtgärder som ej är kodade och registrerade ? Varför ? Kontroll av kvalitén Utbildning Kontroll av ersättning Genomförda granskningar 1998 - 395 journaler 1999 - 433 journaler 2000 - 418 journaler 2001/2 - 426 journaler 2003 - 650 journaler 2004 - 210 journaler

Diagnosgranskningsresultat OBS: Granskningarna fokuserar på kända problem (2001/02 dagkirurgi) 1 2001/02: dagkirurgi 2 Ref: Liknande granskning i Västra Götalandsregionen

Diagnosgranskning 2004: Södersjukhuset och St Görans sjukhus Medicin, kirurgi och ortopedi klinikerna Läkarsekreterarna signifikant bättre på att klassificera/koda diagnoser

DRG Diagnos Relaterade Grupper Vårdtillfällen i sluten somatisk sjukvård grupperas till ca 500 grupper Utvecklat vid Yale (B. Fetter et al) Ett vårdtillfälle hamnar bara i en grupp Ett otal ”dialekter”: HCFA-DRG, AP-DRG, APR-DRG, NordDRG etc

Patienten Journalen Sekundära klassifikationssystem DRG Primära klassifikationssystem för sjukdomar och åtgärder (KSH97 och KVÅ) Journalen Patienten

Kostnad Per Patient KPP Patientrelaterad redovisning Samtliga kostnad redovisas per vårdkontakt (individnivå) Matchning av samtliga delkostnader till personnummer (PUK = patientunika kostnader) Medicinsk service (lab, rtg m.m.) Operation, Anestesi Implantat Läkemedel (sv) IVA/UVA Vårdepisod i slutenvård / Besökskostnad Schablonfördelning av gemensamma fasta kostnader som ej kan härledas till unik patient

Prestanda