MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Vad säger lagen? – om projekt När barn är anhöriga
Årsmöte undersköterskor hud
Förbättrat omhändertagande av pneumonipatienter i slutenvård Problematik: Ökande antibiotikaresistens ställer krav på att vi ger rätt antibiotikaterapi.
Emma, 78 år.
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Alkoholism.
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Smittspårning tbc 2012 Ing-Marie Einemo, smittskyddssjuksköterska.
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Resistent smitta blev start för bättre hygien
Pojke Föräldrar Infektion, hypoglykemi, hypotermi
Multiresistenta bakterier i vården
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Göran Stenlund Inf klin MSE.
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Smittskydd Skåne INFORMERAR
Bättre liv för våra äldre
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
ESBL Hur är läget? Vad görs?
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Krav på inrättningar/verksamheter särskilda boenden
MRSA inom barnomsorg Grupp3 Ann Söderström Eva Lannerö
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
MRSA och smittskyddslagen
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Studiedagar i Åhus april 2007 Vår utvärdering av P 16 i VS-screening Jämförelse mellan P16 (Thin prep) och konventionella VS Gunilla Moll och Annie.
En enklare och bättre sjukförsäkringsprocess
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
S E N I O R A L E R T Team: Särkivaaragården, Övertorneå
Urinvägsinfektioner hos barn
Samverkan mellan läkemedelskommitté och STRAMA-grupp
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Bakomliggande arbete Hittar vi på VC de med kronisk oupptäckt sjukdom eller som ligger på gränsen? Hur ska vi hitta dem lättare? Hur ska vi ta hand om.
Calicivirus små runda virus vinterkräksjuka
Vårdhygien vid virusgastroenterit Vad är nytt 2015?
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Förslag till åtgärdsprogram Vårdhygieniska aspekter SMI, nov 2007 ESBL-bildande gramnegativa tarmbakterier Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset.
Gemensamma nordiska epidemiologiska definitioner av MRSA Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset SSAC.
Samordnad Individuell Plan
Uppföljning av CVK spetsodlingar Länssjukhuset Ryhov Fredrik Hammarskjöld.
ÄLDREBOENDET LUGNET I ÖRBY MARKS KOMMUN
Vad är smittskydd? Eva Gustafsson Smittskydd Skåne
Smittspårarutbildning
Multiresistenta bakterier
Några möjliga steg i arbete med förändring och utveckling Eva Aalbu, den 8 april 2011 Folkhälsocentrum Demokrati, mer än valdeltagande.
Akademiska sjukhuset.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
STRAMA Halland STRAMA- och Terapigrupp Läkemedelschef, informatör
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Etik och moral Vad är rätt och fel?.
MRSA Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk. Ett samarbetsprojekt mellan Socialstyrelsen och Strama. Smittskydd Värmland, Centralsjukhuset.
Antibiotikaresistenta bakterier - i vår vardag
Med de lokalt smittskyddsansvariga läkarna och sköterskorna
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Journalen PU T5 Lund - Malmö.
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Esther vill inte bli sjuk…..
Mats Ericsson Smittskyddsläkare Region Uppsala
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Mikrobiologisk screening
Presentationens avskrift:

MRSA i samhället Gr 4 Anna Malm AV Jenny Gabrielsson AV Otto Cars STRAMA Christina Åhrén Vårdhyg Gbg Mikael Stenhem Inf Sthlm Eva Gustafsson Inf Skåne Åke Örtqvist Smittskydd Sthlm

Vad är målen? För att veta vilka åtgärder som behövs måste vi veta vad vi vill uppnå hålla mrsa utanför vården minska/begränska sjuklighet och död i mrsa fortsätta ha betalaktamab som förstahandsmedel vid staf inf (X%???) minskat bärarskap av mrsa i samhället – ökat hygienmedvetande minskad sekundärspridning från kända bärare – hygien info – eradikeringsbehandling?

Definition Vi hittar en person med mrsa och som befinner sig i samhället, dvs utanför vårdmiljön Vad gör vi? Vad gäller?

Odla a) följande grupper ska odlas i ÖV personer som söker för sårinfektioner, bölder/impetigo sjukhusvård eller handlagt “riskfaktor” inom sjukvården utomlands (6 mån - 15 år), (inkl. även adoptivbarn)

Odla b) följande grupper vid inläggning på vårdinrättning sjukhusvård eller handlagt “riskfaktor” inom sjukvården utomlands (6 mån - 15 år) riskfaktorstyrd? (Kroniska sår/eksem, infarter, katetrar, i.v. missbruk, tid sjh vård) adoptivbarn?

Smittspårning a) I familjen – odla alla hushållskontakter, eller bara de med riskfaktorer (= minsta gemensam nämnare)? Gbg – alla, ger info + pat kort, men gör ingen intervention eller uppföljning Malmö – alla, fortsatt regelmässig screening, följs till de har ett antal prov neg Sthlm – de med riskfaktorer, övriga hygieninfo + info att uppge att berätta om det finns mrsa i familjen om/när de kommer till sjv Odla alla för = mer mottagliga till info om man vet att man har pos odling mot = neg odling kan vara falskt neg och leda till sämre följsamhet

Smittspårning Ett fall b) “Closed communities” Ett fall kontakta ansvarig för lokalen, tränare, sjuksköterska el. dyl. för att efterhöra om det finns flera med samma problem (t.ex bölder), ge hygienrekommendationer (+ MoH) Flera fall - aktivt smittspåra de som delar samma hygienmiljöer + ovanstående

Prevention Vilka riskmiljöer finns och vad kan göras preventivt? - hygienkampanjer, - riktade utbidlningsinsatser - …..

Hemlösa går inte att smittspåra på härbärgen frikostig provtagning på speciella mottagningar för hemlösa i övrigt samma provtagningsindik som andra när de söker vård

Adoptivbarn ÖV - odla de som varit inneliggande på sjukvårdsinrättning i födelselandet, men bara om/när de söker sjukvård SV - odla alla som behöver slutenvårdas (rutinmässigt odla alla?) (rutinmässigt odla de som varit inneliggande på sjukvårdsinrättning i födelselandet)

Förhållningsregler

Smittfriförklaring Smittsamhetsbedömning Riskfaktorer = alltid kvarstående risk för mrsa Inga riskfaktorer = ? + god hygien = mkt låg/obefintlig risk för smitta? + X antal neg odlingar + god hygien är ej smittsam? men, vid ny ab-beh, tillkomst av annan riskfaktor el sjukhusvård ska nya odlingar tas

Inom vilka situationer behöver vi ökad kunskap? Bärarskapets längd – vem, om någon, blir frisk? Smittrisken i olika situationer? Smittrisken med olika stammar? Vad betyder s.k. riskfaktorer eg för risken att bli smittad/smitta Vad ger smittspårning - hur många hittas per antal odlade