NEUROREHAB i Kungsbacka

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
0HLR Maen Yousef.
Advertisements

Paramedicinska enheten (PME), Växjö
Demensvård utifrån palliativ vårdfilosofi
Dans och rörelse i demensvården Att ha roligt i rörelse
Landstinget och Kommunerna i Kalmar län - i samarbete
Arbetsförmedlingens uppdrag för personer med funktionsnedsättning
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Piteå, Älvsbyn, Arjeplog, Arvidsjaur Sluten vården,
Vad innebär val av vårdenhet?
BARA VI KOMMER HEM- PROJEKTET
Kommunalt stroketeam i särskilt boende
Kraftsamling för än ännu bättre cancervård
Sjukskrivningsmiljarden
Information om rehabiliteringsgarantin (till vänster i menyn rehabiliteringsgarantin) -Överenskommelsen -Frågor och svar om.
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda Sluten.
Vilka hinder finns här i vårt sjukhusupptagningsområde för att erbjuda god strokevård och rehabilitering? Sunderbyn, Luleå, Boden Sluten vården, Primärvården,
Strokevården. Implementering av vårdprogram
Dagens presentation 1. Utvecklingsprojektet i Halland
SAM Eva Marie Sjöberg Leg arbetsterapeut, specialist inom hälso- och sjukvård Leg psykoterapeut med auktorisation inom KBT Samordnare vid Arbetsmarknadsenheten.
Vuxenhabiliteringen Ett gott liv utifrån egna val
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
Tove Filén, psykolog Jenny Huhta, kurator
Att höra an till någon- anhörig
Mäta för att leda Introduktion skapa förutsättningar att förstå sammanhang, identifiera förbättringsarbeten och följa dess effekter på resultat.
VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Utvecklad biståndshandläggning Annika Johansson Caroline Svensson.
BPSD-registret -nuläge 24 oktober 2012
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Piteå, Älvsbyn, Arvidsjaur, Arjeplog kommun.
Sjukgymnastik för äldre personer
Regionala arbetsgruppen-cancerrehabilitering
Preventivt arbetssätt Mål/ målområde Åstadkomma förbättringar Påverkansanalys – Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre 2013 Bättre liv för.
Vi som kan hjälpa dig I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras?
Vad är god strokevård och rehabilitering ?
Riktlinjer för rehabilitering vid Kronisk Obstruktiv Lungsjukdom, (KOL). – Landstinget Kronoberg Eva Edfeldt, leg. sjukgymnast.
Socialtjänstens utrednings- och behandlingsinsatser
Ambition och ansvar SOU 2006:100
Minska återinsjuknandet och förbättra hälsan vid kranskärlssjukdom
Integrerad Missbruks Mottagning Ludvika Smedjebacken
MÄVA Akutmottagningen NÄL
Vad ska vi göra /vilka aktiviteter ska vi göra här och nu för att förbättra strokevården och rehabiliteringen ? Kalix, Övertorneå, Överkalix, Haparanda.
Case Management (CM) I vår modell samarbetar landstinget och länets 12 kommuner Sammanhållet stöd för personer med psykisk funktionsnedsättning En service.
Vårdval Rehab Dialogforum
Parkinsons sjukdom Kuratorns funktion
Samarbete med Försäkringskassan
Arbetsterapeut roll i geriatrisk rehab
Omhändertagande av barn med komplexa hjärtfel
Cancerrehabilitering
Hälsoval Skåne: Vårdgivaren ska på individnivå arbeta med hälsofrämjande och sjukdoms- förebyggande insatser, såväl primär- som sekundärpreventiva, ge.
Cancerrehabiliteringsprocessen
1 Teamet för personer med FlerfunktionshinderOrupssjukhusetSUS.
Handikapp & Habilitering
Palliativ vård och samordning
SBU-rapport Rehabilitering av äldre personer med höftfraktur – interdisciplinära team Medicinska kommittén
Personcentrerad rehabilitering i Senior alert
Anders Johansson ST-läkare, teamledare Malin Lithberg, distriktssköterska Lisbeth Axell, KBT-terapeut Charlotte Gyllensten, enhetschef ETAPP Effektivare.
Med tjänstedesign som verktyg: Förstår vi kundens behov och våra utmaningar på djupet innan vi hittar på nya lösningar. Bjuder vi in kunden och olika aktörer.
Trygghetsteamet Övergripande målsättning Äldreomsorgen ska sträva efter att lyfta fram och aktivt arbeta med det friska hos de äldre. Genom rehabilitering.
Revidering av: ”Översyn av rehabiliteringsverksamheten inom NLL, 2011”
Neurorehabilitering i Primärvården
Hemsjukvårdsreformen i Östergötland
Psykosocial ohälsa till rätt vårdgivare i rätt tid
Webbtidbokning för patientens och vårdens bästa
Ändrat arbetssätt gav tillgänglighet till psykosociala-enheten
Vår framgång räknas i liv och jämlik hälsa
Föreningen kognitivt stöd
Välkommen till Habiliteringscentrum Västmanland
Dagrehabilitering Lasarettet i Ystad Information 2018 –
Min Rehabiliteringsplan
Ett projekt på neurorehab Rehab Väst
Rehabiliteringskliniken
Helén Kastemyr Hälsovalsenheten
Psykosocial ohälsa till rätt vårdnivå
Presentationens avskrift:

NEUROREHAB i Kungsbacka

Vad är Neurorehab? Teamarbete kring patienter som har behov av neurologisk rehabilitering och kompetens. Primärvården – en specialistmottagning Teamarbete till skillnad mot distriktssjukgymnastik/arbetsterapi Vi har samlad kompetens, erfarenhet och intresse för människor som drabbats av stroke. Neurorehabteamet träffar alla som har behov av uppföljning/rehabilitering efter nyinsjuknande i stroke.

Vår vision ”Målet med rehabiliteringen är att öka funktions- och aktivitetsförmågan och på så sätt ge personer med neurologiska funktionshinder möjlighet till ett liv med god livskvalitet.” Stroke – plötslig förändring från en dag till en annan jmf med demens där symptomen kommer smygande. Här ska ens vardagsliv skjutas på framtiden, nya vanor och roller ska sätta sig, vilket tar tid och tålamod. Mycket av vårt arbete innebär att kartlägga patienternas tidigare aktivitetsförmåga, vanor, roller och delaktighet i samhället vilket kan se väldigt olika ut i olika skeden av livet. Vi träffar patienter från myndig ålder och uppåt, ingen åldergräns. Vad är livskvalitet? Det ser väldigt olika ut i olika skeden av livet. Vi träffar patienter från myndig ålder och uppåt, ingen åldergräns. Hur kan vi tillmötesgå varje individs önskan om bra livskvalitet efter ett strokeinsjuknande? Vi återkommer till detta senare.

Vilka är vi? Sjukgymnaster Arbetsterapeuter Neurologläkare Logoped Kurator Som ni ser så finns alla rehabiliteringsprofessioner med i vårt team Teamet arbetar i microsystem som innebär att även patient och anhöriga är delaktiga. Att vi är ett team är vårt viktigaste arbetsredskap där ett nära samarbete mellan alla teammedlemmar är av största vikt. Målet är få patienten delaktig i hela rehabiliteringsprocessen där målen förändras under behandlingstiden.

Vem kommer till oss? Stroke – ett nyligen insjuknande Traumatisk hjärnskada MS Parkinson Övriga Neurologiska sjukdomar Stroke är den vanligast diagnosen

Vad kan vi erbjuda? Basverksamhet Bedömning Rehabiliteringsplan Individuell behandling Anhörigmöte Rehabiliteringsperiod efter behov Arbetsplatsbesök Bedömning av sjukgymnast, arbetsterapeut och logoped. Vi följer upp bedömningar som gjorts inneliggande på sjukhus, försöker använda samma bedömningsinstrument under hela vårdkedjan. Sg – balans, gång, motorik, at – aktivitet, hand, kognitiv, log – språk, sväljning Målsamtal och rehabplan Viktigt att poängtera att all behandling är individuell Socialstyrelsens Nationella riktlinjer för strokerehabilitering 2009, kompletterades 2011. Socialstyrelsens Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. Anhörigmöte – tillfälle för informationsutbyte så att träning kan överföras till patientens vardag hemma, möten kan vara flera under en rehabiliteringsperiod Flexibilitet av rehab period och utformning Arbetsinriktning – försäkringskassan….

Här är ett dokument som vi använder vid anhörigsamtal och som belyser hur arbetet i ett Microsystem fungerar. I ett Microsystem delar man värderingar och har gemensamma informationssystem som stödjer rehabiliteringsprocessen –uppföljning, resultat och lärande. Detta dokument gör patient och anhörig delaktig i hela processen.

Intagningskriterier till basverksamhet Läkarremiss 18 år och äldre Behov av mer än en av teamets kompetenser Självständig vid toalettbesök eller med lättare hjälp Ingen demenssjukdom eller psykisk sjukdom

”Lars väg” genom Neurorehab Remiss Bedömning – aktuellt? När? NR – basverksamhet, gruppträning Utslussning – vad är nästa steg efter NR? Remiss – DL från både offentliga och privata vårdcentraler, Sjukhus - Halland, Göteborg, Neurologläkare, När? – ofta är rehabiliteringen lång, många gånger livslång. Viktigt då att inte all rehabilitering startar direkt efter insjuknandet utan när patienten är mottaglig. Finns behov av träning av personlig vård är det oftast kommunens rehabilitering som startar för att sedan bedömas om det är aktuellt för oss i ett senare skede. Utslussning: -aktivt liv - kommunens träffpunkter - FaR Har man behov av fortsatt stöttning antingen: -kommunens äldrerehab -individuell sg/at inom PV Vi informerar och överrapporterar så att rehabkedjan bibehålls

Vad kan vi mer erbjuda? MS grupp Parkinsongrupp Bassänggrupper Handträningsgrupp Självträningsgrupp Perspektivgrupp Bedömningstider Inget krav på nyligt insjuknande eller remiss.

Övriga yrkeskategorier vi samarbetar med Neuropsykolog i Varberg eller Högsbo Neurologsjuksköterska Ortopedingenjör

Framtidsvisioner Hemrehabilitering Afasigrupper