Strukturerade placeringar

Strukturerade placeringar Okänt? Snårigt? Möjligheter? Risker? För några av er kanske strukturerade placeringar är okänt medan andra kanske upplever placeringsformen som snårig. Vilka möjligheter och risker finns det? Under detta pass ska jag besvara frågorna Vad, Varför och Hur.

Ett vanligt dilemma Först placerade Eva på räntemarknaden. Börsen steg och Eva ångrade att hon inte hade placerat på börsen! När hon sedan placerade på börsen och kurserna föll ångrade Eva att hon inte hade placerat på räntemarknaden! Både äta kakan och ha den kvar? Känner du igen dig? Detta är ett vanligt dilemma för sparare, vi vill gärna vara med på en uppgång men absolut inte på en nedgång! Det är här begreppet risk kommer in i bilden eller hur stora svängningar i avkastning vi beredda att ta. Risk och avkastning är nämligen två sidor av samma mynt; vill du ha en hög avkastning så innebär det att du måste utsätta dig för en högre risk (större svängningar och potentiella förluster). Omvänt, om du inte vill riskera att förlora pengar så kan du inte heller förvänta dig en hög avkastning. En rådgivare hade kunnat hjälpa Eva med hennes dilemma så att hon hade fått en bättre balans mellan de både tillgångsslagen. Vi svenskar gillar ju när saker är lagom och då kan kapitalskyddade strukturerade placeringar vara en lösning på problemet ovan.

Vad är strukturerade placeringar? Samlingsnamn för olika paketerade finansiella instrument Ofta en obligationsdel (nollkupongare) som står för tryggheten och en optionsdel som står för möjligheten Syfte - placeringar utifrån en investerares behov: Avvägning mellan avkastning & risk Tillgångsslag Löptid Strukturerade placeringar, eller strukturerade produkter som det också kallas, är samlingsnamnet för olika typer av paketerade finansiella instrument. Vanligaste förkommande i Sverige är aktieobligationer, eller aktieindexobligationer som de oftast kallades tidigare. Syftet med sparformen är att skapa placeringar med egenskaper utifrån marknadens behov. Dessa egenskaper inkluderar främst avvägningen mellan avkastning och risk, vilken marknad eller tillgångsslag investerarna vill ha exponering mot samt under hur lång tid investeraren vill ha denna exponering. Det är alltså möjligt att ”skräddarsy” dessa placeringar.

Olika typer Kapitalskyddade placeringar Marknadsplaceringar Hävstångsplaceringar Ökad möjlighet till avkastning / ökad risk Det finns olika varianter av strukturerade placeringar. Man kan grovt dela in dem i tre olika typer, kapitalskyddade placeringar, marknadsplaceringar och hävstångsplaceringar. Kapitalskyddad placering – Den vanligaste förekommande typen i Sverige och jag kommer idag att avgränsa mig till att prata om denna typ. Emittenten, utgivaren av placeringsprodukten, har i det här fallet åtagit sig att återbetala minst nominellt belopp på återbetalningsdagen (det finns ett skydd i placeringen om marknaden faller). I vissa kapitalskyddade placeringar betalar du en s k överkurs, ett belopp utöver det nominella beloppet, vilket ger möjlighet till högre avkastning. Observera - om du investerar i en kapitalskyddad placering med överkurs innebär detta att överkursen kan gå förlorad om inte underliggande tillgångar haft tillräcklig värdeutveckling för att täcka kostnaden för överkursen (överkurs och courtage är det du riskerar att förlora). Marknadsplacering - En marknadsplacering påminner om en direktinvestering i den underliggande marknaden (t ex enskilda aktier eller en fond). Dock kan marknadsplaceringar vara konstruerade på många olika sätt. I vissa tar du del av marknadens uppgång och har samtidigt ett visst skydd om marknaden faller. I andra får du en hävstångseffekt* om marknaden stiger, men som följer marknadens utveckling nedåt fullt ut. Det är viktigt att du förstår den specifika placeringsproduktens egenskaper och att du kan förlora hela eller delar av ditt placerade belopp plus courtage. Hävstångsplacering - En hävstångsplacering är skapad för dig som har en stark tro på en viss marknadsrörelse (upp eller ner) och som är villig att ta större risk för att få möjlighet till högre avkastning än vad en direktinvestering i marknaden skulle ha gett. En hävstångsplacering kan både stiga och falla mer och snabbare i värde än utvecklingen på den underliggande marknad som placeringen är kopplad till. Det är viktigt att du förstår den specifika placeringsproduktens egenskaper och att du kan förlora hela eller delar av ditt placerade belopp plus courtage. Risken för förlust ökar i pilens riktning liksom chansen till hög avkastning. * ”förstoringseffekt”, om underliggande tillgång t ex en aktie ökar med 10% så ökar din placering med 20% (x2).

Ökad popularitet Nominella belopp i SEK emitterat via Euroclear Sweden på den svenska marknaden Den här grafen visar utvecklingen av emitterade volymer på den svenska marknaden sedan 1998. Placeringsformen kom till Sverige i slutet av 80-talet men det var först i slutet av 90-talet som de började erbjudas till allmänheten. Kapitalskyddade placeringar ökade kraftigt efter IT-krisen runt millennieskiftet. Under rekordåret 2007 emitterades det nästan för 100 miljarder. Under januari till juni 2011 emitterades det för ca 27 miljarder.

Underliggande tillgångsslag Aktier är det vanligaste tillgångsslaget (68%) Valutor (7%) och råvaror (8%) är också vanligt Andra förekommande tillgångsslag är räntor, krediter och hybrider (mix av olika tillgångsslag) Exempel: 1 000 SEK i olika tillgångsslag under 5 år Underliggande tillgångsslag är den marknad som man får exponering mot. I aktieobligationens fall är underliggande tillgångsslag aktiemarknaden. I valutaobligationens fall är underliggande tillgångsslag valutamarknaden och så vidare. I Sverige är aktier det vanligast tillgångsslaget. Det finns egentligen inga begränsningar i vad som kan vara underliggande tillgångsslag i en strukturerad placering så länge det finns en handel i tillgångsslaget. Hade du direktinvesterat 1 000 kr i respektive tillgångsslag nedan för 5 år sedan hade värdet idag (28/10 2011) varit ca: Svenskt aktieindex (OMXS30) 950 kr Amerikanskt aktieindex (S&P500) 930 kr Valutan Dollar 880 kr Valutan Euro 1 000 kr Guld 2 900 kr Olja (Brent) 1 850 kr Källa: Structured Retail Products, 2010

Varför kapitalskyddade placeringar? Trygghet Möjlighet Paketlösning Trygghet - Kapitalskyddade produkter ger minst nominellt belopp tillbaka på återbetalningsdagen. Du vet på förhand vad sämsta möjliga utfall blir. Möjlighet till god avkastning givet en bestämd risknivå. Kan också ge tillgång till marknader och instrument som normalt är otillgängliga eller svåråtkomliga. En paketlösning som enkelt ger exponering mot t ex råvaror och valutor (sprider risken i en sparportfölj)

Risker Kreditrisk Marknadsrisk Likviditetsrisk Valutarisk Komplex produkt Preliminära villkor Precis som krokodilskylten visar gäller det att vara medveten om vilka risker man tar. Detta gäller alla placeringsformer. Den risk som är mest utmärkande/speciell för strukturerade placeringar är kreditrisken. Kreditrisk – Vem garanterar nominellt belopp och eventuell avkastning på återbetalningsdagen? Vad är emittentens finansiella ställning dvs kreditvärdighet. Det finns olika ratinginstitut t ex Standard&Poors och Moodys som betygsätter emittenternas kreditvärdighet efter olika skalor. Ju bättre kreditvärdighet en emittent har, desto lägre bör kreditrisken bli (dvs tryggare placering). Andra risker att vara observant på är: Marknadsrisk – Fluktationer (framförallt nedåt) i underliggande tillgångar under löptiden. Likviditetsrisk – Finns möjlighet att sälja i förtid? Hur fort kan jag i så fall få mina pengar? Valutarisk – Normalt ges aktieobligationer ut och återbetalas i svenska kronor men variationer kan förekomma. Komplex produkt - Kapitalskyddade placeringar innehåller ofta komplicerade samband som kan vara svåra att förstå. Det är viktigt att du sätter dig in i hur den fungerar, eller ta hjälp av en rådgivare. Du ska också vara medveten om att eventuell överkurs och courtage inte omfattas av kapitalskyddet. Preliminära villkor - Placeringens villkor (framförallt deltagandegrad och startkurs) bestäms vid lansering utifrån gällande marknadsläge och är därför endast preliminära under teckningsperioden.

Uppbyggnad Options-avkastning 4. Courtage 2. Option Obligations- Kapital (Nominellt belopp) 1. Obligation 3. Arr.arvode 2. Option Obligations- utbetalning Options-avkastning Startdag Slutdag 4. Courtage Denna bild beskriver de ingående delarna i en kapitalskyddad placering. Obligationsdelen står för tryggheten i den kapitalskyddade placeringen. En obligation är ett räntebärande värdepapper där du lånar ut dina pengar till t ex en bank eller staten och får i gengäld ersättning, ränta, för detta. Obligationer anses som en trygg placering, låg risk, eftersom värdet svänger mindre under löptiden (placeringen löper under en bestämd period dvs har ett startdatum och ett slutdatum). I en kapitalskyddad placering får du inte den löpande räntan. En del av räntan bekostas köp av optioner. 2. Optionsdelen står för möjligheten till avkastning. Optioner är inte, som många tror, något konstigt eller farligt. Det är en form av derivat och hela derivatmarknaden handlar om att omfördela risker, de som vill öka risken köper och de som vill minska risken säljer. Normalt används köpoptioner i kapitalskyddade placeringar som då ger banken en möjlighet (men inte skyldighet) att köpa t ex en aktie om 3 år till ett idag förutbestämt pris. För denna möjlighet betalar banken en premie (avgift) som ”finansieras” med hjälpa av räntan från obligationen.Om aktien 3 år senare har gått upp mer än det förutbestämda priset väljer banken att utnyttja optionen som då ger avkastning. Har däremot aktien 3 år senare gått ned under det förutbestämda priset väljer banken att inte utnyttja optionen som då blir värdelös. I detta fall kommer du endast att få igen det nominella beloppet (dvs det du lånade ut till banken). 3. Arrangörsarvodet: tar banken ut vid ett tillfälle (innan lansering) och motsvarar normalt ca 1% av nominellt belopp per löptidsår. Som bilden visar är arrangörsarvodet inkluderat i det nominella beloppet till skillnad från courtaget. 4. Courtage: Som vid all handel med värdepapper tas courtage ut (betalas i samband med att du gör placeringen). Courtaget motsvarar normalt ca 2% av det investerade beloppet. Courtaget på andrahandsmarknaden (vid köp och sälj efter lansering) motsvarar normalt ca 0,5%.

Hur beräknas avkastningen? Basstrukturen Avkastning i basstrukturen = Nominellt belopp x Deltagandegrad x Indexutveckling Deltagandegrad = hur stor del av en eventuell uppgång du får ta del av Det här är basstrukturen för hur avkastningen beräknas i många kapitalskyddade placeringar, det förkommer dock variationer. Deltagandegraden anger hur stor del av en positiv indexutveckling som du får ta del av. En deltagandegrad under 100% ger möjlighet till mindre avkastning än en direktinvestering (t ex i en enskild aktie eller fond) medan en deltagandegrad över 100% ger en hävstångseffekt. Marknadsförhållanden som ränteläge och kursrörlighet vid lanseringstillfället avgör hur stor deltagandegraden blir (ändras ej under löptiden). Indexutvecklingen för underliggande tillgång visar den procentuella utvecklingen mellan start- och slutkurs.

Exempel 1 10 000 9 300 300 400 900 Startdag, År 0 Slutdag, År 3 200 OBS! Exemplet riktar sig till dig som vill förstå i detalj hur allt hänger ihop. Bilden visas inte. 10 000 kr (nominellt belopp) att investera. Eftersom man använder procent av nominellt värdet när man talar om värdet på obligationer och optioner skulle 93% går till obligationsdelen som skapar kapitalskyddet (dvs växer under löptiden till 100% på slutdagen). 3% avgår i arrangörsarvode (1% x 3 år). Resterande 4% används till optionsdelen som ska generera avkastning. Hur räknar man då ut avkastningen? Om vi antar att en köpoption på indexet OMXS30 (30 största bolagen på svenska börsen) med lösendatum om 3 år och till lösenivån 900 (dagens indexnivå) skulle kosta 12%. Vi hade 4% kvar till optioner vilket ger en deltagandegrad på 30% (kapital att investera i optioner/ pris på optionspremien = 4%/12%), man kan säga att kvarvarande optionspengar bara räcker till en tredjedels option. Vi antar att indexet OMXS30 efter 3 år slutar på nivån 1170, vilket ger en indexutveckling på 30% ((slutkurs-startkurs)/startkurs = (1170-900)/900). Vi beräknar avkastningen till 900 kr (10 000 x 0,3 x 0,3). Om vi antar att courtaget är 200 kr (10 000 x 0,02) blir den totala avkastningen 6,86% ((10 900/10 200) -1) och den årliga effektiva avkastningen 2,24% ((10 900/10 200)^(1/3)-1). 12

Exempel 2 10 000 9 300 300 1 400 3 500 Startdag, År 0 Slutdag, År 3 220 1 000 OBS! Exemplet riktar sig till dig som vill förstå i detalj hur allt hänger ihop. Bilen visas inte. Tycker man att avkastningen i det första exemplet låter lågt finns det andra alternativ. Oftast erbjuds en kapitalskyddad placering med överkurs. Är man villig att riskera lite mer (risk att förlora överkursen då den ej är kapitalskyddad) så kommer utfallet att bli ett annat i exempel 2. Låt säga att överkursen är 10% av nominellt belopp, dvs 1 000 kr. Då har vi 11 000 kr att investera. 93% går fortfarande till obligationsdelen som skapar kapitalskyddet (dvs växer under löptiden till 100% på slutdagen). 3% avgår återigen i arrangörsarvode (1% x 3 år). Däremot har vi nu 14% att använda till optionsdelen som ska generera avkastning. Hur räknar vi ut avkastningen? Köpoption på indexet OMXS30 med lösendatum om 3 år och till lösenivån 900 (dagens indexnivå) kostar fortfarande 12%. Däremot har vi 14% kvar till optioner vilket ger en deltagandegrad på 116% (14%/12%), optionspengarna räcker till mer än en option. Vi antar återigen att indexet OMXS30 efter 3 år slutar på nivån 1170, vilket ger en indexutveckling på 30% ((1170-900)/900). Vi beräknar avkastningen till 3 500 kr (10 000 x 1,16 x 0,3). Om vi antar att courtaget är 220 kr (11 000 x 0,02) blir den totala avkastningen 20,32% ((13 500/11 220) -1) och den årliga effektiva avkastningen 6,36% ((13 500/11 220)^(1/3)-1). Stor skillnad mot det första exemplet men man ska komma ihåg att man tog också en ökad risk i och med överkursen. Den hade man förlorat om index hade utvecklats negativt och då endast fått tillbaka nominellt belopp. 13

Andrahandsmarknaden Värdet varierar under löptiden och påverkas av Underliggande tillgångs utveckling Marknadsräntan Kurssvängningar Typ av option Kapitalskyddet (nominellt belopp tillbaka) gäller endast på återbetalningsdagen Normalt erbjuder arrangören dagliga köp- och säljkurser, ofta via börsen Hur påverkas värdet på den kapitalskyddade placeringen under löptiden, dvs efter att du köpt den? Värdet kan variera under löptiden men har ett ”golv”, dvs vad obligationen är värd (förutsatt att emittenten/banken ej går i konkurs). Värdet på placeringen påverkas främst av hur underliggande tillgång utvecklas men marknadsräntan, kurssvängningar och typ av option spelar också in. Kapitalskyddet (nominellt belopp tillbaka) gäller endast på återbetalningsdagen. Du kan under normala omständigheter köpa och sälja dessa placeringar när du vill. Arrangören åtar sig att ställa priser och ofta sker detta via börsen, dvs placeringarna är noterade. Omsättningen av kapitalskyddade placeringar på andrahandsmarknaden kan inte jämföras med t ex aktiemarknaden. Det finns ingen koppling mellan värde och pris. Arrangören är fri att sätta valfri köpkurs. Ibland talas det om teoretiskt värde vilket menas vad placeringen är värd om ingen kursförändring sker fram till återbetalningsdagen. Detta är inte samma sak som aktuellt marknadsvärde på din placering men marknadsvärdet närmar sig det teoretiska värdet ju närmare återbetalningsdagen man kommer.

Strukturerade placeringar Mindre okänt? Mindre snårigt? Jag hoppas att jag har väckt ert intresse för strukturerade placeringar och att det känns mindre snårigt och okänt. Givetvis finns det mer att lära sig om denna sparform. För mer information, gå in på Svenska Fondhandlareföreningens eller Konsumenternas Bank och Finansbyrås hemsida. Svenska Fondhandlareföreningen är tillsammans med myndigheter och andra organisationer, en av huvudmännen för Konsumenternas Bank och Finansbyrå. Mer om strukturerade produkter: www.fondhandlarna.se/index.php/sv/struktprod www.konsumenternas.se spara / värdepapper / om värdepapper