Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Att bota infektioner - även i framtiden
Exempel på praktiskt arbete i lokala STRAMA-grupper
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Vad kostar trycksår? Kolding 10 oktober 2011
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
Bensår i Skaraborg Alexandra Forsgren, Rose-Marie Johansson, Ingvor Fransson & Olle Nelzén Bensårscentrum - Hudkliniken och Kärlkirurgiska enheten Skaraborgs.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Nedre UVI inom slutenvården
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Karolinska Institutet, studentundersökning Studentundersökning på Karolinska Institutet HT 2013.
ESBL i systeminfektioner
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
| Trycksår Kommun/Områdes-skillnader (inklusive könsdimensionen) Dennis Nordvall Statistiker/Datamanager,
Hud- och mjukdelsinfektioner
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Allergiprevention med probiotika
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
1 Bakgrund & Genomförande MÅLGRUPP Män och kvinnor år, dvs ca 7 miljoner Riksrepresentativt urval från Novus Sverigepanel som är slumpmässigt rekryterad.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Att ”LIRA” för säkrare vård – STRAMA-arbete i Östergötland
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
MRSA 2014 Statistik Smittskyddsenehten, , Karin Strand.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
Arbetspensionssystemet i bilder Bildserie med centrala uppgifter om arbetspensionssystemet och dess funktion
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
PPS-KVG Punktprevalens-studie i särskilda äldreboenden i Västra Götalands-regionens kommuner 2004.
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Antibiotikaanvändning i öppenvården ur STRAMA-perspektiv
Praktisk epidemiologi för allmänläkare
PPS 2003 Punktprevalensstudien 2003 PPS Syfte Beskriva bruket av antibiotika på svenska sjukhus förskrivningsmönster förskrivningsorsaker.
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Naglar och VRI.
Hud- och mjukdelsinfektioner
Smittvägar i sjukvården Hur kan vi förhindra smitta i sjukvården?
MRB.
Vårdrelaterade infektioner & Antibiotika
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Andreas Lägermo, Strama-koordinator
Presentationens avskrift:

Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår Ann Tammelin Avd. för vårdhygien södra Stockholms län

Vad är kroniska sår? Sår? Duration? Hudlesion! Genes!

Genes Cirkulatoriskt betingade sår Kronisk/recidiverande hudsjukdom Arteriella fotsår inkl. diabetiska Venösa bensår Kronisk/recidiverande hudsjukdom Atopiskt eksem Psoriasis Sklerodermi Vårdrelaterade sår Defekt läkning efter ingrepp Tracheostomi, CDK, PEG Traumatiska sår Defekt läkning

Sårstudien i Uppsala län 1996 (Tammelin et al., J Wound Care 1998) Prevalens av kroniska sår Bakterieflora/resistens Antibiotikaanvändning Metod: under tre veckor registrerades alla sårpatienter som hade vårdkontakt. Formulär + odling.

Prevalens (Uppsalastudien) Antal/ Antal pat. 100.000 inv. Fot- och bensår 414 144 Trycksår 122 42 Andra sår 174 60

Hur vanliga är kroniska sår/hudlesioner i Sverige? Ben- och fotsår – prevalens 0,2 – 1 % dvs. 18.000 – 90.000 personer Atopiskt eksem – uppskattad prevalens 250.000 Psoriasis – prevalens 2-3 % dvs. 270.000 Postoperativa sårinfektioner – ca. 700.000 operativa ingrepp/år i sluten vård, infektionsincidens ca. 5 % dvs. 35.000 2 – 3,6 % i populationen > 65 åå Dale et al. 1983 och Nelzén et al. 1991 SoS och patientföreningar

Bakteriekolonisation Den koloniserande bakteriefloran i sår är inte densamma som hudens normalflora. Hud (Ben)sår S. epidermidis S. aureus Corynebacterier Coliforma bakterier Propionebacterier Enterokocker Peptokocker Beta-hemolytiska streptokocker

Bakterieflora, andel koloniserade sår (%) (Uppsalastudien) Fot- och Andra bensår Trycksår sår S. aureus 55 43 43 E. faecalis 27 32 13 E. faecium 1 2 1 Enterobacter 8 3 3 Övr.coliformer 26 43 17 Pseudomonas 7 13 6 GAS 0,5 0 0,5 Andra -strept. 6 6 3

Venösa bensår (utan infektionstecken) S. aureus 88 % E. faecalis 72 % Enterobacter cloacae 29 % E. coli 17 % Ps. aeruginosa 19 % (Hansson 1995)

Atopiska eksem Psoriasis Ffa. S. aureus i lesionerna, hittas hos 80 – 90 % (Breuer 2002, Higaki 1999) Psoriasis S. aureus 20 – 55 %, mer hos lokalt steroidbehandlade Beta-hemolytiska streptokocker gr.G 20 % Gramnegativa stavar 15 % (Aly 1976, Paravina 1989, Flytström 2003)

Postoperativa sårinfektioner (CDC, NNIS)

Resistens (Uppsalastudien) S. aureus 7 % fusidinsyra R Enterokocker 5 % ampicillin R Enterobacter 75 % inducerbar betalaktamasproduktion Pseudomonas 11 % ciprofloxacin R Pseudomonas Sverige 1994 medel cipro resistens 19 % - stor variation 7 - 40 %. S.aureus Fusidinsyra oftast 7-9 % resistenta Enterokocker 11 % ARE i sårodlingar Klin mikrobiol lab UAS 1995

Antibiotikabehandling av fot- och bensårspatienter (Uppsalastudien) Vid studien 22 % (91/414) Jfr. förbrukning enl. Apoteket 17,3 DDD/1.000 inv > 65 åå/dag (Svensk läkemedelsstatistik 1995) Vid studien eller inom senaste sex månaderna 57 % (238/414)

Preparatval (Uppsalastudien) Isoxazolylpenicilliner 42 % (38/91) Kinoloner 10 % (9/91) Cefalosporiner 10 % (9/91) Klindamycin 10 % (9/91) Trim-sulfa 4 % (4/91) Övrigt och antibiotika- kombinationer 22 pat.

Var antibiotikabehandlingen av ben- och fotsårspatienterna rimlig Var antibiotikabehandlingen av ben- och fotsårspatienterna rimlig? (Uppsalastudien) Isoxazolylpenicillin (Heracillin, Diclocil) indikerar ”hud/mjukdelsinfektion” dvs. man bedömde att minst 9% (38/414) hade en behandlingskrävande infektion. Prevalensen av infektion hos alla bensårspatienter ~ 4%; diabetiker ~8%. (Lindholm 1997)

Sammanfattning Patogena bakterier finns i en majoritet av kroniska sår/hudförändringar. S. aureus vanligast. Resistensen hos ”sår-bakterierna” speglar det allmänna resistensläget. Patienter med kroniska sår har hög antibiotikakonsumtion. Sannolikt överbehandling – behandla bara vid kliniska infektionstecken. Kroniska sår/hudförändringar genererar många vårdkontakter – stor risk för spridning av bakterier om dålig vårdhygienisk standard.

orsakade av resistenta stammar ”Spridning av antibiotikaresistens” Selektion av resistenta stammar + dålig vårdhygien Spridning av resistensgener (plasmid-burna) Spridning av resistenta stammar Antibiotika- tryck Infektioner orsakade av resistenta stammar