Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Antibiotikaresistens
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Åsa Melhus Klinisk mikrobiologi Akademiska sjukhuset, Uppsala
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
MRSA, VRE, ESBL Mekanismer, orsaker, konsekvenser, åtgärder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Framtidens övervakning av antibiotikaresistens -hur ska den se ut
Individual Consequences of Antibiotic Use
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Torbjörn Söderström utvecklingsdirektör Akademiska Sjukhuset
Antibiotikaresistenta bakterier Hur är läget? Vad kan vi göra?
Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier i vården
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Multiresistenta bakterier
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
Inga Odenholt, professor Infektionskliniken, Malmö SUS
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Resistensövervakningssystem i Sverige
ESBL i systeminfektioner
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
Behandling vid impetigo
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Klassificering av antimikrobiella läkemedel
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antibiotikaanvändning i öppenvården ur STRAMA-perspektiv
Barn och antibiotika i Sverige
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
SVARM & SWEDRES – om antibiotikaresistens hos fä och folk
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Antibiotikabehandling
Vanliga infektioner i primärvården - ett Stramaperspektiv
Varför är vi oroliga för ESBL?
Antibiotikaresistens
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901Alexander Project data 1998/9. Penicillin-resistant.
Multiresistenta bakterier ESBL och MRSA Vad kan vi göra för att bromsa resistensutvecklingen ?
Infektionskonsulternas dag Arlanda Arlanda
MRB.
Smittskydd vårdhygien
STRAMAMÖTE 1 DEC 2015.
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Presentationens avskrift:

Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander www.strama.se Resistenstrender Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander www.strama.se

Upptäckt av antibiotika Enorma medicinska vinster Minskad sjuklighet och dödlighet i bakteriella infektioner Förutsättning för modern sjukvård Avancerad kirurgi Cytostatikabehandling Transplantationer

Resistensutveckling- ofrånkomlig konsekvens då nytt antibiotikum introducerats

”Antibiotikahistorik” Staphylococcus aureus Penicillin Penicillinas Penicillinas-stabila penicilliner Methicillinresistens (MRSA) Multiresistens Vankomycin Linezolid Linezolidresistens Vankomycin-resistens (VRSA) 1940 1950 2000

Problemområden Sjukhusmiljö/vårdhem Samhället Methicillinresistenta S aureus (MRSA) Vankomycinresistenta enterokocker (VRE) Multiresistenta gramneg. bakterier Samhället Penicillinresistenta pneumokocker

Blododlingar med växt av gula stafylokocker: Andelen Meticillin-resistenta stammar (MRSA) England &Wales1989-2002) % MRSA År

Andel MRSA, invasiva isolat, EARSS, 2003

Källa: www.smi.ki.se

Penicillin-resistant S. pneumoniae United States (1979–1999) 50 Resistant Intermediate 40 30 20 10 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1997 1998 1988-89 1990-91 1992-93 1994-95 Year Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901 Alexander Project data 1998/9.

Andel pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin, invasiva isolat, EARSS, 2003

Källa: www.smi.ki.se

Andel fluorokinolonresistenta E coli, invasiva isolat, EARSS, 2003

Källa: www.smi.ki.se

Resistensutveckling Mutation→resistensgen uppkommer alt. befintlig (vilande) resistensgen börjar uttryckas Spridning av resistensgener inom och mellan bakteriearter Selektion och spridning av redan resistenta stammar Endemisk situation

50 % 4 10 % 3 1 2 TID

Vad driver resistensutvecklingen? ”Crowding” (daghem, sjukhus/IVA-vård, vårdhem) Antibiotika-användning: Individnivå Sjukhusnivå Samhällsnivå

Samband antibiotika-användning och resistens Cefalosporiner MRSA, VRE Klebsiella spp med resistens mot 3:e gen. cefalosporiner (ESBL) Enterobacter spp, inducerbar resistens (ampC) Penicillinresistenta pneumokocker Fluorokinoloner E coli, Klebsiella (inklusive ESBL-stammar) Pseudomonas aeruginosa Makrolider MRSA Makrolidresistenta pneumokocker

Minskad antibiotika-användning→minskad förekomst av resistenta bakterier? ↓pc-resistenta pneumokocker då totalt minskad ab-användning (Island) ↓makrolidresistenta grupp A streptokocker då minskad användning av makrolider (Finland) ↓VRE då ersatte ceftazidim mot piperacillin/tazobactam som 1:a val vid feber hos neutropena pat (sjukhus) ↓ ESBL då ↓cefalosporiner och ↑imipenem, dock ↑ imipenemresistenta P aeruginosa istället (sjukhus) ↓fluorokinolonresistenta P aeruginosa då ↓fluorokinoloner (sjukhus) MRSA Skottland: anv av ab som MRSA är resistent mot→ ↑risk för gynna och permanenta utbrott. Ab anv. har mindre betydelse då uppnått endemisk situation (sjukhus)

Effekt av minskad/ändrad antibiotikaanvändning Behov av nya antibiotika!!! TID

Ohållbar situation: Forskning/utveckling av nya antibiotika Antibiotika-resistens

Betalaktamantibiotika Introduktion av nya grupper av antibiotika Trimetoprim Oxazolidinoner Streptograminer Kinoloner Glycopeptider Linkosamider Kloramfenikol Tetracykliner Makrolider Aminoglykosider Betalaktamantibiotika Sulfa 1930 1940 1950 1960 1970 1980 1990 2000

I befintlig situation = inga nya antibiotika i sikte: Rationell antibiotika-användning Väga individnytta mot globalt behov av effektiv antibiotikabehandling Undvika/minska användning av resistensdrivande antibiotika ”Smalna av” antibiotika-terapi efter odlingssvar Korta kurer, rätt dosering