Trycket från trycket - digitalisering som texttransmission Mats Dahlström | Digitalisering av text | April 2005

hållpunkter brus textkritik bok e-text problem

Fel som uppstår (efter Peurell) Manuellt: begripligt, svårupptäckt bokstäver/ ord byts ut (tangenthalka, felläsning) bokstäver/ord förloras bokstäver/ord läggs till annorlunda rad- eller strofbrytning typografiska skillnader interpunktionen förändras Maskinellt: bisarrt, lättupptäckt hela rader förloras sidbrytningar i orig. ger styckebrytning sär skrivna ord OCR misstolkar (l#vrkio#n) småord försvinner bokstäver feltolkas (n-ri, v- y, å-ä)

...the scholarly activity of studying the textual histories of verbal works in an effort to propose reliable texts of those works (according to one or another definition of correctness) (Tanselle)

Rötter Klassisk filologi Renässans: förlorade original  jakt Bibelexegetik och Guds ”egentliga” ord Industritryckta bokens fixering av ordet Romantikens originalestetik. FÖRFATTARENS intentionella verktext

Startdokument  Måldokument 1  1 1  flera Flera  1 Flera  flera Inte bara ”återskapa”, utan också skapa nytt

Textkritikens 8 stadier Insamling Kollationering Analys Textetablering (bl.a. emendering) Apparat(er) Index Formering av en utgåva. Publicering och distribution

Textkritik och TEI 1  1:,,, - finns i TEI Lite Flera  1 : textkritisk apparat – finns i P4:s ”additional tag set for textual criticism” Experience though noon Auctoritee Experiment thogh noon Auctoritee Eryment though none auctorite

”Trogen” – men mot vad? vad författaren avsåg - men när? –första handen (manuskript) –första utgåvan –senare utgåvor / alternativa utgåvor, t.ex. följetong –sista utgåvan –finalintention (t.ex. manuskript) en version de(n) text(er) som mötte publiken - men när? –första upplagan –sista upplagan verkets hela levnad och förändring

Strategier och traditioner Intentionalism: best-text eller copy-text Manus 1:a trycket Sista trycket Textsociologi 1:a trycket Sista trycket Textgenetik

hållpunkter brus textkritik bok e-text problem

Kodexutgåvan  Handskrifters släktträd: stemman  En utvald version av verket  Textkritisk variantapparat  Ordfrekvenslistor: konkordanser  Index (nominum, rerum, verborum...)  Internt och externt referenssystem  Hierarkiska strukturer och markörer i texten - ”akustisk” markup

Utgåvetyper Facsimil: ”3D” (materiell nivå) ; ”2D” (grafisk nivå) Transkription (textuell nivå): diplomatarisk, moderniserad, normaliserad Etablerad text (olika former, t.ex. läsutgåva, studieutgåva) Historisk-kritisk med variantapparat Parallellutgåva Synoptisk utgåva Arkivutgåva

Nackdelar med den tryckta utgåvan (”a book form to study another book form”) En grundtext - varianter döljs i svårhanterlig ”apparat” En utgåva = en strategi och målgrupp Olika utgåvetyper för resp. utg.strategier Statiska, små och ”engångs” utgåvor Begränsad flermedialitet Dyra att (åter)skapa, dyra att köpa

Utvecklingskrafter 1. Tryckta utgåvans begränsningar 2. Nya strömningar i textvetenskaperna 3. Nya medier

Trycket från trycket Den textkritiska utgåvan är utmejslad för det tryckta mediet ”Digitala inkunabler” Behöver utgivarna hålla fast vid: –Variantapparaten –En grundtext –Axial strukturering –Begränsade hierarkier (t.ex. noter) –Verken som enbart lingvistisk text (naturligt i den tryckta boken)

några jämförelser pappersburen text stabil, oföränderlig - ett bestämt utseende en bestämd ordning ofta en sekvens gagnar intensiv läsning text och bild texten gift med bäraren lätt att överblicka svår att söka i indirekta länkar bokens har en bestämd sensorisk fysik digital text dynamisk, föränderlig - varierande ”output” möjlig att ”stuva om” ofta flera sekvenser gagnar extensivt arbete text, bild, ljud, video texten skild från bäraren svår att överblicka lätt att söka i direkta, inklusiva länkar komprimerbar överförbar

Digital utgivning flerversionella verk (arkiv), stemma, kollation (1, 2)12 ”skräddarsytt” material efter läsaren (dynamik) Multimedialitet och multimodalitet (Rossetti) interaktiva fora för undervisning (1) (2)12 sökning flersekventiellt arbete med texterna (1, 2), t.ex. varierande sortering (då vi är osäkra på ordningen ellr vill kunna variera den, exv brev)12 textanalys uppmärkning

Digital utgivning ”arkiv”: samarbete, påbyggbart snarare än statiskt, flera möjliga utprodukter ; långsiktighet ur en databassamling: virtuellt (åter)skapade texter, förlorade samlingar aktiv litteratur: work-in-progress, bevarande skört material kan skonas + nya möjligheter för manu-skriptologi och paleografiskört material tillgängliggörande, transportabilitet (distr. kedjan)

Osäkra kort  Strategi  Status  Utformning  One or many  More or less  Kodning  Universellt och specifikt  Kortsiktigt och långsiktigt  Kvantitet och kvalitet  Stabilitet  Upphovsrätt  Användarforskning  Aktörer

Normer och guider TEI-C Minerva MEP (öppen arkitektur, flermedialitet) MLA (textbased; open source; anger önskvärda komponenter; kvalitetschecklista för exv kodning, metadata, filformat, databaser, mjukvaror och stabilitet)

Nu och snart Arkiv/leverans-modellen för –text (XML → TXT, HTML, PDF, LIT etc) –bild (TIFF → JPG, PDF) –metadata (TEI Header XML → DC, MARC) Datautbyte och samnyttjande av resurser Kollaboration Från bokens sekvens till databasens modularitet Morphing, animationer