CraX1 -Handboksmetoden

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
AKTIESPARARNA ÖSTERSUND Presentation
Advertisements

Samma grundidé Din bostad kan vara värde miljoner, till vilken nytta?
Talföljder formler och summor
Delprojekt Delprojekt Tider
Procent Betyder hundradelar.
Hur lång tid tar det att räkna till en miljon?
Passivhus.
Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Konstgräsplanens framväxt Ett bildspel från tiden före saneringen fram till nyår 2014.
Exempel på grekiskt konsthantverk
Learning Study / Stöd för genomförande och dokumentation
BRANDISOLERING AV BÄRANDE STÅLKONSTRUKTIONER.
Klimatsmart belysning
Uppställning division
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
PowerPoint av Bendik S. Søvegjarto Koncept, text och regler av Skage Hansen.
BRANDISOLERING AV BÄRANDE
Värme i villan.
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2003 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning
Ekonomisk bedömning av energirelaterade åtgärder
Möjligt och omöjligt Reduktion av effekttopp
hej och välkomna EKVATIONER Ta reda på det okända talet.
Svavelgödsling.
FL4 732G70 Statistik A Detta är en generell mall för att göra PowerPoint presentationer enligt LiUs grafiska profil. Du skriver in din rubrik,
Energiformer och energiomvandlingar. Energiformer • Elektrisk energi – lätt att transportera och omvandla, svår att lagra • Kemisk energi – finns lagrad.
Ellära Fysik 1 / A Översiktlig beskrivning av en del av innehållet i Ellära – Fysik A För djupare studier hänvisar jag till kurslitteratur som finns.
Kapitel 11 Prissättning.
Flyg fortare.
Kundundersökning mars 2010
Skyltning var och hur? Skyltningen utgår från varje lokals speciella förutsättningar och de behov besökarna kan tänkas ha. Skyltar behövs i regel på följande.
Sveriges klimat - så var det
Namn på siffror i ett tal
Ämne 1 Ämne 2 Ämne 3 Ämne 4 Ämne 5 Avsluta. Ämne 1 – 100 Frågan Svaret.
Kundundersökning mars 2010 Operatör: Västtrafik Trafikslag: Tåg Sträcka: Göteborg - Nässjö.
©SEE Cooling AB.
Inferens om en ändlig population Sid
Strama Skåne Antibiotika öppen vård Skåne 2010 Förskrivare, typ av antibiotika, antibiotika vid luftvägsinfektion, antibiotika vid urinvägsinfektion, antibiotika.
Räkna fram resultatet Kapitel 7: Beräkna ekonomin
Fruktsamhet och mortalitet, uppdelat på födelseländer och
© Anders Broberg, Ulrika Hägglund, Lena Kallin Westin, 2004 Datastrukturer och algoritmer Föreläsning 3.
Fakta om undersökningen
Problemlösning, andragradare och kubikrötter Sid 75-85
Maryam Mohammadi, Broängsskolan, Tumba –
Fakta om undersökningen
Beräkna en ekvation (metod 1)
75. Förberedelser Flyg mycket! Överdriv inte teknik och förberedelserna Mental inställning Terräng och utelandningsplatser Var beredd att starta tidigt.
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
Jämvikt (”equilibrium”) Optimering Efterfrågan = Utbud 407 Makro, Lars Ljungqvist.
Beräkna en ekvation (metod 1)
Procent.
Träningsplanering - För kondition.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Energi Älvkarleby Ridklubb
Bild 1 Exponeringsbord, 2st 500kr/st. Bild 2 Urnor (120cm höga)4st 1200kr/st eller alla för 4000kr.
NyföretagarCentrum Resultat 2009 Rådgivning Företagsstarter Nätverk Finansiering.
Arbete, energi och effekt
Information den 5 oktober 2009 Gunnel Frykman
1 Föreläsning 6 Programmeringsteknik och Matlab 2D1312/2D1305 Metoder & parametrar Array API och klassen ArrayList.
Väderbriefing Tolka sondering Prognoser på nätet En bra dag
Lars Ekberg, CIT Energy Management AB Seminarium om Totalprojekt 5 november 2013 – Länsstyrelsen VG Att genomföra åtgärder så att kalkylen håller Lars.
Ljud = vågrörelse En rörelse som sprids genom ett medium, tex luft
Binomialsannolikheter ritas i ett stolpdiagram
Ingenjörsmetodik IT & ME 2008
ALTERNATIVA BRÄNSLEN OCH FORDON BRÄNSLECELLSDRIVNA FORDON Carlos Sousa AGENEAL, Local Energy Management Agency of Almada.
Vara kommun Grundskoleundersökning 2014 Föräldrar 2 Levene skola årskurs 5 Antal svar 2014 för aktuell årskurs i skola: 12 Antal svar 2014 för årskurs.
Projekt 5.3 Gilpins och Ayalas θ-logistiska modell A Course in Mathematical Modeling - Mooney & Swift.
SKJUVSPÄNNING I BÖJDA BALKAR
Övningsexempel till Kapitel 7 Ex 1. BRÄNNBOLLSDILEMMAT ! En person funderar över hur man bäst uppskattar 28 meter. Av erfarenhet vet han att hans steglängd,
Föreläsning 1 Procent Matematik. Olika sätt att tänka 5 % av 900? 900/100 = 9 5 ∙ 9 = 45 5% av % = 90 5% = 45.
Procent Betyder hundradelar.
Presentationens avskrift:

CraX1 -Handboksmetoden Kalibrering mot kända resultat Jämförelse mot ny analys med ConTeSt Pro Genomgång av villkoren för CraX1

Kalibrering mot kända resultat * Ca 2000 jämförande beräkningar (ConTeSt Pro & CraX1) har utförts, bl a enligt: Bvägg= [300, 400, 600, 800, 1000, 1200, 1400, and 1800 mm] C = [360, 380, 400, 420, and 440 kg/m3] htc = [1, 2, 3, 5, 8, 14, and 25 W/m2K] 1) Antag att ydim/Bvägg =1:

Exempel från regressionsanalysen  A. Från omfattande beräkningar (Bvägg= 1.2 m, Bplatta = 3 m) (L = 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 12, 14, 16, 18, 20, and 30 m) Variabel ydim/Bvägg ! B. Från glesare beräkningar (Bvägg = 1.0 m, Bplatta = 4 m)   (L = 3, 10, 20 och 30 m)

Jämförelse av töjningskvoter efter kalibrering för variabel dimensionerande punkt Resultat: typisk variation: inom ± 3 % maximal avvikelse: ± 5 %

Kontrollberäkning med CraX1 för att se hur bra eller dåligt beräknade töjnings-kvoter stämmer med de nyligen gjorda beräkningarna enligt ConTeSt Pro

LTU Teknisk Rapport 2001:14 (del D) Genomgång av villkoren för CraX1 LTU Teknisk Rapport 2001:14 (del D) Försättsblad

Vilken konstruktion avses? Konstruktionstyp: Vägg-på-platta Spricktyp: Genomgående sprickor Grundläggning: Packad fyllning Fig 4.1

Vilken konstruktion avses? Nödvändiga geometriska mått: Bvägg = väggens bredd, m Hvägg = väggens höjd, m Bplatta = plattans bredd, m Hplatta = plattans höjd, m L = fri gjutlängd, m Fig 4.2

Vad innebär fri gjutlängd? a) Enskild monolit b) Successiv gjutning av etapper med stumfogar Hur inverkar rörelsefogar eller dilatationsfogar? Fig 4.3

Hur väljer jag lufttemperatur? Svar: Dygnsmedelvärde !

Vad menas med gjuttemperatur? Svar: Betongmassans temperatur ”i formen” efter transport, hantering och bearbetning Vad är möjligt att uppnå? Vad är önskvärt att uppnå? Vad bör man undvika (min resp. max) ? (Bernander, 1982) Fig 4.5

Vad menas med motgjutningstemperatur? Svar: … en parameter som beskriver den motgjutna konstruktionens ”utgångsstorlek” vid tidpunkten för gjutning… Vanligen: Motgjutningstemperatur = Lufttemperatur

Vilka betonger finns att välja mellan? ·       Betong K40, vct = 0.50 ·       Betong K40/K45, vct = 0.45 ·       Betong K45, vct = 0.40 Välj inte betong med lägre vct eller högre K-värde än nödvändigt !

Vilken betydelse har cementhalten? Ta alltid reda på cedmenthalten genom kontakt med betongfabriken! Vanliga cementhalter* för betong med ca 100 mm sättmått enligt: Hållfasthetsklass vct C, kg/m3 K40 0.50 360 0.45 380 K45 400 0.40 420   *) Anläggningscement Tabell 4.2

Vad avses med begreppet representativ form? 22 mm träform ger: värmeövergångstal ca 5 W/m2K Olika formtyper: a) Osiolerad form b) Normalisolering c) Välisolerad form För numeriska värden, se tabell 4.3 – 4.5 !

Tillåten töjningskvot Spännings-töjningssamband: = spänningskvot = töjningskvot Samband mellan spricksäkerhet och töjningskvot: Minsta sprick-säkerhet, Tillåten töjningskvot, 1.25 0.8 1.42 0.7 1.67 0.6

CraX1 – BERÄKNING UTAN ÅTGÄRDER (Kapitel 5 i del D) Hur definieras maximal temperatur? Tmax beror av: -        Väggtjocklek (Bvägg ) -        Tluft = lufttemperatur = dygnsmedelvärde -        Tgjut = gjuttemperatur = betongmassans utgångstemperatur -        Cementhalt -        Övergångstal OBS! Excel-arket CraX1 ger hänvisningssidor.

Definition av belastande deformation 1 Ingångsdifferens, Tgjut – Tmot 2 Hydratationsvärme, Tmax – Tgjut Belastande rörelse = ingångsdifferens + hydratationsvärme Spänningsbelastande rörelse = aktuell tvångsfaktor × belastande rörelse

Beräknad töjningskvot utan åtgärd   utan = Beräknad töjningskvot = Spänningsbelastande rörelse per l.e. Betongens dragtöjningskapacitet Dragtöjningskapacitet = ca 100 –150 10-6  10 – 15 °C (säg 14 °C)           utan  max : OK! > max : Sprickbegränsande åtgärder erfordras !

CraX1 – BERÄKNING MED ÅTGÄRDER (Kapitel 6 i del D)

Kylning: Hur stor kylinsats behövs? Maximal temperatur efter kylning bestäms enligt där index ”ref” avser avläsning i diagram beräknade för Cref = 400 kg/m3 Fig 6.2

Hur länge skall jag kyla? Kylning sker från gjutstart tills medeltemperaturen sänkts ca 5 °C

I. Övergångstal =900 W/m2K: Stålrör, diameter = 25 mm Rörtyp, kyltemperatur och s-avstånd Kyleffekten har beräknats före två rörtyper enligt: Följande kyltemperaturer har studerats: 5, 12 och 20 °C I.   Övergångstal =900 W/m2K: Stålrör, diameter = 25 mm II.   Övergångstal =80 W/m2K: Plaströr, diameter = ca 30 mm Följande s-avstånd har studerats 400, 500 och 600 mm

Kylrörsplacering Två huvudprinciper: A. Placering ca 80 mm innanför formen, vilket avser fallet att placera rören mot befintlig armering B. Placering ungefär i ¼-punkterna eller för tjockare väggar något innanför dessa lägen, vilket vanligen kräver inläggning av speciell monteringsarmering

Bestämning av maximal referenstemperatur inklusive kylning (Cref = 400 kg/m3) Följande parametrar behövs för att läsa av maximal temperatur vid kylning: -        Väggtjocklek (Bvägg) -        Tluft = lufttemperatur = dygnsmedelvärde -        Tgjut = gjuttemperatur = betongmassans utgångstemperatur -        Kyltemperatur -        s-avsånd =centrum-centrum-avstånd mellan kylrören -       Kylrörsplacering A eller B. -        Cementhalten = 400 kg/m3 = Cref för samtliga diagram OBS! Excel-arket CraX1 ger hänvisningssidor.

Hur högt upp i väggen ska jag kyla?

Hur placeras kylrören i väggen? -  den understa rörplaceringen monteras ett halvt s- avstånd upp i väggen -  därefter placeras ett antal rörlager med konstant s- avstånd upp genom väggen -    den översta rörplaceringen är placerad minst den beräknade kylhöjden upp i väggen -   minst 2 rörlager används, dvs även om den beräknade kylhöjden är mindre än ett halvt s- avstånd. Detta innebär att minsta praktiska kylhöjd är ett och ett halvt s-avtånd upp i väggen

Värmning: Hur stor värmningsinsats behövs? Minsta genomsnittliga temperatur i plattan efter värmning bestäms av Krav för val av värmningssystem: vid tidpunkt för gjutning

Hur länge ska plattan värmas/täckas? Högvärdig isolering på plattans överyta under hela värmningsförloppet! 1)     Plattan skall vara täckt och värmekablarna påslagna 24 h efter gjutningen. 2) När kablarna slås av 24 h efter gjutningen ska all täckning tas bort.

Vilka s-avstånd ska väljas? Beräkningarna genomförda enligt:   s = 300 mm för kabel med effekt = 30 W/m, vilket motsvara 100 W/m2 i varje lager s = 400 mm för kabel med effekt = 30 W/m, vilket motsvara 75 W/m2 i varje lager s = 500 mm för kabel med effekt = 30 W/m, vilket motsvara 60 W/m2 i varje lager Valt värm-ningssystem s-avstånd för kabel med effekten   20 W/m 30 W/m 40 W/m s300 mm, 100 W/m2 200 mm 300 mm 400 mm s400 mm, 75 W/m2 260 mm 530 mm s500 mm, 60 W/m2 330 mm 500 mm 660 mm  

Samtidig kylning och värmning Man kan med CraX1 välja att studera samtidig kylning och värmning!