1 Systematiskt Säkerhetsarbete Rosersberg VT 2007 Systematiska Säkerhetsstrategier Föreläsning Leif Svanström.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Målstyrning utifrån Lag om skydd mot olyckor
Advertisements

Skyddsombuds- utbildning
Den nya skollagen Arbetet med den nya lagen har pågått sedan 1999
78 respondenter. 2 [1] Hur har det varit hemma sedan du var här sist?
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet ÖPPNA JÄMFÖRELSER Trygghet och säkerhet 2010.
Åter till arbetet Fackliga riktlinjer för förebyggande arbetsmiljöarbete, arbetsanpassning och rehabilitering Bild 1 – Åter till arbetet ”Åter till arbetet”
Risker och förebyggande åtgärder Avsnitt 6 a Fall, ras, belastning m m
1 Säkerhet & Samhälle Rosersberg Skada och Säkerhet Vt 2007 Definitioner Föreläsning Leif Svanström.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Vem är ansvarig för arbetsmiljön?
Kvinnofridsprogrammet i Malmö Grundvärderingar •Samhället har ansvar för att skydda, hjälpa och stödja våldsutsatta kvinnor.
SASSAM Version 1.1 © SASSAM SASSAM Version 2.0 Omgivning 1 Sociala förhållanden Arbetsförhållanden Utbildning - kompetens Fritid Nätverk.
RÄTTEN TILL BÄSTA MÖJLIGA FYSISKA OCH PSYKISKA HÄLSA
Personuppgiftslagen (PuL) och Polisdatalagen (PdL)
Webbkollen hemma Följ upp förbättringsåtgärder för att säkra en trygg utskrivning Intervjustödet Webbkollen hemma kan användas vid uppföljning av åtgärder.
LSO som verktyg i det kommunala säkerhetsarbetet
Janlert U. Folkhälsovetenskapligt lexikon
Idrott och hälsa År 6 VT 2014 Linda Johansson.
Elkraft 7.5 hp distans: Kap. 3 Likströmsmotorn 3:1
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
Säkerhetskulturmätningar hos enheter inom Västra Götalandsregionen
Roserberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning av Leif Svanström En säker och trygg kommun.
Rosersberg Systematiskt säkerhetsarbete VT 2007 Föreläsning Leif Svanström Sektorsperspektivet.
Kapitel 3 November 2008/Leif Carlsson Kontakter med vården Liv & hälsa i Örebro län år 2000, 2004 och 2008 Liv & hälsa 2008 Liv & hälsa 2000, 2004 och.
Personuppgiftslagen (PuL) och
1 Ladok3 Examensfokus »NUAK »Catherine Zetterqvist, huvudproduktägare Ladok3 »Annika Thunström, områdesproduktägare examen Ladok3.
Hälsa på samhällsnivå Hur vill du jobba med kapitel 7.
Lotusmodellen.
Stora additionstabellen
En hälsoinriktad hälso- och sjukvård
V E R S I O N N R 2. 0 T A V E L I D É E R I M I L J Ö.
Vad menar vi med begreppet behov?
KOL skola 1 förmedlar kunskap om sjukdomen KOL. Hur man får diagnosen
V ersion Dialogseminarium – Patientens väg i vården Välkommen!
Dialogseminarium Dokumentation & uppföljning – fokus på KOL Välkommen!
Örebro läns läkarförening
SWEDISH AGENCY FOR ECONOMIC AND REGIONAL GROWTH 1 Entreprenörskaps- barometern 2012 Entreprenörskapsbarometern 2012 Sveriges största attitydundersökning.
Mattis Bergquist
Dagens program Presentation Syftet med projektet
1 Figur 1.1 Utveckling av Sveriges BNP per invånare under perioden 1990–2010 jämfört med OECD och ett genomsnitt för de sex närmaste konkurrentländerna.
Europeiska socialfonden
ÅRSRAPPORT För helåret 2007
Bild 1 Hur använder vi KursInfo idag? Högskolan i Skövde.
Bilder för lokal utbildning
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Grov organiserad brottslighet
KUR projekt Utbildning ICF som redskap vid samverkan ”Omgivningsfaktorer” Curt Nyström Orvar Nyström Trollhättan den 10 och 11 november.
Säkerhet & Samhälle Rosersberg Vt 2007 Det epidemiologiska schemat Föreläsning Leif Svanström.
Levnadsvanor Levnadsvanor handlar om specifikt mänskliga beteenden i vardagliga aktiviteter som individen själv kan påverka, som exempelvis, fysisk aktivitet,
Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015 Täckningsgrad Dec 2014 – feb 2015.
Vem som svarat på enkäten Fig 1. Män =75 år Boende Fig 2 Eget boende, ej hemtjänst Eget boende med hemtjänst.
1 Anneli Juhlin FP
0/00 Birgitta Rolfsdotter 2004 FYSS står för FYsisk aktivitet i Sjukdomsprevention och Sjukdomsbehandling
1 Handlingsprogram för folkhälsoarbetet Fastställt av regionfullmäktige i september FHK2003.
Täckningsgrad Dec 2014 – jan 2014 Täckningsgrad Dec 2014 – jan 2014.
Säkerhet och Samhälle Rosersberg Säkerhet och samhälle: Målsättning Rosersberg Vt 2007 Föreläsning Leif Svanström.
1 Statsrådets jordbrukspolitiska redogörelse I Redogörelsen behandlar jordbrukets verksamhetsfält och utveckling på allmän nivå Redogörelsen tar upp frågor.
Konferens om Forskning och utvecklingsarbeten inom funktionshinderområdet i Öresundsregionen 5 april 2011 Rafael Lindqvist Från sociala rättigheter.
Hälsa.
Stora subtraktionstabellen
CWG 2007 Livsmiljön som hälsoresurs Välfärdssamhället som hälsofrämjande arena Utbildningsprogrammet i hälsofrämjande Maj 2007 / cwg Equal opportunities.
Räkna till en miljard 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9, 10, 11, 12, 13,14,15,16,17,18,19, 20, 21, 22, 23, 24, 25, 26, 27, 28, 29, 30, En miljard är ett.
Överenskommelsen inom integrationsområdet Uppsala 30 september 2014 Julio Fuentes Organisationsrepresentant Styrgruppen.
Bild 1 Prognos för länets arbetsmarknad Stefan Tjb.
Tema: Folkmord Du kommer att få skriva en uppsats om ett specifikt folkmord Arbetet med folkmord kommer att pågå både under samhällskunskapen och Historieundervisningen.
Arbetsmiljölagen och det systematiska arbetsmiljöarbetet.
Hälsofrämjande och hållbar utveckling
Kännetecknande för det goda arbetet
En mer hälsofrämjande hälso- och sjukvård ett av de nya nationella målen för folkhälsan
Presentationens avskrift:

1 Systematiskt Säkerhetsarbete Rosersberg VT 2007 Systematiska Säkerhetsstrategier Föreläsning Leif Svanström

2 OlycksfallSkada

3 OlycksfallSkada Våld

4 OlycksfallSkada Våld Naturkata strof Krig

5 OlycksfallSkada Våld Naturkatastrof Krig Självmord

6 Olycksfall Fysisk skada Våld Naturkatastrof Krig Självmord Psykologisk skada Materiell skada “Ingen skada skedd”

7 Olycksfall Fysisk skada Våld Naturkatastrof Krig Självmord Psykologisk skada Materiell skada “Ingen skada skedd” Process Utfall

8 Olycksfall Våld Naturkatastrof Krig Självmord Process Utfall SÄKERHETSÄKERHET “ INGEN SKADA SKEDD”

9 Säkerhet är ett tillstånd där risker och förhållanden som leder till fysisk, psykologisk eller materiell skada kontrolleras... WHO Sept 1998

10 … för att bevara individers och samhällets hälsa och välbefinnande. Detta är en essentiell resurs för vardagslivet, behövd av individer och samhällen för att de skall kunna genomföra sina förväntningar och avsikter. WHO Sept 1998

11 Säkerhetsfrämjande arbete (Safety promotion) är den process som tillämpas på lokal, nationell och internationell nivå av individer, samhällen, regeringar och andra, inklusive företag och “frivillig”- organisationer, för att utveckla och bevara säkerhet. WHO Sept 1998

12 Denna process inkluderar alla överenskomna ansträngningar för att modifiera strukturer, miljöer (fysisk, social, teknologisk, politisk, ekonomisk och organisatorisk), såväl som attityder och beteenden som har med säkerhet att göra. WHO Sept 1998

13 Utgångspunkter för säkerhetsfrämjande arbete

14 Ekologiska / Epidemiologiska synsättet på säkerhetsfrämjande arbete

15 Systematiskt säkerhetsfrämjande arbete tar sin utgångspunkt i triaden: Värd Agens Omgivning

16 Tabell 3:1 Det epidemiologiska schemat. Fritt efter Gjestland 1963

17 En andra utgångspunkt är sjukdomars och skadors ”naturliga förlopp” och stadier för förebyggande arbete

18 Figur 3:1 Förebyggande åtgärder i relation till sjukdomens naturliga förlopp. Efter Gjestland Ù Tidig diagnos och behandling Åtgärder för tidig diagnostik Individuella undersökningar Massundersökningar Målsättning: att behandla och att förebygga sjukdomsprocesser att förebygga spridning av smittosamma sjukdomar att förebygga komplikationer och restillstånd att förkorta sjukdomsperioden III Specifika hälsobefrämjande åtgärder Föreskrifter om personlig hygien Specifik immunisering Användning av s k skyddsfödoämnen Skydd mot karcinogener Skydd mot allergener Goda sanitära förhållanden Skyddstillsyn på arbetsplatserna Bekämpande av olyckor i hemmen och i trafiken II Allmänna hälsobefrämjande åtgärder Hälsoupplysning Skapa en god näringsstandard anpassad till olika utvecklingsfaser Skapa goda bostadsförhållanden, goda arbetsförhållanden och möjligheter för hälsosamma fritidssysselsättningar Äktenskaps- och familjerådgivning Sexualupplysning Genetiskt hälsoarbete Skapa underlag för en sund personlighetsutveckling och en god social anpassning Anordnande av periodisk hälsokontroll I Begränsning av handikapp Adekvat behandling för att stoppa sjukdomsprocessen och förebygga ytterligare komplikationer och restillstånd Åtgärder för att begränsa och förhindra tidig död IV Rehabilitering Arbetsterapi på sjukhusen Arbetsvård utanför sjukhusen samt omskolning och utbildning med sikte på fullt utnyttjande av arbetsförmågan Upplysningsarbete inom befolkningen med sikte på fullt utnyttjande av handikappade i arbetslivet Yrkesvägledning och arbetsplacering Skyddad sysselsättning V Ù Ù Ù Ù Tertiär preventionPrimär prevention Sekundär prevention

19 En tredje utgångspunkt är nivåmodellen

20 Säkerhetsfrämj. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell

21 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell TVÄRSEKTORIELLT INTERNATONELLT SAMARBETE

22 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell NATIONELLT TVÄRSEKTORIELLT SAMARBETE

23 Säkerhetsfr. Sektor Nivå Internationell Nationell Lokalsamhälle Organisation Grupp Individuell ORGANISATION FÖR SAMARBETE MELLAN GRUPPER - TVÄRSEKTORIELLT

24 En fjärde utgångspunkt är det systematiska säkerhetsarbetets utveckling över tid – således tidsdimensionen