Risk- och skyddsfaktorer är viktiga för att: Identifiera vilka preventiva insatser som behövs Identifiera var preventiva insatser bäst behövs Vad är det då vi vill åstadkomma i LISA-projektet? Och hur ska vi veta om insatserna har haft någon effekt? När man ska utvärdera interventioner avsedda att minska risken för svårigheter senare i livet kan man välja att genomföra en studie som sträcker sig över många år – kanske 15 – 20 år. Detta är ett idealiskt tillvägagångssätt som ger tillförlitliga resultat. Tillvägagångssättet är dock mycket tid- och resurskrävande. Ett annat sätt att utvärdera interventionernas effekt är att studera i vilken mån interventionen påverkar risk- och skyddsfaktorer. En intervention som leder till en minskning av antalet riskfaktorer eller en ökning av antalet skyddsfaktorer kan anses vara framgångsrik. KL 13.38

RISK- / SKYDDSFAKTORER Riskfaktorer ökar risken för problem Skyddsfaktorer minskar risken Ökad / minskad sannolikhet Samma för olika nationer, socialgrupper, kön och problemområden Enstaka risk-/skyddsfaktorer har begränsad effekt Utgångspunkt för effektiv prevention

Prediktion vs. prognos Prediktion; är en förutsägelse för en grupp Prognos; är en förutsägelse för en individ På individnivå finns inga linjära samband mellan riskfaktorer och utfall Trots att man tillhör en riskgrupp, t.ex. att man är barn till missbrukande föräldrar, kan man vara välanpassad med god psykisk hälsa. Risk och skyddsfaktorer interagerar på ett komplext sätt.

Riskfaktorer individen Pojke Tidig debut Bråkig, aggressiv Positiv till droger ”Sensation seeking” Bristande kunskap om drogrisker Biologisk disposition

Riskfaktorer familjen Bristande tillsyn Bristande intresse för barnen Bristande anknytning Allvarliga konflikter Föräldrar positiv till droger Sexuella och fysiska övergrepp Ekonomiska problem

Riskfaktorer kamrater Kamraters drogbruk Kriminella kamrater Kamraters antisociala normer Kamrat-orienterad Låg social status bland kamrater

Bristande intresse för skolan Riskfaktorer skolan Bristande intresse för skolan Dåliga betyg Skolk Dåligt skolklimat

Riskfaktorer närmiljö Få resurser till förebyggande arbete Normer som gynnar konsumtion God tillgång på droger Hög drogkonsumtion Hög kriminalitet Fattigdom Boendeomsättning

familj, kamrater, skola, närmiljö Skyddsfaktorer familj, kamrater, skola, närmiljö Tydliga förväntningar Pro-sociala tillfällen Uppmärksamhet positiva handlingar Anknytning Utveckla kompetenser / förmågor

Risk- och skyddsfaktorer samhället Normer som gynnar drogkonsumtion Lagar som gynnar drogkonsumtion Lagbrott åtgärdas inte Bättre tillsyn Ökat pris Ökad inköpsålder Propaganda om kombinerat med annat

Skyddande faktorer God intellektuell kapacitet Emotionellt stöd Ses som positiv person - prosocial Positivt och aktivt deltagande i skolarbetet God föräldra – barn – relation Liten Familj – max 3 syskon Hög socioekonomisk status/utbildning SES

Tonårs- graviditet Dålig skol- anpassning Drogbruk Psykisk ohälsa Risk- och skyddsfaktorer familjen Dålig skol- anpassning Risk- och skyddsfaktorer kamratgruppen Risk- och skyddsfaktorer hos individen Drogbruk Risk- och skyddsfaktorer skolan Psykisk ohälsa Risk- och skyddsfaktorer närmiljön Man brukar traditionellt dela in risk- och skyddsfaktorer i fem grupper. De olika risk- och skyddsfaktorerna påverkar varandra i ett samspel som kan vara svårt att överblicka. Det kan t ex vara svårt att veta om en riskfaktor har lett till en annan eller om det är ytterligare en annan – bakomliggande - riskfaktor som lett till de andra. Risk- och skyddsfaktorerna påverkar varandra och skapar en ansamling av risk- och skyddsfaktorer hos en individ. Den individuella ansamlingen påverkar risken att hamna i senare svårigheter. Notera att det inte finns något lagbundet samband mellan risk- och skyddsfaktorer och senare utfall – det finns bara en statistisk ökad risk som man kan beräkna på gruppnivå. Risk- och skyddsfaktorer samhället Kriminalitet

Risk- och skyddsfaktorer… Ansamling av riskfaktorer hos en individ ökar riskerna markant (exempelvis för misslyckande i skolan). Misslyckande i skolan % Misslyckande i skolan definieras som: brist på läskunnighet, ofullständiga betyg, att inte vara ”on-task”, oförmåga att göra klart arbetsuppgifter, negativ attityd till skolan, uppförandeproblem, frånvaro & skolavhopp. Om man kan påverka antalet riskfaktorer så kan man påverka risken för senare svårigheter. Catalano, R.F., Berglund, M.L., Ryan, J.A.M., Lonczak, H.S., & Hawkins, J.D. (1999). Positive youth development in the United States. Research findings on evaluations of the Positive Youth Development Programs. Report to the US Department of Health and Human Services, Office of the Assistant Secretary for Planning and Evaluation and National Institute for Child Health and Human Development: http://aspe.hhs.gov/hsp/PositiveYouthDev99/index.htm Antal riskfaktorer

Årskonsumtion av ren alkohol hos elever i årskurs 9 Här kan vi se hur förekomsten av risk- och skyddsfaktorer påverkar konsumtionen av alkohol i årskurs nio. De elever som konsumerar mest alkohol i årskurs nio löper också högst risk att överkonsumera alkohol som vuxna.

Riskfaktorer är additiva Vuxen ålder Kriminalitet Alkohol- och drogbruk Låg utbildning Ostadiga jobb Arbetslöshet Dålig ekonomi Äktenskapsproblem Skilsmässa Dödlighet Brist på socialt nätverk Ungdomsår Låg skolmotivation Dåliga skolprestationer Skolk Familjeproblem Dåliga kamratrelationer Tidig sexualitet Tidig skolålder Barndom Beteendeproblem

Suicidrisk Justerat för ålder/kön Barn som växer upp i familjehem 6,4 Ban som växer upp i familj med återkommande försörjningsstöd 3,6 Barn med psykiskt sjuka föräldrar 3,0 Barn med låga el ofullständiga betyg i åk 9 2,5-3,0 Barn som får insatser från socialtjänsten men som växer upp hemma 2,5 Svenskfödda adopterade 2,6 Utlandsfödda adopterade 1,9 Barn som växer upp i familj med kortvarigt försörjningsstöd 2,2 Barn från ensamförälderfamilj 2,0 Barn från familj med mycket låg inkomst men ej försörjningsstöd i.s.

Somatiska hälsoproblem Finns få europeiska studier I vård en viss dag: 2/3 av 108 fosterbarn rapporterade olika slags hälsoproblem. Synfel, ortopediska problem m m (Socialstyrelsen, 2000). Majoriteten hade varit i vård 3 år eller mer Norsk registerstudie: höga tal för f d fosterbarn bland unga som får ekonomiskt stöd från Försäkringskassan pga allvarlig ohälsa i unga vuxna år (Kristoffersen, 2005) Dansk stor studie (Egelund et al, 2008): vid 7 år vad det betydligt vanligare att fosterbarn hade allvarliga diagnoser / långvarig sjukdom eller funktionshinder jämfört med andra jämnåriga samma vid 11 år (samma eller värre jämfört med ”barnavårdsklienter” som inte är i dygnsvård)

Kriminalitet m m Överrepresentation i §12-hemsplaceringar (sluten vård för kriminella/missbrukande ungdomar) Utlandsfödda adopterade RR = 2,6 Långtidsvårdade fosterbarn RR = 14 - 19 (n=555; Vinnerljung, 1999) Mycket hög överrepresentation bland hemlösa i Danmark, UK & USA (inga svenska studier) och bland prostituerade i UK (inga nordiska studier)

Graviditet - abort - föräldraskap Inget stöd från forskning i något land för myten att tonårsflickor medvetet väljer att bli gravida och föda barn. Oplanerat, ”det hände”. Sverige: flesta tonårsgraviditeter leder till abort Färre socialt utsatta gör abort, fler bland flickor med hyggliga uppväxtförhållanden. UK & USA: Socialt utsatta flickor, inkl fosterbarn och flickor på institution, är mot abort av etiska skäl.

Pojkar placerade pga beteendeproblem Normalpojkar Placerade pojkar Döda vid 25 år 0,5% 5,5% Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 1 % 30% Fängelse el rättspsyk 20-24 år 3% 44% Skyddstillsyn el mer 20-24 år 4% 58% Lagförd 20-24 år 16% 75% Tonårspappa < 1% 8% >25% socialbidrag vid 25 år 27% Socialbidrag vid 25 år 6% 53% Max grundskola vid 25 år 10% 67%

Flickor som placerades pga beteendeproblem Normalflickor Placerade flickor Döda vid 25 år 0,3% 2,5% Sjukhusvård 20-24 år pga suicidförsök, psyk, alk/nark 0,7% 22% Fängelse el rättspsyk 20-24 år 0,1% 8% Skyddstillsyn el mer 20-24 år 0,4% 21% Lagförd 20-24 år 3% 39% Tonårsmamma 27% >25% socialbidrag vid 25 år 29% Socialbidrag vid 25 år 6% 50% Max grundskola vid 25 år 64%

Hur många “klarar sig”? Beror på vad man menar.... Pojkar placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 95 % och inte fängelse 20-24 år 53 % och inte skyddstillsyn 20-24 år 40 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år 35 % och inte tonårspappa 32 % och inte lagförd för brott 20-24 år 20 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år 16 % och mer än grundskola vid 25 år 10 % och inget socialbidrag vid 25 år 8 %

Flickor placerade p g a beteendeproblem Lever fortfarande vid 25 år 97 % och inte fängelse 20-24 år 90 % och inte skyddstillsyn 20-24 år 77 % och inte sjukhusvård för självmordsförsök, missbruk el psyk 20-24 år 65 % och inte tonårsmamma 49 % och inte lagförd för brott 20-24 år 37 % och inte 25% socialbidrag vid 25 år 31 % och mer än grundskola vid 25 år 19 % och inget socialbidrag vid 25 år 15 %

Typer av prevention Universiell (primär) Selektiv (sekundär) Indikerad (tertiär)

”Those children who are in the care of the Minister should be among the most healthy in the State. Any health problems they have should be adressed competently; any difficulties they are having at school should be quickly identified and the necessary supports or extra tuition be provided. This is after all no more than we would expect of a caring parent”. Practice manual for Out-of-home care in South Australia, 2005.

Tack för mig Ingemar Nilsson Leg.psykolog Socialpsykologen@gmail.com