Seminarium i skadeståndsrätt 2: Adekvat kausalitet och ansvarsgrunder (culpa samt rent strikt ansvar) Mårten Schultz marten.schultz@juridicum.su.se www.juridicum.su.se/user/masc www.martenschultz.wordpress.com

Föreläsningens innehåll Inledning Det faktiska orsakskravet Kausalitetsvärdering (adekvansläran) Något om bevisning Några kausalitetsproblem

Inledning. Kausalitetskriteriet: Skadeståndsrättens ryggrad

En schematiserad skadeståndsmodell: Tre centrala bedömningar

Två viktiga distinktioner Orsaksbedömning resp. orsakssambandsvärdering (adekvans) = två olika krav: kravet på orsakssamband och kravet på att orsakssambandet skall vara adekvat (eller rimligt) Materiella förutsättningar för ansvar resp. bevisrättsliga förutsättningar. (Kausalitetskrav respektive kausalitetsbevisning.)

Skiljelinjen kausalitet / adekvans Fråga 1: Har A orsakat B:s skada? En faktisk (empirisk) fråga: Vad har – faktiskt – hänt? Fråga 2: Är orsakssambandet (rättsligt) relevant (adekvat)? En rättslig fråga: Är det konstaterade orsakssambandet av sådant slag att det framstår som rimligt att lägga det till grund för skadeståndsansvar.

Det faktiska kausalitetskriteriet

Orsakskravets betydelse: Skadeståndsrättens ryggrad Kausalitetskriteriet (eller orsakskriteriet) är skadeståndsrättens mest grundläggande krav. Det krävs alltid orsakssamband för att skadeståndsskyldighet skall föreligga. (Eller? Kränkning?) Orsakskravet gäller således vid culpaansvar såväl som vid andra ansvarsformer Jmf. moralisk diskurs: Ansvar inträder inte enbart vid ett förkastligt beteende – det krävs dessutom att det moraliskt förkastliga beteendet lett till ett visst resultat

Den faktiska orsakssambandsbedömningen Orsakssamband mellan vad? I ett culpaansvarsfall skall kausalitet föreligga mellan den vårdslösa handlingen och skadan. I ett komplicerat fall medför detta att culpabedömningen och skadebedömningen måste utföras innan kausalitetsbedömningen. Tillsammans med processrättsliga regler – RB 17:3 – ger detta ramen för orsaksbedömningen

Juridikens orsaksbegrepp Juridiken använder sig av ett någorlunda bestämt men implicit orsaksbegrepp. Orsaksbegreppet är inte en juridisk konstruktion utan följer språkliga konventioner och implicita filosofiska antaganden. De försök som gjorts att specificera orsaksbegreppet i juridiska sammanhang (främst skadeståndsrätten och straffrätten) utgår från dessa antaganden och skall inte betraktas som att jurister försöker ”skapa” egna orsaksbegrepp.

Verktyg för att förstå orsaksbegreppet Begreppsparet nödvändiga och tillräckliga betingelser/villkor Vad innebär egentligen uttrycken? Den oklara relationen mellan uttrycken och orsaksbegreppet

Hur utförs den faktiska orsakssambandsbedömningen i realiteten? Utgångspunkten ett hypotetiskt prov: Hade skadan inträffat även om inte den ansvarsgrundande händelsen H (ex. den vårdslösa handlingen) inträffat? Om svaret är ja föreligger inte orsakssamband. Om skadan ändå hade inträffat – även om vi tänker bort H – är inte H nödvändig för skadan. Formuleringen av orsaksfrågan innebär således att H måste vara en nödvändig betingelse för att kunna vara en orsak.

Den faktiska orsaksbedömningen Ovanstående modell för orsaksbedömningen – kallas ibland för betingelseläran – är den dominerande i de flesta rättsordningar. Kanske inte i Sverige. Innefattar problem, särskilt vid konkurrerande skadeorsaker (då ingen betingelse är nödvändig) Alternativa formuleringar är att föredra Ex fr. 2004: Om faktorn (ex. det vårdslösa agerandet) spelade en roll i det förlopp som ledde fram till skadan så är kausalitetskravet uppfyllt

Kausalitetsvärdering (adekvans etc.)

Kausalitetsvärderingen Efter att orsaksbedömningen gjorts (eventuellt implicit) och övriga kriterier för ansvar konstaterats kan skadevållaren ändå undgå ansvar om orsakssambandet var inadekvat Adekvansläran en stark ställning i svensk rätt – det dominerande verktyget för kausalitetsvärdering Grundtanke: Slumpmässiga effekter skall inte grunda skadeståndsskyldighet

Adekvansläran Några typiska adekvansuttryck: om skadan var ”påräknelig”, ”närliggande”, ”sannolik”, ”förutsebar”, ”direkt”, eller ”i farans riktning” var den adekvat. Adekvanskravet i princip absolut = om skadan inte var en adekvat följd föreligger inte ansvar oavsett hur vårdslös skadevållaren var (i teorin)

Adekvansläran Adekvansläran känd för att vara vag, sin starka ställning till trots Adekvansresonemang som ”fasadlegitimation”?: Typiska” adekvansfall talar snarare emot de traditionella adekvansformuleringarna: ”Man får ta den skadelidande som man finner henne” Ovanligt värdefull egendom Mellankommande handlingar av tredje man MEN: Naturkatastrofer

Avsteg från adekvanskravet Casus mixtus cum culpa Perpetutatio obligationis (kontraktuella ansvarssituationer) Närliggande fall

Anknytande läror och principer Normskyddsresonemang/skyddat intresse Skyddsändamålsläran Tredjemansskadeprincipen Den befogade tillitens princip

Culparegeln.

Dagens seminarium Introduktion till skadeståndsrättens ansvarsregler Orientering i rättskällorna Ansvarsformer Culpanormen i utomobligatorisk skadeståndsrätt

Ansvarsformer Culpaansvar “Uppsåtsansvar” ? Principalansvar (Medvållande till personskada) Culpaansvar Principalansvar Rent strikt ansvar Strikt ansvar som inte är “rent strikt”? Mellanformer?

Särskilt reglerade skador med strängare ansvar Atomskada Oljeskada Järnvägsskada Luftfartsskada El-skada Skada orsakad av hund (Även miljöskada etc)

Om culpabegreppet Culpa Vårdlöshet Oaktsamhet “Fel eller försummelse” Vållande

Culparegeln - den svenska skadeståndsrättens fundament Culparegeln i SkL 2:1: Den som vållar annan person- eller sakskada blir ansvarig om hon varit vårdslös Gäller ej rena förmögenhetsskador Jmf. inom avtalsförhållande Principalansvar också ett culpaansvar Culpaansvaret för det allmänna

Culpanormen: Grundprincip i svensk civilrätt Skadeståndsansvar föreligger enbart om man gjort något fel = vårdslöst, försumligt Rättspolitiska skäl bakom regeln: Varför inte ett strikt ansvar för den som orsakat skadan?

Culpabedömningen Culpabedömning med stöd i rättskällor En fri culpabedömning

Rättskällestyrd culpabedömning Lag eller annan författning (ex. föreskrifter för myndigheter) Förarbeten (Mindre ofta) Praxis Sedvänja (Särskilt kodifierad sedvänja - ex. god revisionssed)

Några särskilda frågor kring rättskällestyrd culpabedömning Vilken precision krävs av normen? Normens skyddområde? Vilka normer? - Ex: Idrottsregler? Hur påverkar dem?

Den fria culpabedömningen Den rättsekonomiska (Hand-Posner) definitionen: Avvägning mellan risken för skada, den sannolika skadans storlek och kostnaden för att undvika skadan. Objektiva faktorer. Konsekvens: Effektiva risker är ej vårdslösa = orimliga resultat

Den fria bedömningen Hellners tillägg: Skadevållarens insikt Gör culpabedömningen mindre matematisk Domstolarna i praktiken: Följer olika linjer. Jmf. gatstensfallet med golffallet

Ansvarsfrihetsgrunder Var i bedömningen beaktas dessa? Antingen som ett led i culpabedömningen eller som en separat bedömning efteråt När föreligger dessa grunder? Nöd, nödvärn, samtycke och “befallning” Särskilt samtycke kan få relevans: Ex. Skada vid idrott eller lek

Särskild culpabedömning Culpabedömning vid principalansvar Culpabedömning vid organansvar Culpabedömning vid myndighetsansvar Culpabedömningen vid barns skadevållande Culpabedömning vid psykiskt sjukas skadevållande

Rent strikt ansvar Rent strikt ansvar = ansvar oberoende av någons oaktsamhet Rätten till skadestånd grundar sig på grundval av det sätt skadan uppstått på [den verksamhet varur den emanerar] Verksamheter som anses särskilt farliga, eller som kan ge upphov till särskilt allvarliga skador. Förutsätter i svensk rätt i princip lagstiftning

Några författningar med regler om rent strikt ansvar El-lagen innehåller regler beträffande elektriska anläggningar. Luftansvarighetslagen, bestämmelser för skador i följd av luftfart som ej drabbar passagerare eller egendom som befordrats med luftfartyget  Atomansvarighetslagen, särskilda regler om skador till följd av atomolyckor   Oljeansvarighetslagen behandlar oljeskador till sjöss.   Järnvägstrafiklagen stipulerar i princip ett rent strikt ansvar för personskador. Hundar, lagen om tillsyn av hundar och katter är en välkänd lagstiftning.

Om rent strikt ansvar Det rent strikta ansvaret begränsas till skador som anses typiska för den farliga verksamheten, jmf en person som halkar i matsalen på Ringhals. Ansvarssubjekt är i allmänhet den som driver den anläggning som medför riskerna. Ibland måste man göra en distinktion mellan ägare och innehavare – frågan är då vem som ansvarar, alternativt om båda ansvarar.