Sveriges Riksbanks pris i ekonomisk vetenskap till Alfred Nobels minne Professor Edmund Phelps för hans analys av intertemporala avvägningar i makroekonomisk politik Populärvetenskaplig presentation av 2006 års ekonomipris, 10 oktober 2006, Kungl. Vetenskapsakademien
Intertemporala avvägningsproblem: fördelning av välfärd över tiden Konsumtion kontra sparande (kapitalbildning) Arbetslöshet och inflation Pris- och lönesättningsbeslut beror på förväntningar om framtida inflation Inflationsförväntningarna beror delvis på inflationen idag Dagens politik kan påverka inflationen idag och i framtiden
Phelps frågor Hur ser sambanden mellan inflation och arbetslöshet ut på kort och lång sikt? Hur ser en optimal stabiliseringspolitik ut? Vilka faktorer bestämmer arbetslöshetens nivå på lång sikt? Vilken sparkvot ger maximal välfärd på lång sikt? Vad utmärker en optimal politik för investeringar i humankapital?
Centrala teman Makroteorin bör baseras på mikrofundament Marknadsekonomin utmärks av ofullständig information och andra friktioner Ekonomisk politik har en viktig funktion att fylla och innebär ofta intertemporala avvägningar
Phelps om inflation och arbetslöshet Före Phelps: stabilt samband mellan inflation och arbetslöshet (Phillipskurvan) Inflation Arbetslöshet
Inflation och arbetslöshet i USA 1957-1970
Phillipskurva för USA 1957-1970
Inflation och arbetslöshet i USA 1957-1980
Inflation och arbetslöshet i USA 1957-2005
Den förväntningsutvidgade Phillipskurvan Phelps: Inflationen (π ) beror på arbetslösheten (u) men också på förväntningar om framtida inflation (πe): π=f(u)+ πe
Phillipskurvan och jämviktsarbetslösheten faktisk inflation = förväntad inflation, π= πe Jämviktsarbetslösheten, u*, är oberoende av inflationstakten: f(u*)=0 Jämviktsarbetslöshetens nivå bestäms av arbetsmarknadens funktionssätt
Phillipskurva på kort sikt Inflation 4 B 2 Förväntad inflation: 2 % A Arbetslöshet
Phillipskurvor på kort sikt Inflation 4 Förväntad inflation: 4 % B 2 Förväntad inflation: 2 % A Arbetslöshet
Phillipskurvor på kort och lång sikt Inflation 4 Förväntad inflation: 4 % 2 Förväntad inflation: 2 % Arbetslöshet u* Jämviktsarbetslöshet
Adaptiva förväntningar Inflation Adaptiva förväntningar Arbetslöshet Förändring i inflation u* Arbetslöshet
Tre frågor Hur ser en optimal inflationspolitik ut? Hur kan Phillipskurvan härledas från mikrofundament? Vad bestämmer jämviktsarbetslösheten?
Optimal politik: det statiska perspektivet Inflation Phillipskurva Preferenser πo Arbetslöshet uo
Phelps problemställning Hur ska finans- och penningpolitiken utformas när det inte finns något långsiktigt samband mellan inflation och arbetslöshet? Intertemporalt optimeringsproblem: välja en bana för inflation och arbetslöshet som maximerar en social välfärdsfunktion
Optimal politik: det dynamiska perspektivet Inflation 4 Förväntad inflation: 4 % πo Förväntad inflation: 2 % 2 Arbetslöshet u* Jämviktsarbetslöshet
Mikrofundament för löne- och prisbildning Friktioner på arbets- och varumarknaderna (ofullständig information) Arbetssökande och vakanser möts slumpmässigt (matchningsfunktion) Företagen har temporär marknadsmakt Lönerna sätts för att påverka rekryteringen av arbetskraft (effektivitetslöner) Priserna sätts för att påverka kundtillströmningen Modell för jämviktsarbetslöshet
Stabiliseringspolitik vid svag pris- och lönestelhet Friktioner i pris- och lönebildningen ger upphov till temporär pris- och lönestelhet Penningpolitiken kan ändras oftare än löner och priser Negativ störning kan skapa utdragen lågkonjunktur Effekterna förstärks av icke synkroniserade löneavtal Systematisk penningpolitik kan påverka svängningarna i sysselsättning och inflation
Sammanfattning: Phelps om inflation och arbetslöshet Ny teori för pris- och lönebildning Marknader med friktioner Jämviktsarbetslöshet Ny analysram för studier av ekonomisk politik Intertemporalt perspektiv Konsekvenser av friktioner i pris- och lönebildningen
Phelps om kapitalbildning Phelps första forskningsprogram Borde man spara mer för att höja konsumtionen i framtiden? Tidigare forskning om kapitalbildning: Den neoklassiska tillväxtmodellen (Solow-Swan, 1956) – ingen normativ analys
Phelps mest kända resultat Den gyllene regeln för kapitalbildning Vilken sparkvot ger högsta konsumtion på lång sikt? Dynamisk ineffektivitet Möjligheten av att sparandet blir för högt
Den gyllene regeln (att behandla andra som man själv vill behandlas) Konsumtionen per capita på lång sikt maximeras om sparkvoten är lika med kapitalets andel av nationalinkomsten Ekvivalent med att realräntan är lika med tillväxttakten i ekonomin
Dynamisk ineffektivitet Om den ursprungliga sparkvoten ligger högre än vad den gyllene regeln föreskriver så tjänar alla generationer på minskad kapitalbildning Dvs. ett sänkt sparande innebär ingen målkonflikt: Konsumtionen kan öka både idag och i framtiden
Andra aspekter på kapitalbildning: FoU och humankapital Hur bör FoU bestämmas? På lång sikt bör också realavkastningen på FoU vara lika med produktionens tillväxttakt Humankapital och teknologispridning (Nelson & Phelps) Humankapitalets nivå påverkar ekonomisk tillväxt (teknologisk upphämtning) Högre avkastning på utbildning i perioder av snabb teknologisk utveckling
Tidsinkonsistenta preferenser (Phelps & Pollak) Sparande i olika generationer (föräldrar, barn, barnbarn…) Tidsinkonsistenta preferenser (hyperbolisk diskontering): Mina föräldrar vill att jag sparar mer för mina barn än jag själv vill Kan leda till att sparandet blir för lågt, motiv för kollektiva pensionssystem
Sammanfattning av Phelps bidrag Ändrat vårt synsätt när det gäller sambanden mellan inflation och arbetslöshet Fördjupat förståelsen för stabiliseringspolitikens möjligheter och begränsningar Grundläggande resultat om optimalt sparande Viktiga insikter om humankapitalets roll för ekonomisk tillväxt Initierat ny forskning på en rad områden Stor relevans för ekonomisk politik
Edmund S. Phelps Född 1933 Professor vid Columbiauniversitetet, New York, sedan 1971 McVickar Professor of Political Economy 1982 Tidigare verksam vid Yale samt University of Pennsylvania