FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Välkomna till vår information om A (H1N1)vaccinering
Advertisements

Matspjälkningsprocessen
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Ont i magen hos barn En hårdsmält betraktelse.
Munnen Magsäck Tolvfingertarmen Tunntarmen Tjocktarmen
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Medfödda GI missbildningar och annat krux -som kräver kirurgisk intervention Kirurgseminarium
Biologi 2 Niklas Dahren Hälsingegymnasiet
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Tidig upptäckt av kolorektalcancer i primärvård – Landstinget i Jönköpings län Bakgrund Alltför många patienter med kolorektalcancer får sin diagnos sent.
Handläggning av övre gastroproblem i öppen vård
Gastroskopi (EGD-skopi) Indikationer, diagnostik
Vad är MS? I det här avsnittet berättar vi mer om hur familjelivet kan fungera för den som har MS. Kan man skaffa barn? Hur kan sexlivet förändras? Och.
Kroppsliga komplikationer till hög alkoholkonsumtion/alkoholberoende
Människokroppen Matspjälkningen.
SBU:s rapport Blödande magsår
Förkylning 95% av alla förkylningar orsakas av virus
AT-undervisning - Undernäring
Ulf Carlsson/Kir.klin Kal-Oskar
Peter Mangell Överläkare Kirurgiska kliniken
Orsaker Utredning Behandling Går det att förebygga?????
Vanliga problem Eva Nordin-Olson 2007.
Illamående vid svår sjukdom
Digestionskanalens speciella farmakologi
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
Kan likna så gott som alla intraabdominella sjukdomar
Antibiotikabehandling av infektioner under diafragma
Matspjälkning.
Mag-tarmkanalens sjukdomar (En medicinares perspektiv)
Digestionskanalens speciella farmakologi
Riktlinjer för Helicobacter pylori (Hp) eradikering
Egenvård Virus eller bakterie? Förkylning Lunginflammation Halsfluss
Del 1.
Patientfall 1 23-årig kvinna med mångåriga bukbesvär. Varierande avföring, buksmärtor och ”svullen” buk. Kompletterande anamnes? Prover, undersökningar?
Akut pankreatit.
Personalföreläsning HEPATIT Personalföreläsning Lars Goyeryd.
PAD:s roll? Differentialdiagnostik IBD eller infektion
Halsbränna/ bröstbränna Sura uppstötningar/ regurgitation
Tidig upptäckt av patienter med kolorektal cancer i primärvården
Ulcus och dess komplikationer
Diagnostiska metoder vid anemiutredning
Tobakens påverkan på insjuknande och behandling av cancer
NICE och 100 remisser för DT kolon
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Psykosomatiska syndrom
Dyspepsi, reflux och esofagusdysmotorik
AKUT BUK Birgitta Kennedy-Olsson 2014.
Mag-tarmkanalens sjukdomar
Lider du av gaser och bubbel i magen? Posterarbete - Biokemi 1 – 2009 Karin Nilsson, Martina Furåsen Institutionen för kemi, Göteborgs Universitet Box.
Vilka sjukdomar lider finländare av?
FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI
Matspjälkningen Matspjälkningskanalens olika delar och organ Munhålan
Näringsämnen Proteiner: Fett: Kolhydrater: Vitaminer och mineraler
Matspjälkningen 7m långt magtarmkanalen. Tar 24 h att gå igenom.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Åsa Göransson, Hygiensjuksköterska
Sjukdomar i lever, gallvägar, pankreas
Regionalt förbättringsarbete Processen coloncancer som exempel
Standardiserat vårdförlopp Matstrups- och magsäckscancer
Standardiserat vårdförlopp för huvud- och halscancer
Barnmedicin för blivande socionomer 3/
AKUT BUK ABCDEDiagnosÅtgärd. A Andningsvägar Andningsvägar –Syrgas Minskar smärta Minskar smärta Ökar syresättningen av vävnaderna Ökar syresättningen.
Antisekretorisk faktor ”Mirakelmedel” som lindrar diarré, yrsel och mjölkstockning.
Att förebygga kikhosta hos spädbarn Augusti 2016.
Hepatit A Kallades förr epidemisk gulsot Smittämne: ett picorna-virus (heparnavirus). Smittväg: fekal-oral. Inkubationstid 15 – 50 dagar. Smittsamhet:
Akut gastroenterit Etiologi: - Calicivirus (Norovirus) - Adenovirus - Rotavirus - Toxin från S aureus/B cereus/ C perfringens Symtom:hastigt påkommande.
Anemi Magnus Tobiasson Hematologiskt Centrum
Vinterkräksjuka/calici
Presentationens avskrift:

FARMAKOLOGI, SJUKDOMSLÄRA OCH LÄKEMEDELSKEMI Apotekarprogrammet (MAPTY/F2APO) Farmakologi, sjukdomslära och läkemedelskemi; FSL 561 Delkurs 4: Endokrinologi och gastrointestinal farmakologi Mag-tarmkanalens sjukdomar Dick Delbro Vt-11

Sjukdomar i munhåla-svalg Muntorrhet. Cancer. Neurologiska rubbningar.

Tungcancer

Buccal cancer

Cancer i hårda gommen

Tonsillcancer

Symtombaserad indelning av mag-tarmkanalens sjukdomar Besvär ovanför naveln – ofta tillstånd i esofagus-ventrikel-duodenum: Dyspepsi. Besvär nedanför naveln – ofta tillstånd i tunntarm-tjocktarm.

Dyspepsi – ”dålig matsmältning” Smärta i övre delen av buken och bakom bröstbenet, sura uppstötningar, anorexi, tidig mättnadskänsla, illamående-kräkningar, oftast i samband med födointag. Begreppet refluxsymtom. Dyspeptiska symtom: 2% av alla patienter i öppen vård.

Orsaker till dyspepsi Organiska: Sjukdom kan påvisas. Funktionella: Sjukdom har uteslutits. Differentialdiagnoser: Hjärtsjukdom? Sjukdomar i gallblåsa; gallvägar; pankreas; kolon?

Orsaker till funktionell dyspepsi Motilitetsrubbning? Stress? Ökad känslighet för normala skeenden i mag-tarmkanalen?

Undersökningar Sjukhistoria. Gastroskopi med biopsi. Röntgen. Blodlab: Bl.a. Hb, leverprover, pankreasprover. EKG inkl. arbetsprov. Diagnostik av Helicobacter pylori. Diagnostik av reflux.

Gastroskop

Sjukdomar i esofagus: 1. Motilitetsrubbningar Achalasi: Nervskada i distala esofagus, med olika orsaker. Leder till oförmåga att relaxera LES i samband med måltid. Symtom: Sväljningsbesvär, ev. uppstött föda.

Sjukdomar i esofagus: 2. Esofagit Inflammation (esofagit) p.g.a. antingen läkemedelsorsakad, eller reflux (orsakad av otillfredsställande LES-funktion). Refluxsymtom. Komplikationer: Blödning. Perforation. Cancer?

Normal esofagusslemhinna

Refluxesofagit med flera sår

Sjukdomar i esofagus: 3. Cancer Lokaliserad i distala 2/3. Mycket snabb incidensökning senaste 20-åren. 5/100,000. 4% av alla cancerdödsfall (totalt 40,000 nya cancerfall per år i Sverige. 20,000 dödsfall per år p.g.a. cancer). Mest män > 55 år. Orsaker: Alkohol; rökning; reflux (?). Symtom: Sväljningsbesvär, viktnedgång. Prognos: Oerhört dålig!

Esofaguscancer

Sjukdomar i ventrikel-duodenum: 1. Gastrit (”magkatarr”) Gastrit/gastropati: Slemhinneskada i magsäcken sedd med gastroskop. Akut gastrit: Kemisk skada (alkohol, NSAID). Kronisk atrofisk gastrit: Autoimmun. Förlust av parietalceller med IF (B12brist).

Normal ventrikelslemhinna (antrum)

Akut gastrit

Kronisk atrofisk gastrit

Sjukdomar i ventrikel-duodenum: 2. Ulcus Ulcussjukdomarna: Godartade (d.v.s. icke-cancer) sår i magsäck eller tolvfingertarm (drabbar 10% av befolkningen). Orsak: Rubbad balans mellan aggressiva faktorer (syra; HP, se nedan; NSAID-medicinering som eliminerar skyddande prostaglandiner; trauma, brännskador) och skyddande faktorer (slem, bikarbonat, blodflöde). Dessa skyddande faktorer: Barriärfunktion.

Ulcus (forts): Helicobacter pylori HP: Bakterien koloniserar antrum, skadar genom att åstadkomma en inflammatorisk reaktion och kan producera cellskadande toxiner. 40% av svenskar är infekterade. 1/6 får sår! Ulcus duodeni och ulcus ventriculi: Svårt att skilja dessa former åt, och att skilja från ventrikelcancer eller funktionell dyspepsi!

Ulcus (forts.): Symtom Symtom vid ulcus: a. Sugande smärta, ofta nattetid, i övre delen av buken som lindras av mat: Duodenalsår, alltid HP-positiva. b. Illamående-kräkningar: Ventrikelsår, ofta men inte alltid HP-positiva. Ulcus kan visa sig med stor, akut blödning eller liten, kronisk blödning som ger järnbristanemi. Diagnos av ulcus: Röntgen, gastroskopi.

Duodenalsår

Sjukdomar i ventrikel-duodenum: 3. Ventrikelcancer Cancer i magsäcken – går ej att skilja från ulcus eller funktionell dyspepsi. Diagnos: Gastroskopi. Sjunkande incidens sista 20-åren (10/100,000). Relativt dålig prognos p.g.a. spridning till levern.

Levermetastaser från ventrikelcancer

Sjukdomar i ventrikel-duodenum: 4. Blödning Övre gastro-intestinal blödning: Från esofagusvaricer, gastrit, ulcus eller cancer. Svart avföring (melena), blodig kräkning (hematemes). Infarktrisk hos äldre.

Sjukdomar i ventrikel-duodenum: 5. Perforation Brustet magsår (eller ventrikelcancer) eller duodenalsår: Läckage av mag-tarminnehåll till bukhålan. Svår smärta. Livshotande.

Tunntarmsjukdomar: 1. Diarré Diarré (Ökat vatteninnehåll i avföringen, > 3 tömningar per dygn). Orsaken i tunntarm och/eller kolon: - Akuta diarréer: Oftast infektiösa (bakterier, bakterietoxiner, virus, protozoer). Långvariga diarréer: Tarmsjukdomar, sjukdomar i pankreas, lever-galla. Funktionella tarmrubbningar (se nedan) ger aldrig diarré nattetid. Colonsjukdomar ger ofta slem/blodtillblandade diarréer. Diarré med viktnedgång är alltid organisk sjukdom.

Tunntarmsjukdomar: 2. Infektioner Symtom: Hastigt insjuknande; ibland influensa-liknande; buksmärtor; illamående-kräkningar och/eller diarré. Orsaker: Rotavirus (barn upp till 2 år). Calicivirus (skolbarn, vuxna. ”Vinterkräksjukan”). Salmonella (fekalo-oral smitta). Campylobakter (via födan). Kolera (via födan). Colibakterier (fekalo-oral smitta).

Tunntarmsjukdomar: 3. Maldigestion Maldigestion: Försämrad nedbrytning av födoämnen, ofta p.g.a. brist på pankreasenzymer. - Laktosintolerans (laktasbrist): Mjölkintag leder till smärtor, gasspänning, diarré.

Tunntarmsjukdomar: 4. Malabsorption Malabsorption: Reducerat näringsupptag i tunntarmsslemhinnan. Symtom vid malabsorption: Viktminskning, näringsbrist, ofta ökad fettmängd i avföringen, ibland anemi, andra bristsymtom. Celiaki: Autoimmun inflammation av tunntarmsslemhinnan, reaktion mot gluten (drabbar fr.a. barn eller unga vuxna).

Normal tarmröntgen

Celiaki

Celiaki

Tunntarmsjukdomar: 5. Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) Dessa tillstånd drabbar ibland även kolon (se nedan).

Tunntarmsjukdomar: 5. Cancer Tunntarmscancer är mycket ovanligt! Carcinoid: Hormonproducerande tumör som utgår från tunntarmens endokrina celler. Producerar ofta 5-HT. Symtom (oftast diarré) först vid metastasering till levern. Relativt dålig prognos.

Inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) Inflammatoriska tarmssjukdomar (IBD): Kronisk inflammation i tunntarm och/eller tjocktarm med okänd orsak (troligen abnorm immunreaktion), som ofta debuterar i sena ungdoms- eller tidiga vuxenåren. Ca. 1000 nya fall/år.

IBD (forts.) - Crohns sjukdom: Transmural inflammation (genom alla vägglager), var som helst i mag-tarmkanalen (fr.a. i distala ileum och/eller colon), som förlöper i skov (attacker). Symtom: Buksmärtor, diarréer, avmagring, feber, bristsymtom. Diagnos: Röntgen, koloskopi med biopsi. Komplikationer: Fistlar (gångbildningar), förträngningar, korttarms-syndrom.

Normal tunntarmsslemhinna

Tunntarms- Crohn

Crohn-colit

IBD (forts.) - Ulcerös colit: Kronisk inflammation i kolo-rektalslemhinnan, med mindre eller större utbredning och förlopp i skov. Symtom: Blodiga diarréer med krampartade smärtor i buken, viktminskning. Komplikationer: Dilatation (= vidgning) av kolon med perforation; koloncancer.

Kolondilatation p.g.a. UC

Tjocktarmssjukdomar: 1. IBS Funktionell tarmrubbning (colon irritabile eller IBS [irritable bowel syndrome]): Symtomkomplex (utan organiska förändringar) med buksmärtor, förstoppning/diarré och gasbesvär.

Tjocktarmssjukdomar: 2. Obstipation Förstoppning (obstipation: < 2 avföringar per vecka). Orsaker: Tjocktarmscancer, läkemedel (t.ex. opioider), kostfaktorer (minskat fiber-vätskeintag).

Tjocktarmssjukdomar: 3. Infektioner Antibotikautlöst diarré: Clostridium difficile. Amöbadysenteri.

Tjocktarmssjukdomar: 4. Diverticulit Divertikelsjukdom (utbuktningar av colonväggen p.g.a. kronisk förstoppning), kan ge inflammation med blödning eller perforation.

Diverticulosis

Tjocktarmssjukdomar: 5. Kolorektal cancer Kolorektal cancer (4000 nya fall per år). Ändrade avföringsvanor, blod i avföringen, anemi, viktminskning, symtom p.g.a. förträngning.

Koloncancer

Tjocktarmssjukdomar: 6. Appendicit Akut appendicit.