Människan och miljön Geografi 9, SOL 4000

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Fattiga och rika i världen Samhälle i dag, SOL 4000
Advertisements

I- eller U-land?.
Geografi Henrik Carlsson.
Människan, befolkning, mänsklighet
Människorna i världen Var bor det flest människor?
Befolkning.
Samhällsekonomi 2.
Från bonddräng till yuppie Del 2 – 1920 till 1990
Ett tema om befolkningen i världen
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Mellankrigstiden.
Befolkningsgeografi För cirka år sedan fanns de första människorna av arten Homo sapiens, de levde i Östafrika. Idag lever över 6,5 miljarder människor,
Industri och demokrati i sverige
”Hållbar utveckling” - en rättvis framtid utan sopor?
Levnadsvillkor och resursfördelning
DEL 1: DE FÖRSTA HÖGKULTURERNA
Orsaker Effektiviseringen av jordbruket.
Ett tema om befolkningen i världen
Överbefolkning.
Samhällsekonomi Del 1.
Geografi Naturresurser, hållbar utveckling och befolkningsfördelning 1.
Makt och Demokrati.
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Industriella revolutionen
FATTIGDOM OCH UTVECKLING
Demografi Befolkningslära.
Industriella revolutionen
Vad är UNICEF? Kämpar för barn världen över
Staden som plats ´sidan 288.
1800-talet.
Befolkningslära = demografi
Demografi - Befolkningsutveckling
De fattiga och de rika.
Den industriella revolutionen
TULL ex.20% En tröja tillverkas i Sverige. Kostar 100kr Nytt pris i utlandet: 120 kr Priset stiger när tröjan skickas utomlands, eftersom landet dit tröjan.
Befolkningsutveckling
Geografi Kan jorden föda oss?. Kamp om hunger Jordbruket Fiske Vattenbrist – vattensnåla metoder 70% - av sötvattnet förbrukas inom jordbruken 3 ton vatten.
Industriella Revolutionen
KONSUMTIONSSAMHÄLLET. V AD ÄR KONSUMTIONSSAMHÄLLET ? Vi handlar mer än vi behöver för att överleva – ökad konsumtion av mat, kläder, saker mm Massproduktion.
LIVET I VÄRLDEN Arbetsgång 1 1. Läs tillsammans sidorna Beskriv enskilt begreppen i rutan på sid Sätt er i expertgruppen och hjälp varandra.
Vad är fattigdom? Fattigdom kan mätas på många sätt. UNICEF anser att barn kan räknas som fattiga när de går miste om sina grundläggande rättigheter till.
Demografi – läran om befolkning Platsen – naturgivna förutsättningar, ekonomisk utveckling, levnadsstandard, tillgång till mat och vatten, hälsovillkor.
 Offentlig sektor – all verksamhet som drivs av stat, landsting och kommun. Främst tjänster inom offentlig sektor ex lärare, sjukvårdspersonal, poliser.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Välfärdens finansiering 1. Hur ska det gå för Christina? 2.
Samhällsekonomi Ekonomiska system. Vad är ekonomi? Ordet ekonomi kommer från grekiska ordet för hushållning. Ekonomi handlar om hur vi bäst använder de.
LIVET I VÄRLDEN Arbetsgång 1 1. Läs tillsammans sidorna Beskriv enskilt begreppen i rutan på sid Sätt er i expertgruppen och hjälp varandra.
Globaliseringen Hur märks globaliseringen i vår vardag? Varor: teknik kläder skor hemelektronik, bilar, bensin, etanol filmer, möblernas träslag. Lyxprodukter.
Människorna och maten Geografi åk 8.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
BEFOLKNINGS GEOGRAFI Var i världen bor vi? Varför flyttar vi? Konsekvenser för samhälle och natur. Dåtid – nutid - framtid.
Ett tema om befolkningen i världen
Sveriges befolkning Och välfärd.
Vi bor i sverige Geografi åk 4.
Hur kan man mäta välstånd?
Fattiga länder, underutvecklade länder, låginkomstländer
Skolmat Namn på föreläsare.
Sveriges befolkning Och välfärd.
Ekonomisk tillväxt Produktion och levnadsstandard
Naturlandskap blir kulturlandskap
De globala målen för hållbar utveckling
Höga, oregelbundna, dödstal Osäkra skördar Dålig sjukvård Höga, oregelbundna, födelsetal Dålig utbildning Inga preventivmedel Befolknings- mängden är låg,
Geografi Henrik Carlsson.
Geografi / samhällskunskap
Östra Europa Puls Geografi Europa.
Hållbar utveckling.
Rika och fattiga länder!
Produktion, handel och transport
BEFOLKNING Johannes Olsson, Annan, Övriga skolor –
Presentationens avskrift:

Människan och miljön Geografi 9, SOL 4000

Rika och fattiga Absolut fattigdom = lever på 8 kr/dag Relativ fattigdom = i förhållande till samhället man lever i Existensminimum = försörjningsstöd Rikedom = tillgångar minus skulder

Jordens befolkning På vår jord finns drygt 7 miljarder människor. Av jordens yta är ca 70 % täckt av vatten. Av de återstående 30 procenten är 10 % obefolkade. Jordens människor lever alltså på 20 % av jordklotets yta. Och på denna yta är världsbefolkningen ojämnt fördelad.

Tätbygder Nära 90 % av jordens befolkning lever i fem stora tätbygdsområden. Nordöstra USA Europa Indiska halvön Östasien Västafrika

Tätbygder Dessa områden kan försörja många människor pga.: ett gynnsamt klimat bra naturliga förutsättningar, t.ex. bördiga jordar, bra hamnar, bra läge, tillgång till floder bra naturtillgångar, t.ex. skog och järnmalm tätbefolkade jordbruksbygder, industriområden och handelscentra.

Glesbygder Exempel på glesbygdsområden är: ökenområden t.ex. Sahara och Gobi bergstrakter t.ex. Skanderna, Tibet och Anderna polartrakterna

Glesbygder Dessa områden är praktiskt taget helt obebodda, pga. ett ogynnsamt klimat otillgänglighet dåliga naturliga förutsättningar

Jordens städer Cirka 50 % av jordens befolkning bor i städer. Städerna lockar med fler arbetstillfällen och tillgång till service. Under 1800- och 1900-talen växte industri och service fram och då började en folkomflyttning från landsbygd till städer (urbanisering). Idag är urbaniseringen stor i u-länderna. Där växer många städer helt okontrollerat.

Storstadsproblem stor arbetslöshet trångboddhet transportproblem renhållningsproblem luftföroreningar slumbebyggelse med brist på rent vatten, avlopp, toaletter En strategi för förbättring (läs sidan 318)

Befolkningsexplosionen Det sker en mycket snabb folkökning i u-länderna. Detta beror främst på att dödligheten (mortaliteten) minskar. Fattigdom och undernäring plågar fortfarande u-länderna, men hygien och sjukvård håller på att förbättras, och allt fler människor överlever.

Befolkningsexplosionen I u-länderna är det vanligt att fattiga familjer skaffar många barn. Födelsetalet (nativiteten) är högt. För att vara säkra på att ha vuxna barn (söner) som stöd på äldre dagar, skaffar fattiga familjer många barn. För att kunna dämpa befolkningsexplosionen i u-länderna gäller det att minska födelsetalet.

Familjeplanering Ett sätt att minska födelsetalet är att genomföra familjeplaneringsprogram i fattiga länder. I dessa program upplyser man om och gör reklam för t.ex. barnbegränsning sena äktenskap preventivmedel

Befolkningsutveckling Folkmängden i ett land förändras genom att människor föds och dör. Om födelsetalet är högre än dödstalet ökar befolkningen. Det kallas naturlig folkökning. Ett lands befolkning förändras även genom migration (flyttning från ett land till ett annat). När man räknar in migrationen tillsammans med ett lands naturliga folkökning kallas det verklig

Befolkningsutveckling Varje område/land genomgår olika faser/stadier i sin befolkningsutveckling. Fas 1 Högt födelsetal och dödstal Låg befolkningstillväxt Fattigt samhälle, brist på mat Epidemier och krig höjer dödstalen De första samhällena t.ex. Europa under vikingatiden och medeltiden.

Befolkningsutveckling Fas 2 Högt födelsetal Sjunkande dödstal pga. bättre hygien och tillgång till mat, rent vatten och mediciner. Befolkningen växer U-länder t ex Nigeria, Uganda

Befolkningsutveckling Fas 3 Födelsetalet börjar sjunka och dödstalet fortsätter att sjunka pga. bättre levnadsstandard Befolkningen växer Länder som t.ex. Brasilien och Indien

Befolkningsutveckling Fas 4 Lågt födelse- och dödstal pga. god levnadsstandard Låg befolkningstillväxt I-länder t.ex. Sverige

Migration Människor flyttar (migrerar) från ett land till ett annat av olika orsaker. arbetskraftsinvandring (söker jobb) ekonomiska flyktingar (söker bättre livsvillkor) miljöflyktningar (flyr från miljökatastrofer) politiska och religiösa flyktingar (flyr från förtryck och förföljelse) De allra flesta flyr inom det egna landet eller till grannlandet.

Utvecklingsländer De flesta av jordens invånare bor i u-länder. Ett u-land kännetecknas av: dålig levnadsstandard outvecklat näringsliv låg BNP per capita (BNP per capita = värdet av allt som produceras och säljs i ett land under ett år delat med antalet invånare) hög befolkningstillväxt (fas 2 och 3) t.ex. länder i Afrika, Asien och Sydamerika

Industriländer Ett i-land kännetecknas av: hög levnadsstandard utvecklat näringsliv hög BNP per capita låg befolkningstillväxt (fas 4) t.ex. Europa, USA, Kanada och Japan

U-landsproblem Brist på mat Vad kan man göra åt detta? Rättvis fördelning av jordens resurser. I-länderna måste dela med sig. Satsa på jordbruk som passar det egna landets klimat och jordar, och som ger basföda (t.ex. ris) åt befolkningen. Många u-länder producerar exportgrödor (t.ex. kaffe) idag.

U-landsproblem Orättvis världshandel U-länderna får dåligt betalt för sina exportvaror. Dessutom har många i-länder importförbud och höga tullar mot flera av u-ländernas varor, t.ex. kläder och billiga industrivaror. Vad kan man göra åt detta? Organisationen WTO (World Trade Organisation) arbetar för en rättvisare och friare världshandel.

U-landsproblem Analfabetism Många människor i u-länderna är analfabeter, dvs. de kan inte läsa och skriva. Vad kan man göra åt detta? I-länderna kan ge bistånd (hjälp) så att u-länderna kan satsa på utbildning, t.ex. bygga skolor samt utbilda och avlöna lärare.

U-landsproblem Vattenbrist Det råder stor brist på vatten i många u-länder. 900 miljoner människor i världen saknar rent vatten pga bl a torka och föroreningar. Kan detta leda till konflikter? Konflikter/maktmissbruk och korruption Inbördeskrig leder ibland till svält. I många u-länder finns en bristande demokrati = en liten grupp styr landet och resursfördelningen till sin egen fördel. Den med pengar har mest inflytande. Lösning?

U-landsproblem Fattigfällan Detta är en ond cirkel som fattiga människor i u-länderna kan hamna i. lite pengar har inte råd att köpa orkar inte arbeta mat, bra boende, kläder, mediciner blir undernärda och sjuka

Barnen i utvecklingsländerna 20 000 barn under 5 år dör varje dag – 25 % pga smutsigt vatten Bristfällig/ingen utbildning – drabbar många flickor Barnarbete Prostitution Gatubarn Barnsoldater

En hållbar värld I-ländernas konsumtion av livsmedel, råvaror, energi och industrivaror förutsätter ett tillskott av resurser från den fattiga världen. Vad kan vi göra åt denna sneda fördelning av resurserna? (s. 334-335)