Klimatkollen på gårdar med mjölk- och köttproduktion Falköping 2013-04-09 Carin Clason, Växa Sverige

Förklara och avdramatisera! Använd bilder från Greppasidan

Koldioxidekvivalenter (CO2-ekv) - gemensam ”valuta” för växthusgaser 1 kg koldioxid = 1 kg CO2-ekv 1 kg metan = 25 kg CO2-ekv 1 kg lustgas = 298 kg CO2-ekv Olika växthusgaser har olika stor inverkan på klimatet. Man brukar därför ange utsläppen i kg koldioxidekvivalenter för att de olika växthusgaserna ska kunna jämföras med varandra och för att man ska kunna uttrycka växthusgasernas potentiella klimatpåverkan. ”kg CO2-ekv” är en gemensam enhet för olika växthusgaser. Detta kan jämföras med att man måste känna till aktuell växlingskurs för att kunna räkna ut det sammanlagda värdet av t ex 1 US dollar, 1 euro och 1 yen, det räcker inte med att säga att man har ”tre pengar”. 1 kg koldioxid motsvara 1 kg koldioxidekvivalenter. Metan är en kraftigare växthusgas än vad koldioxid är. 1 kg metan ger samma potentiella klimatpåverkan som 25 kg koldioxid. 1 kg metan motsvarar därför 25 kg koldioxidekvivalenter. Lustgas är en ännu kraftigare växthusgas. 1 kg lustgas motsvarar ca 300 kg koldioxidekvivalenter.

Metan från djurens fodersmältning Djurslag (kg metan/ djur och år) (ton CO2-ekv/ Mjölkko 120-140 3-3,5 Am-/diko 90-100 2,2-2,5 Övrigt nöt ca 50 1,3 Får 8 0,2 Häst 10-20 0,3-0,6 Gris 1,5 0,04 Kg metan och CO2 ekv. under 1 år för olika djurslag. Häst ligger förresten på runt 15 kg metan. Jämförelse: 1 000 mil med bensinbil  ca 2 ton CO2-ekv 3 kg N2O-N/ha  1,4 ton CO2-ekv Inlagring 1 ton C  3,7 ton CO2-ekv

Totala utsläpp diagram Typisk mjölkgård, här 225 kor och med

Mjölkgården,resultatfil 225 kor Kg levererad mjölk 2312000 vilket blir 1,10 kg CO2-e/kg mjölk om allt räknas på mjölk om vi allokerar med 85% blir siffran 0,94

Gör överslag! En mjölkko ger upphov till omkring 10 ton koldioxidekvivalenter totalt (200 kor = minst 2000 ton CO2-e. Foderåtgång är det rimligt? Mjölkko 10000 kg ECM äter minst 7000 kg ts! Stämmer arealavkastning och inköp?

Se över ditt material, kolla om möjligt i kokontrollen/slaktdatan Inmatning!? Fallgropar mm Fodret är inte klimatdeklarerat Djur köps in Strö Biprodukter Avkastning av vallen Flera avsaluprodukter Ödmjukhet inför siffrorna, både det som matas in och det som faller ut

Ålder vid insättning behövs för att beräkna metanproduktion

Inköpta djur Räknesnurra  

Uppskattningar foder

Vilka utsläpp sticker ut och varför? Vilka kan jag påverka direkt! Foder med lägre klimatpåverkan Rätt gödselinköp

Vilka åtgärder kan jag göra på sikt? Uppfödningstid

Inkalvningsålder-bra exempel på klimat och ekonomi

Sänkt inkalvningsålder Inkalvningsvikt 580 kg 27 mån 24 mån ger 46 000 kr/år och minskade utsläpp av klimatgaser med 15 ton CO2-ekv, motsvarande 5 bilars utsläpp Vid nybyggnation innebär 85 kvigplatser istället för 105 en minskad byggkostnad med 420 000 kr, vilket med räntor växer till 700 000 kr. Med 25 års amortering innebär det en besparing på 2300 kr/mån i 25 år. En tiondel av den högsta trissvinsten 

Utsläpp från produktion av olika fodermedel (data från SIKs fodermedelsdatabas, Flysjö mfl 2008, bearbetad av Maria Berglund HS Halland) Fodren är inte utbytbara

Ytterligare åtgärdsförslag-som utvecklas vid ny rådgivning Grovfoderkvalitet-grovfoderproduktion Planering och uppföljning av produktionen Fodereffektivitet-mätning vägning av foder God djurhälsa Se över foderspill Stallgödsel Energianvändning Mm mm

Klimatpåverkan per kg mjölk? Vad är rimligt? Säljs spannmål eller dylikt från gården? Hur stor var slakten för beräkningsåret?

Allokering mjölk-kött Levererar ENBART mjölk och nötkött - Allokera mellan levererad mjölk och kött enligt: AF = 1 – 5,771*kg kött (levande vikt)/kg mjölk Där AF anger hur stor andel av de totala utsläppen som ska läggas på mjölken För ren VO-gård måste insatsvaror och utsläpp fördelas mellan grödorna! Runt 85 % på mjölken vanligast

Klimatpåverkan Nötkött per kg slaktad vikt!

Var produceras mjölken klimatsmartast. (FAO. 2010 Var produceras mjölken klimatsmartast? (FAO.2010. Greenhouse gas emissions from the dairy sector – a life cycle assessment). I Sverige produceras mjölken med cirka 1 kg Co2-e/kg mjölk

Förslag på ny rådgivningsplan! Kvävestrategi Grovfoderproduktion Klimatanpassad utfodring Energirådgivning

Frågor som kan uppkomma vid besöket! Vad påverkar lustgasbildningen? Kan jag hantera stallgödseln annorlunda? Hur kan jag markkartera? Är vår uppfödning/gård ”normal”? Kolsänkor? Hur mycket kan jag sänka fodrets påverkan? Ekologiskt-konventionellt? Djurantalet minskar ju…? Vad händer om vi…..?

Metan från kons fodersmältning, totalt och per kg produkt! Ju mer kon mjölkar desto mer foder äter hon och det ger mer metan(blå linjen), när det slås ut per kg mjölk blir det mindre metan per kg producerad mjölk. 26

Litteraturtips och hemsidor: Greppas hemsida under moduler Jokerrapporten Berglund, M., Cederberg, C., Clason, C., Henriksson, M & Törner, L. 2009a. Jordbrukets klimatpåverkan – underlag för att beräkna växthusgasutsläpp på gårdsnivå och nulägesanalyser av exempelgårdar. Delrapport i JOKER-projektet, HS Halland. Ny Jokerrapport på gång Lantmannen.se för att se fodrets påverkan Sik foderdatabas Flysjö, A., Cederberg, C. & Strid, I. 2008. LCA-databas för konventionella fodermedel – miljöpåverkan i samband med produktion: Version 1. Rapport 772, SIK Institutet för livsmedel och bioteknik. Göteborg

Uppföljning och rådgivningsbrev Bestäm tid för uppföljning! Sammanfatta rådgivningen i brevet Var tydlig med vad ni kom fram till Komplettera gärna med bilder i brevet. Rapportera i Greppa-admin Glöm inte att ändra bakgrundsbeskrivning och rådgivningsplan

Önskemål från rådgivare! Köksbordsmaterial på hemsidan att plocka ifrån. ( ) Tips på nya artiklar material mm ( ) Frågor och svar för klimatmodulerna( ) Erfarenhetsutbyte. Nyckeltal som går att kommunicera. Fodereffekltivitet, CO2-ekvivalenter/kg mjölk/kött mm. Bra dskussionsunderlag om kolsänkor!! Mer energiunderlag. Ny indatablankett!!

Så här säljer jag in Klimatkollen Berättar om den vid träffar och kurser! Visar delar av köksbordsunderlaget vid andra rådgivningar. Informerar kollegor, organisationer mfl om rådgivningen. Arlaträffarna-kolla deltagarlistorna och ring upp. Frågar om de vet hur många ton Växthusgaser som lämnar deras gård och om de tror att det är mer eller mindre än grannens?