Omväldsanalys Avfall Sopberget ökar med tre procent per år i Sverige - dock har mängderna per person minskat något i Sverige senaste 4 åren Järfällas invånare slängde 14 500 ton avfall 2013 I Sverige slängdes 4 398 680 ton avfall 2012 I Europa slängdes 392 000 000 ton avfall 2012 I världen slängdes 1 277 500 000 ton avfall 2010 2010 slängdes 3,5 miljoner ton avfall per dag 2025 i fortsatt takt kommer 6 miljoner ton per dag slängas, enligt Daniel Hoornweg som anser att vi nått ”Waste produktion peak” år 2012

Europeisk avfallsstatistik Sverige 465 kg/person Medel EU är 502 kg/person Lettland 304 kg/person Cypern 760 kg/person Tyskland, Belgien, Slovenien och Sverigehar den högsta delen materialåtervinning. Bulgarien och Rumänien deponeras nästan hälften av allt avfall. Källa: Avfall Sverige

Avfallstrend EU och Sverige

Vad ligger i soppåsen i Järfälla? Detta är i procent i påsen.

Hur minskar vi avfallet i Järfälla? Minska matavfallet i skolköken Järfälla föreningsloppis Jobbcenter i Järfälla kommun Matavfallsinsamling Behovshämtning Informationskampanjer På gång i kommunen: EL:IN skåp Ambulerande Farligt avfallsbil Off 2 off

Minskar mängden avfall?   Mängd uppkommet hushållsavfall (kton)

Minskar mängden avfall? De jämför hur mycket som vi handlar varje år med hur mycket avfall som uppstår året efter. Tidigare år har dessa två kurvor följt varandra. Men år 2008 anses att avfallet har förebyggts. Det kan handla om att mer pengar läggs på tjänster istället för saker som sedan slängs. Det saker som köps är mer kvalité och vi till och med kanske lagar fler saker igen som vi gjorde förr i tiden. Studien som Profu och IVL (Svensk Miljöinstitutet) har gjort visar också att ju bättre vi tar hand om avfallet ju mindre klimatpåverkan för det. Exempelvis återvinning eller utvinning av resurser som biogas och biogödsel eller material till att tillverka nya tidningar, konservburkar eller glasflaskor. Därför anses också att det är positivt för den globala klimatpåverkan om vi i Sverige som har bra förbränningsanläggningar skulle importera avfall från andra länder. Istället för att de ska deponera sitt avfall eller förbränna det ut i naturen eller i en förbärnningsnläggning med sämre rening. Förväntad och verklig uppkommen mängd hushållsavfall (kton)

Frikoppling Några slutsatser om frikoppling: Konsumtionsförändringar kan ske snabbt och få stor effekt. Den observerade frikopplingen på 350 kton uppnåddes på bara 2 år. Konsumtionsförändringar sker på grund av skiften i trender där miljöengagemang endast är en av dessa trender (”identitetskonsumtion”). Dyra produkter med låg vikt! (Ur miljösynpunkt oftast bra men inte alltid, se exempelvis elektronik) Resultaten från projektet möjliggör att ny kunskap kan tas fram för hur vi kan öka frikopplingen.

Från ord till handling Från Annika Hallmans artikel i Effekt 1/2014 Det finns ett stort glapp mellan vad man vet och vad man gör… Miljöhänsyn innebär ofta en konflikt mellan det egna intresset eller bekvämlighet - Tar jag bilen spar jag tid Människor är känsliga för omgivningens signaler och de sociala normer som finns De personliga normerna och individens identitet väger tyngst när vi väljer att agera miljövänligt och ger oftast starkast effekt Hur kan vi får fler att agera mer miljövänligt? - Katastrofer som efter en kärnkraftsolycka ökar agrandet. - Skapa samhällsstruktur för ett miljövänligt agerande - Personlig coaching Sopsortering och inköp av kravmärkta produkter är varken särskilt svårt eller dyrt, men stora bekvämlighetsförändringar upplevs som ett större hinder. Det handlar om kombinationen av beteende och kontextuella faktorer i samhället. För de flesta är frihet, rättvisa och effektivitet viktigt. Folk frågar sig: - Hur inskränker det på min fritid? - Hur rättvist är det? - Och hur effektivt är föslaget? Svaren avgör hurvida människor ger sitt stöd till ett miljöpolitiskt förslag eller inte. Många är ofta osäkra inför en förändring politiskt eller beteende mässigt och är därför negativa. Exempel är trängselskatt, eller rökförbudet på restauranger som infördes. När systemen väl införs ökar stödet efter hand. V i har alla blivit bättre och med lagar och regler från EU nivå till kommunal nivå har vi blivit bättre på bland annat sopsortering. Genom att förse medborgarna med tillgängliga och bra alternativ som är positiva för klimatet agerar människor mer miljövänligt. Samtidigt har många blivit rikare i vår del av världen vilket gör att de har råd med mer miljöförstörande konsumtion.

Plastpåsar Idag förbrukas 100 miljarder plastpåsar årligen i EU Detta ska halveras till 2017, och minska med 80 procent till 2019, enligt EU-parlamentet Förbjudits i flera länder, ej i Sverige I Rwanda är det helt förbjudet sedan år 2008 Finns alternativ bioplastpåsar Ekmans och Trioplast har tagit fram plastpåsar av ostronskal Det tar 400 år för naturen att bryta ned en plastpåse Använd mindre plastpåsar och återvinn dem I Sverige anses inte plastpåsaen behövas förbjudas eftersom vi tar ha om avfallet på ”ett bra sätt” enligt miljödepartementet. Senast att förbjuda plastpåsar var staden Los Angeles i USA, tidigare har Seattle samma förbud. Italien införde redan 2011 förbud mot användning av plastpåsar i affärer och livsmedelsbutiker, Miljöaktuellt 2011-01-19. Rwanda införde förbudet redan 2008 och nu har även Kenya och Togo förbjudit plastpåsen. I Rwanda är det förbjudet att tillverka, använda importera och sälja Alltså får ingen ta med sig plastpåsar när de kommer in i landet. Vid gränsen om du kommer med bil går de igenom hela din väska för att se så att du inte smugglar med dig plastpåsar. Endast papperspåsar eller tygkassar. Många tror att detta är en växande trend – vilket är positivt för miljön. De blandar finmalda ostronskal i produktionen av plastpåsar kan koldioxidutsläppen minska minskas med 25 procent. Ostonskal i Asien är inte en lyxvara och ostron skal finns det så att det blir över. Skalen köps in från en anläggning i Taiwan efter att de malts ned. Sedan produceras plastfilmen på en annan av deras anläggningar och blir en väl fungerande plastpåse, första beställningen är gjord av Åhléns. Hört talas om den enorma öarna som flyter runt i haven? – Bild på en strands på kanarieön Fuerteventura. Största delen av sopöarna som flyter runt i haven består av plast som inte tas upp av naturen. Den största av dessa även kallade soppa av avfall ligger i norra stilla havet och kallas ”The Greate Pacific Garbage Patch” enstudie från år 2001 hittade över 330 000 plastbitar per kvadratmeter. Den har mätts upp att ha en bredd som är lika stor som avståndet mellan Malmö och Madrid (200 mil, Sverige som land är 160 mil långt). Eller dubbelt så stort som USA till ytan. Den höga koncentrationen är en fara för havets djur som antingen sväljer plaster eller fastnar i trasslet. Projektet SEAPLEX bedömer även att fiskar i området sväljer 10 000 000 kg plastavfall om året. Denna avfallsö upptäcktes redan 1997 av miljöaktivisten Charles Moore som seglade från Kalifornien till Hawaii. Avfallet rör sig alltså från stilla havet vid kanarieöarna och hela vägen till Hawaii beroende på hus strömarna ligger. Dock tack vare strömmarna kommer aldrig avfallsön till Kaliforniens stränder. Källa: National Geographic Sverige. Varför det inte upptäckts tidigare är för att det inte har kunnat setts på sattelitbilder då den ligger strax under vattenytan. Men det har varit känt hos sjöfarten som undviker dessa områden för att inte stöta på problem. Det dumpas såklart plast dumpad plast i alla hav runt om i världen, och den senaste tiden har det även upptäckts ett flytande sopberg i Atlanten. Du kanske själv har upplevt mycket flytande plastavfall på din solsemester vid medelhavet eller i Asien. Eftersom plasten inte kan brytas ned sönderdelas istället materialet till mindre och mindre partiklar tills de inte längre syns för blotta ögat. Föroreningar som PCB och dioxiner binds tills de sönderdelade partiklarna och kommer in i näringskedjan via plankonliknande organismer. Som sedan når oss när vi äter bland annat fisk. Som ni vet får inte Östesjöfisk säljas utomlands då den har för höga halter dioxiner.

Hur gjorde vi förr?

Elavfall – batteriåtervinningen.se Det ligger 25 miljoner mobiltelefoner och samlar damm i svenska folkets byrålådor 75 procent av de vanligast batterierna kan göra nytta igen, energiåtervinning och materialåtervinning Batterier innehåller metaller och vissa även tungmetaller som kvicksilver, bly och kadmium Många metaller som inte är miljöfarliga kan återanvändas, och mindre utvinnas ur gruvor Inget el-skrot från svenska avfallsanläggningar skeppas Konfliktmineraler och smutsiga jobb sker för att få fram bland annat kobolt och tantal som finns i din smartphone Metaller blir svårare och dyrare att utvunna på land, istället vänder sig industrin mot djuphaven Indien och kina och Brasilien stora nya konsumenter av metaller. Cirka 4000 meter djupt ned ”DepSeaMining”. Bryter berg och suger upp all växtlighet. Bristfällig kunskap om djurlivet i djuphavet. Det finns i klumpar eller i vulkaniskt aktiva områden som spottar ut metaller. Väldigt speciellt djurliv kring de vulkaniskt aktiva varma områdena. Bättre att bryta vid ej längre aktiva. Nautulusmineral 2000 meter djup nya guinea. I Norge ser de också stora möjligheter vid heta källor, de hävdar att det kan vara mindre miljöpåverkan än på land. Metallhalterna är högre på havsbotten än på land. Det är störst chans att styra och lagstifta kring detta innan någon börjar. Vi använder med och med teknik och därmed mer och mer metaller… På botten av djuphaven finns metaller för hundratals miljarder kronor som kan plockas upp till en allt mer resurskrävande värld. Men vad kunskapen hur bottnarna ser och hur utvinningen av metall skulle ge för miljö påverkan kan ingen svara på. Vi kan jämföra detta med att djupborra efter olja längs Mexikanska golfen som ledde till en katastrof för miljön på BP som företag. År 2010 begränsade USA oljeborrning till havs i Atlanten och Mexikanska golfen fram till år 2017. I Artis har oljebolaget Shell fått tillstånd att borra provhål, detta ska ske med största försiktighet. Området heter Chukshihavet och är ett känsligt havsområde. Höga krav ställs och Shell har redan fött vända tillbaka sitt fartyg som innehåll för mycket ammoniak och dikväveoxid i motorerna. Det är därför är det viktigt att vi lämnar in våra gamla prylar för återvinning. All metallavfall som finns motsvara hälften av alla malm som finns kvar på jorden att bryta. Vissa menar att vi till och med ta tillvara gamla tippar och sortera upp. Det finns mycket material som kan återvinnas, men det kostar även att gräva upp och sortera. Källa P1 Klotet – Gruvbrytning på havsbotten

Farligt avfall och läkemedel Farligt avfall och läkemedel destrueras genom förbränning 2004 destruerades 1 000 000 kg läkemedel till ett värde på 1,5 miljoner 2012 samlades 66 000 000 kg farligt avfall in Behandlingen: - förbränning 1300 ⁰ C, bildas slagg och metaller skiljs ur, resterna går till deponering - gaserna efterförbränns i upp till 1200 ⁰ C - passerar en ångpanna och el och fjärrvärme utvinns - sedan renas i kalkmjölkstvätt och filter från partiklar och stoft - sist genom en 28 meter hög skorsten med vattendusch Vad händer om läkemedel kommer ut i naturen, avloppet eller vanliga soporna? Exempel på beteende 8 av 10 vet att läkemedel ska lämnas in till apoteket, men endast 4 av 10 gör det. Enligt läkemedelskommittén anser de att det är problem med frikort eller gratis läkemedel då många samlar på sig och onödigt mycket eller slösar på läkemedel. Därför har gränserna höjts. Idag går gränsen för frikort vid 2 200 kr och som är en höjning med 400 kronor. Apoteken samlar in läkemedel som sedan destrueras. Farligt avfall - De flesta är farliga för natur och människor. I första hand bör man minimera användningen av dessa samt välja de som är minst skadliga. Tänk på att om farligt avfall hamnar i den vanliga sophanteringen så leder det till skador i kretsloppet.

Viktigtaste avfallet att förebygga och återvinna rätt Textilier – i snitt köper varje person 15 kg textilier varje år, 8 kg går till förbränning och 3 kg till välgörenhet Matavfall – 100 kg slängs per person och år El-avfall – 16 kg samlas in per person och år, 12 000 000 kg hamnar fel årligen Byggavfall – 10 miljoner ton avfall uppstår från bygg- och anläggningssektorn varje år, 10 procent är farligt avfall

Myter om förpackningar Alla förpackningar förbränns? Falskt - Papperfibrer återvinns 5-7 ggr, sedan förbränning - 70 % energi sparas, istället för nyproduktion - var 3:dje papperförpackning i butikerna är av återvunna pappersfibrer. Det går åt mer energi att skölja ut förpackningar och transportera dem än miljövinsten av återvinning? Falskt - Rengöring och transporter kräver mindre energi än miljövinsterna av ny utvinning - Skölj ur med mindre och kallt vatten så att inte matrester finns kvar

Myter om förpackningar Mjukplats och hårdplast återvinns inte? Falskt - mjukplats återanvänds till plastpåsar och kabelskydd - hårsplast blir plastdunkar, blomkrukor, plank och annat byggnadsmaterial Sorterade förpackningarna blandas, till exempel färgat och ofärgat glas? Falskt - Förpackningsar hämtas med flerfacksbilar - Glas kan återvinnas utan att kvalitén försämras - 20 % energi sparas vi återvinning - 40 % blir nya flaskor, 40 % blir glasfiberisolering

Myter om matavfall Matavfall ger ingen miljövinst att sortera ut? Falskt - Matavfall blir biogas och 10 procent energi sparas - Matavfall blir biogödsel till åkermark, återföring av fosfor till naturen - Att inget matavfall uppstår är ännu bättre, då endast 10 procent av energin kan återvinnas utifrån produktionen Att storhandla ger miljövinster? Falskt - Storhandling resulterar oftast i att mer mat slängs - Det blir kostsamt och en miljöförlust - Cirka 1 av 4 matkassar som bärs hem slängs idag

Myter om el- och farligt avfall Elavfall skickas till utvecklingsländer? Falskt - Det samlas in av seriösa aktörer återvinns på bästa sätt i Sverige - Miljöfarliga ämnen tas om hand - Metaller plockas ut och återvinns Farligt avfall behöver inte sorteras ut? Falskt - El- och farligt avfall är viktiga att sortera ut - Farligt avfall destrueras i speciella förbrännings-anläggningar med speciellt reningsutrustning - Läkemedel lämnas in till Apotek för destruktion

Tips på att minimera avfallsmängderna från hemmet Ej reklam Tack E-faktura, autogiro Låna saker som behövs sällan Återvinn, laga, ge bort, köp begagnat Gör egna skönhetsprodukter och rengöringsmedel istället för att köpa kemikalier Används tygkasse istället för plastpåsar Köp eller används inga engångsartiklar Menskopp istället för bindor och tamponger Köp refill förpackningar Köp mat som planeras att ätas upp, gör matlådor, frys in

Inspirationsfilm om att vi kan bli bättre En värld utan sopor: http://vimeo.com/14668197