Särskilda skäl och tillsyn Strandskydd Särskilda skäl och tillsyn Mia Sidenmark heter jag och jobbar som miljöinspektör i Piteå kommun. Jag är samordnare i gruppen som jobbat med frågor om särskilda skäl och tillsyn i projektet som Ulf nämnde som handlar om.

Deltagare i gruppen är: Maria Blomberg, bygglovhandläggare Skellefteå Catrin Sandström, byggchef Skellefteå Sandra Lindgren, miljöinspektör Gällivare Anders Pettersson, bygginspektör Boden David Pekkari, bygglovhandläggare Pajala Karin Larsson, bygglovhandläggare Jokkmokk Annika Lidström, byggnadsinspektör Älvsbyn Martin Sundberg, bygglovchef Kiruna Margareta Erstam, GIS-ingenjör Piteå Maria Sidenmark, miljöinspektör Piteå Det här är dom personer som deltagit i arbetsgruppen. Representanter från de flesta Norrlandskommunerna, men även deltagare från Skellefteå har varit med. De flesta i gruppen består av en blandning av bygglovhandläggare och miljöinspektörer. Detta för att det är olika i de olika kommunerna vart strandskyddsdispenserna handläggs. I de flesta kommuner handläggs dispenserna av bygglovinspektörer och i andra av mijöinspektörer.

Uppdraget Ta fram riktlinjer för att bedöma de särskilda skälen Titta på hur de deltagande kommunerna bedriver tillsyn på strandskyddet Uppdraget i vår arbetsgrupp var att försöka få fram några riktlinjer eller stöd för hur man i kommunerna ska bedöma de särskilda skälen vid strandskyddsdispensansökningar, då detta har visat sig svårt och ganska olika bedömningar görs i kommunerna. Ett ytterligare uppdrag som vi fick var att titta på hur de deltagande kommunerna bedriver tillsyn på strandskyddet.

Särskilda skäl Området har tagits i anspråk på ett sådant sätt som gör att det saknar betydelse för strandskyddets syften. Området är genom väg, järnväg, bebyggelse, verksamhet eller annan exploatering väl avskilt från området närmast strandlinjen. Anläggningen måste för sin funktion ligga vid vattnet och behovet kan inte tillgodoses utanför området. Utvidgning av pågående verksamhet och utvidgningen kan inte genomföras utanför det strandskyddade området. Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett angeläget allmänt intresse som inte kan tillgodoses utanför området Området behöver tas i anspråk för att tillgodose ett annat mycket angeläget intresse. Samt LIS Så; för att kunna få strandskyddsdispens behöver man ha ett särskilt skäl. De särskilda skälen som man måste ange när man söker strandskyddsdispens är då följande: ……… Ytterligare skäl för att kunna söka och få strandskyddsdispens är LIS – landsbygdsutveckling i strandnära lägen, men det går jag inte igenom här eftersom en annan grupp har tittat specifikt på den frågan. LIS – landsbygdsutveckling i strandnära lägen har ju en egen punkt på dagordningen så jag går inte in på det.

Vad vi sett Vanligaste särskilda skälet som används när det söks strandskyddsdispens är nr.1 – redan ianspråktagen mark. Detta är det skäl som ger utrymme för mest tolkning. Det vi snabbt kunde konstatera när vi kollade igenom olika exempel på ärenden från de olika kommunerna i arbetsgruppen var att det absolut vanligaste vanligaste särskilda skälet som används när strandskyddsdispens söks är att marken redan är ianspråktagen och att det samtidigt verkar vara det skäl som ger utrymme för mest tolkning – helt enkelt vad är ianspråktagen mark?. Det innebär att vårt arbete hittills i arbetsgruppen har fokuserats på just detta särskilda skäl.

Handboken och i propositionens författningskommentar: Mark som tagits i anspråk utgörs ofta av etablerad hemfridszon eller beslutad tomtplats runt bostadshus. Komplementbyggnader inom hemfridszonen eller tidigare beslutad tomtplats eller en ersättningsbyggnad för samma ändamål som en befintlig eller nyligen avlägsnad byggnad kan vara skäl för dispens. För att marken ska kunna räknas som ianspråktagen gäller givetvis att det handlar om ett lagligt ianspråktagande. En lucktomt är däremot inte ett skäl som kan tillämpas enligt den nya lagstiftningen. I Naturvårdsverkets handbok 2009:4 ”Strandskydd - en vägledning för planering och prövning” samt i propositionens författningskommentar till 7 kap 18 c § första stycket 1 p MB (prop. 2008/09: 119 s. 105) anges följande om vad redan ianspråktagen mark är:…… Det som gör det hela knepigare är ju att det såklart finns en dom i Växjö tingsrätt, Miljödomstolen, M827-10 från juli 2010 där miljödomstolen avslog länsstyrelsens upphävande av dispens med motivering att lucktomt visst kunde användas som särskilt skäl, om än det skulle användas restriktivt. Typiskt.

Ex 1. ”redan ianspråktagen mark” Fritidshus 60 m från Luleälvens strandlinje. Kommunens uppfattning: Fritidshuset placeras på redan ianspråktagen mark. Marken har tidigare utgjort arbetsplats, upplag för ved, uppställningsplats. Länsstyrelsen: Marken kan inte betraktas som ianspråktagen, dock dispens pga området väl avskiljt genom befintlig bebyggelse. Här är ett exempel på ett ärende när det särskilda skälet redan ianspråktagen mark användes. Ett fritidshus skulle byggas 60 m från Luleälvens strandlinje. Kommunen ansåg att marken var ianspråktagen då marken under lång tid utgjort en arbetsplats genom att den använts som upplag för ved och uppställningsplats för maskiner och utrustning. I överprövning kom länsstyrelsen fram till att denna tidigare användning av marken inte kunde göra att den betraktades som ianspråktagen. Däremot ansåg man att området var väl avskiljt från området närmast strandlinjen genom den befintliga bebyggelsen och därför kunde strandskyddsdispens ändå beviljas. Detta är i Bodens kommun.

Ex 2. ”redan ianspråktagen mark” Nytt fritidshus på samfällighet mellan två byggnader (avstånd 50 m) inom strandskyddsområde Kommunens uppfattning: Man bedömer att området är ianspråktaget. Länsstyrelsen: Området anses vara ianspråktaget, trots att det inte rör sig om en komplementbyggnad eller ersättningsbyggnad. ”Propositionens exemplifiering är givetvis inte uttömmande. Det torde således vara befogat att medge dispens med beaktande av det nu aktuella särskilda skälet även i andra situationer än de som nämns i propositionen”. Exempel 2 gäller nybyggnation av fritidshus som man ville placera på en samfällighet där det låg 4 st fritidshus med tillhörande komplementbyggnader och på en plats där det röjts och en arbetsvagn stod placerad. Kommunen bedömde då att marken redan var ianspråktagen och beviljade dispens. Länsstyrelsen överprövade och konstaterade att det inte rör sig om en komplementbyggnad eller ersättningsbyggnad. Att det finns byggnader på fastigheten sen tidigare innebär inte att det område som dispensen nu avser är direkt ianspråktaget. MEN i detta fall bedömer ändå länsstyrelsen att området ändå kan anses som ianspråktaget pga hur området är beläget i förhållande till den kringliggande bebyggelsen i sin helhet, och dispensen ska alljämt gälla. Sen säger Länsstyrelsen också: …… I Pajala kommun Kainulasjärvi S:21.

Ex 3 redan ianspråktagen mark Fritidshus 40 m från Luleälvens strandlinje. Kommunens uppfattning: Fritidshuset placeras på redan ianspråktagen mark genom närheten till redan befintlig bebyggelse. I området är byggnader tätt placerade men trots detta är strandområdet tillgängligt för allmänheten. Hela området kan därför betraktas som ianspråktaget. Länsstyrelsen. Ej fråga om ersättningsbyggnad eller komplementsbyggnad oavsett om det tidigare funnits en ekonomibyggnad på platsen, utan en nyetablering även om den kommer att ligga i anslutning till befintlig byggnation. Detta kan dock inte anföras som något särskilt skäl. I detta exempel ville man sätta upp ett fritidshus inom strandskyddsområde. Kommunens uppfattning var att fritidshuset placeras på redan ianspråktagen mark genom närhet till befintlig bebyggelse. I området är befintliga byggnader tätt placerade men trots detta är strandområdet ändå tillgängligt för allmänheten. Kommunens uppfattning var att hela området kunde betraktas som ianspråktaget. Det har tidigare funnits en ekonomibyggnad på platsen. Länstyrelsen överprövar och upphäver då det i detta fall inte är frågan om vare sig en komplementbyggnad eller ersättningsbyggnad oavsett om det tidigare funnits en ekonomibyggnad på platsen, utan en nyetablering även om den kommer att ligga i anslutning till befintlig byggnation. Detta kan dock inta anföras som något särskilt skäl. Bodens kommun.

Riktlinjer för när marken är ianspråktagen Etablerad hemfridszon eller beslutad tomtplats Inte längre allemansrättsligt tillgängligt Ianspråktagande måste ha skett på laglig grund Detta är inte ianspråktagen mark: Vedupplag, grillplats, lagerplats, uppställningsyta Redan avstyckad tomt gäller inte som redan ianspråktagen mark? Mark mellan befintliga byggnader (även om det gick i exempel 2)? Om man ska göra någon slags slutsats så kan man väl säga detta om riktlinjer för när marken är ianspråktagen: Det ska röra sig om etablerad hemfridszon eller beslutad tomtplats, det ska inte längre vara allemansrättsligt tillgängligt, ianspråktagandet måste ha skett på laglig grund (bygglov ex.) Inte ianspråktagen mark är: vedupplag, grillplats, lagerplats, uppställningsyta. I vårt arbete har vi även stött på sådana tomter som avstyckats innan strandskyddslagstiftingen med avseende på att byggas, hur gör vi med dom? Diskussioner pågår. Diskussion pågår också vid mark mellan befintliga byggnader (det är väl det som tidigare benämnts som lucktomt). Det har gått vid några tillfällen, men vid andra inte. Här verkar det vara en bedömning från fall till fall och det var just det som vi hoppades att detta arbete skulle kunna ge oss i kommunerna hjälp med, att inte komma fram till att det är en bedömningsfråga från fall till fall, men just i detta fall verkar det vara så. Det väcker ju frågan att vi i kommunerna kan behöva tillsynsvägledning av länsstyrelsen i frågan om strandskydd. Man får ju komma ihåg att förutsättningarna för kommunerna i Norrbotten är väldigt olika. Tillsynsvägledning kan behövas av länsstyrelsen!

Tillsyn Börjar i de flesta kommuner efter granneanmälan Två undantag: Gällivare och Skellefteå. Gällivare 6 år gamla bygglov. 3% stickprov där tillsyn utförs. Skellefteå inventerar olika områden. Första omgången om 50 förelägganden och ev åtalsanmälningar, sedan utvärdering. Ja, kommer ni ihåg att vi även skulle titta på tillsyn i kommunerna som deltog i arbetsgruppen? De flesta kommuner bedriver ingen uppstyrd tillsyn på strandskyddet utan det görs när en anmälan inkommer, ofta av granne. Två undantag finns i arbetsgruppen där man får komma ihåg att inte alla Norrbottens kommuner är representerade. I Gällivare gör man så att av de bygglov givits för 6 år sedan tas ett slumpmässigt stickprov om 3% ut och tillsyn på dessa fastigheter utförs. Strandskyddstillsynen har integrerats i tillsynsplanen för bygglov och det finns förslag på att ta slumpmässiga stickprov om 3% även på strandskyddsdispenser. För 2011-2014 finns prioriterade områden för riktad strandskyddstillsyn. Gällivare kommun har dock stora arealer med skyddade områden och därigenom har kommunen få områden där de ansvarar för tillsynen av strandskyddet. Skellefteå i sin tur inventerar olika områden genom bl a flygbilder från olika år för att se vad som har tillkommit olovandes längs stränderna. Besök görs också. I en första omgång görs 50 förelägganden om rättelse och ev åtalsanmälningar. Detta kommer sen att utvärderas och se hur det höll rättsligt, och det blir intressant att se.

Till sist… Handläggare bygglov eller miljöinspektör? Tack! En helt annan grej som vi diskuterat i gruppen är skillnaderna mellan kommunerna huruvida strandskyddsdispenserna handläggs av bygglovhandläggare eller miljöinspektör på kontoren. En del av bygglovhandläggarna har uttryckt att de känner brist i sin kunskap i miljöbalken. Eftersom strandskyddet regleras i miljöbalken kan det kanske vara klokt att det handläggs av de som är van att arbeta med balken.