Hedersrelaterad problematik utifrån en albansk kontext Lumnije Mehmeti

Vad ska jag prata om? "Historisk tillbakablick" – vilka är albanerna? – vad är kännetecknande för albansk kultur ? ”Livslinje” – krav och förväntningar? "Albaner i Sverige" – livet? – förväntningar? – integration?

Historisk tillbakablick Det albanska folket – illyrierna

Historiska utvecklingen på Balkan Romarriket Ottomanska riket Första världskriget ”Titos rike”

Hur gick det för albanerna?

Albanien

Kosovo Oenigheter sedan Jugoslaviens födelse Kärnfrågan: vem tillhör Kosovo?

Konflikten handlar om? Serberna: medeltida centrum och symbol för serbisk identitet Albanerna: Kosovos urbefolkning och dominerande i området Starka motsättningar med minimal interaktion mellan serber och albaner Assimileringspolitik och inflyttning av serber till området Förbud och kränkning av politiska och kulturella rättigheter Albanerna – aniserbisk och antijugoslavisk hållning → socialt och kulturellt isolerade

Minoriteterna Kamp om överlevnad som etnisk grupp Dålig integrering i respektive land Albansk etnisk tillhörighet

Gemensamt för albanerna Språket Etniska sammanhållningen Kollektivismen Blodsfejder

Språket Indoeuropeisk språkgrupp Gegiska och toskiska

Etniska sammanhållningen Överlevnad som etnisk grupp Stark nationalism Nationalkänslan ännu dominerande Musik och symboler ”Albanismen är albanernas religion”

Årets hit – kuq e zi ”Njëmijë e tetëqind e shtatedhjetë e tetë, n’Prizren u vendos për jetë, mos me u ndah kurrë, as vëlla as motër” ”E kam emrin Shqipëtar, dua bashkim kombëtar, ose sot ose kurrë, na bashkon një flamur” ”Artonhundra sjuttioåtta bestämdes i Prizren att vi, bröder och systrar, aldrig skulle splittras” ”Jag kallas Alban, jag vill ha nationell albansk enighet, nu eller aldrig, vi förenas under en flagga”

Kollektivismen

Kanuni i Lekë Dukagjinit Lagsamling från 1400- talet Sammanfattning av dåvarande sedvanerätt - 1263 paragrafer, 12 kategorier varav 4 är att betrakta som grundbultar: hedern, gästvänligheten, beteendet och stammen/klanen Detaljerade regler som reglerar även vardagssysslor Rättesnöre – vanliga sedvänjor

Hedern i Kanuni Grundbult för lagsamlingen Genomsyrar de andra paragraferna Omfattar inte kvinnor i samma utsträckning ”Hederlig” – tillstånd som måste råda

Utdrag ur Kanuni 21 § : Familjeöverhuvudet ansvarar för att de resterande familjemedlemmarna inte bryter mot gällande regler och för skam över familjen. Denne bär ansvaret för att hålla ”rättvisans linje” levande inom familjen 22 § : Kvinnans ansvarsområden omfattar allt som rör hemmet. Dock ska denna inte hantera ekonomi eller bedriva handel 30 – 31 §§ : Äktenskapet arrangeras av föräldrarna och enbart när överhuvud inte finns är det tillåtet för sönerna att intressera sig för en partner 32 – 33 §§: Den äkta mannen och äkta kvinnan ska i sin rollutövning ”vara rädd om mannens respektive kvinnans heder”

Blodsfejder Rätt att utkräva blod för orätt mot familjen/släkten Hot mot alla av det manliga könet i familjen/släkten Kvinnor omfattas inte Kvinnans heder skyddas, sammankopplad med hennes manliga släktingars heder Endast mannens heder behandlas

Hedersproblemtiken utifrån en albansk kontext Heder = nder A och O för respekt

Livslinjen

Födsel Gärna minst en son – ärva och föra vidare familjenamnet Fram till tonåren ”vanlig” uppfostran med fokus på inskolning inför framtida rollerna

Barnuppfostran Mamman – huvudansvarig enligt normen Pappan – familjeförsörjare Äldre barn  ansvar: pappan  sönerna och mamman  döttrarna Felaktig livsstil – mamman beskylls Sönerna – medvetna om sin albanska identitet och vikten av att upprätthålla samt föra denna vidare Flickorna – begränsade  hålla sig inom bestämda ramar Mammorna – upprätthåller den skvallerkultur som finns

Förlovning & Samboskap Förlovning – offentliggörande av en relation Samboskap – ny företeelse i den albanska kulturen

Äktenskapet Viktigaste institutionen i livet ”Det är först när man gifter sig som livet börjar på riktigt” Olika bröllopsceremonier beroende på religiös tillhörighet När bör man gifta sig? Vem ”får” man gifta sig? Giftermål inom släkten/klanen  totalförbjudna

Skilsmässa & Omgifte Juridiskt – traditionellt Legitimt att skilja sig när…? Arrangerat äktenskap Lydiga flickor ”köper” sig frihet Omgifte Männen förlorarna i Sverige

Albaner i Sverige Sverige – det nya hemlandet? Kulturkrock Var hör man hemma?

Men… vilka är albanerna idag? Milaim Zeka – journalist Moder Teresa Emir Bajrami – svenska landslaget Agon Mehmeti & Dardan Rexhepi – MMF Kosovare Asllani – Damallsvenskan Mejreme Berisha – entreprenör, affärskvinna Adnan Dibrani, riksdagsledamot (S)

Var finns albanerna? Södra delarna av landet Landskrona Sedan 80 – 90 – talet Ca. 45 000 – 50 000 Faktorer för gemensam identitet: språket, flykten, dubbla identiteten

Albanska ungdomar i Sverige Svårt att hitta sin plats mellan två parallella kulturer Identitetssvårigheter Försvenskning = ”avalbanisering”

Albanska föräldrar i Sveige Negativ syn på försvenskning Bottnar i känslan av fortsatt kamp om överlevnad som etnisk grupp Försvenskning = ”avalbanisering” = dåligt föräldraskap ”Förlorat” sina barn till ”svenskheten” och det albanska kulturella arvet har gått förlorat Fortsatt kamp om ”etnisk överlevnad” i det nya landet

Svenskhet? Negativ syn på svenskhet – särskilt bland killar Kontroll genom övervakning av systrar

Vilka friheter respektive begränsningar har man som albansk ungdom i Sverige?

Friheter och begränsningar Gemensamt för båda könen: - Val av äktenskapspartner - Förutbestämda regler och normer som reglerar det sociala livet - Inte tillåtet att flytta hemifrån förrän man har gift sig - Striktare tolkning av regler och normer när det gäller tjejer

Vad händer om man väljer fel partner?

I vilken riktning går utvecklingen? Friare tolkning av normer och regler Fler bryter normer