Explorer of Sweden November 2009 Bildspel nr. 6

Efter tio dagar utan att sätta en fot iland känner alla ett uppdämt behov att partaja loss ordentligt. För att uppnå maximal kontrast till den marina vildmark vi vanligen vistas i svänger vi in till Cabo San Lucas som väl närmast kan liknas vid ett amerikanernas svar på Kanarieöarna. Ett ”Playa de las Americas” i Mexiko. Vi hittar en kanonankring precis utanför hamninloppet som både är nära och gratis.

Det gäller att komma i rätt stämning. Bästa partystassen åker på. Det blir förfest i båten.

Kölsvinet inventeras efter högoktanig dricka och det är inga dåliga grejer som kommer fram. Niklas och Daniel blandar drinkar på löpande band. Ice: Rysk vodka och icetea-pulver. Cherry-oh: Rysk vodka och körsbärs-saft-pulver. Irish Coffee och kaffekask. Ärligt talat hörrni, Vi måste fan köpa groggvirke imorgon…

Full gas på jollen för här ska härjas, plundras och skövlas.

Efter en vådlig jollefärd landstiger vi relativt välbehållna på Cabo Marinas dingebrygga som ligger i princip mitt i smeten.

Här blir väl bra. El Squid Roe spelar i alla fall överlägset högst musik i området.

Rajrajraj…

Alltså, vi måste snacka lite om det här med Jello Shots. Är det verkligen en så bra idé egentligen…

Äh, allvarligt… Du skojar med mig va? Ska du ha betalt för eländet åxå? Gringos…

Tiden springer iväg och snart är klockan 04:00 och stängningsdags på stan. Det sista vi ser av Oskar och David är när de far iväg på flaket till en mexikansk pickup med varsin trafikkon på huvudet. En mycket lyckad kväll får man väl säga.

Dagen efter dagen natten innan. Det verkar gå lite trögt att komma igång för det flesta.

Nu har vi testat Cabo San Lucas ”by night” så nu återstår bara att testa dagsutbudet också. Det verkar som om sportfiske är en stor grej här. En redig fiskebåt detta, eller hur.

Förutom att partaja har vi faktiskt en del att fixa. Framförallt känner vi att vi behöver äta jättemycket glass och Internetta en del. Dessutom behöver vi bunkra.

Det blir en del matkassar… Om du tar ut lite av ölen i kylskåpet kanske det går in… Är du inte riktigt klok. Vi kan väl inte dricka varm öl heller.

Anna har en ny kompis.

Cabo San Lucas är ett riktigt turistparadis. Hotellen och barerna står som spön i backen och viken utanför riktigt kokar av vattenskotrar, glasbottenbåtar, vattentaxi, parasail-båtar, dykbåtar, vattenskidbåtar, fiskebåtar, gummibåtar, turistbåtar… you name it.

Vi tar jollen ut till den klippiga udden.

Här hittar man Cabos populäraste vykortsmotiv. Ett naturligt hål i berget. Riktigt spektakulära klippor detta.

Här finns en koloni majestätiska fregattfåglar för den som gillar det.

Snorklingen är det inget fel på heller.

Finafisken. En Pampano Fino

Giant Hawkfish

Platta polare. En lite rocka med en ännu mindre flundra i släptåg.

Nej, nu får det vara färdigbadat! Det är dags att kasta loss från kommersen och styra kosan mot ett riktigt avlägset och isolerat mål igen. Två dygn rakt ut i Stillahavet. Vi kastar loss till kvällen eftersom vi försöker använda dygnets mörka timmar så mycket som möjligt till transport medan de ljusa ägnas åt t.ex. dykning.

Lagom till solnedgången får vi sällskap av delfiner igen. Man saknar dem lite när man är på torra land. De är många idag. Kanske flera hundra. Pantropical Spotted Dolphin.

Vi hinner med ett par napp innan det blir mörkt också.

Det blir tydligen tonfisk till middag.

Det blir visst Sula också…

Mmmm, Sula och makaroner, min favorit… Vi äter faktiskt stekta Sulafiléer till förrätt och det är riktigt gott. Jag vill påstå att det inte går att få tag på färskare tonfisk-sushi än denna..

Sula och Tonfisk alltså.

Nu seglar vi vidare in i natten och lagom till nästa bildspel har vi förhoppningsvis kommit fram till Isla San Benedicto som är första stopp i den lilla och utspridda ögruppen Islas Revillagigedo.

Hälsningar från EoS