Sätt rätt värde på vallfodret!

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Procent Betyder hundradelar.
Advertisements

Hastighetens påverkan på koldioxidutsläppen
Enhetschef Fastighetsutveckling
För drygt 30 år sedan - i mitten av 70-talet - kostade sjukvården i USA och Sverige mest i världen som andel av BNP - ca 9 %.
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Drankfoderstater till mjölkkor 30 kg ECM
Föreläsning nr 2 röd kurs
Prissättning Ta hänsyn till: kostnaderna konkurrenternas priser
Semesterekonomi 2012 Ingela Gabrielsson, Privatekonom
Ekonomisk foderoptimering- Verklig foderstrategi!
Ekonomi i olika klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 18 april 2012.
Kapitel 11 Prissättning.
Kundundersökning mars 2010
Region Skånes tjänsteresor 2012, per förvaltning
Fondernas kostnadsutveckling Finansutskottet den 24 november 2005 Tredje AP-fonden VD Kerstin Hessius.
Projektföljeforskning
Stora + Störst tal först. Stora additionstabellen Tanketips!
Om Cofoten 1.
Unghästens behov av energi och protein
Budgetpropositionen för 2013 Bertil Holmlund Nationalekonomiska institutionen Uppsala universitet Nationalekonomiska föreningen 24 september 2012.
Uppgift 1 a) 15/17≈ 0,88 x 100= 88% Svar: 88% har smart phones i min klass b) 53% 27% 13% 7% Appl e Sony Ericsson Samsung Huawei & Andra.
Olika djurslags metanproduktion
Att spara i en aktiesparklubb – ett roligt och i längden
Räkna fram resultatet Kapitel 7: Beräkna ekonomin
Stora additionstabellen
Punktprevalensmätning av trycksår 2011, v.40 Resultat från landstingen
Bastugatan 2. Box S Stockholm. Blad 1 Läsarundersökning Maskinentreprenören 2007.
Askåterföring i Götaland– En metod för att förbättra skogsproduktionen eller för att restaurera försurade vattendrag? En samhällsekonomisk lönsamhetsbedömning.
Fastighetsbyrån Konjunkturundersökning Oktober 2012.
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Gårdssyntes Per-Johan Påhlstorp Hans Nilsson.
1 Falkenberg 7 september Nyheter om N och P från foderutvecklingen för nöt och……
Köksbordsmaterial 15A Grovfoderodling
Mjölkkvalitet & Ekonomi
Enkätresultat för Grundskolan Elever 2014 Skola:Hällby skola.
Avgiftsstudie Nils Holgersson år 2007 Bild 1 Baserat på rapportversion
KURSUTVECKLING TILLVÄXTFONDER –
(2) Avvikelse från std. kostnad (5) Andel inv 65+ med insats (4) Andel 80+ i befolkningen (1) Kronor/ invånare (65+) (3) Kronor/ brukare (6) Ytterfall.
Hur kan etanoltillverkning kombineras med andra processer
Etanolbetor Produktionsutvärdering En jämförelse med vårkorn.
Beräkna en ekvation (metod 1)
Hittarps IK Kartläggningspresentation år 3.
F10 Företagets lönsamhet, finansiering och tillväxt
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Beräkna en ekvation (metod 1)
Från Gotland på kvällen (tågtider enligt 2007) 18:28 19:03 19:41 19:32 20:32 20:53 21:19 18:30 20:32 19:06 19:54 19:58 20:22 19:01 21:40 20:44 23:37 20:11.
TÄNK PÅ ETT HELTAL MELLAN 1-50
Kväve Almedalen 2013 Johanna Sandahl, vice ordförande.
Kartläggning av Valberedningar tillsatta under Maj 2009.
/hp Beräkning av kommunernas och samkommunernas utgifter år 2013 Övriga utgifter 0,81 md € Investeringar 4,70 md € Övr. verksamhetskostn. 0,79.
Helmjölk eller pulvermjölk med högre mjölkpris?
Ekonomisk foderoptimering
Kouzlo starých časů… Letadla Pár foteček pro vzpomínku na dávné doby, tak hezké snění… M.K. 1 I Norrköping får man inte.
Fosforläckage -hur stora risker? -hur minimera?. Fosforförluster från åkermark sker främst genom erosion Fosforförluster från åkermark.
Har du räknat? -ekonomi i klimatåtgärder Klimatkollen Nässjö 16 oktober 2014.
1 Slutliga AVELSMÅLET = EX-2E e.Aerostar-Valiant-Cit.Jet över 100 ton mjölk o 8 kalvar.
Investeringskostnader ( för 120 GWh) Baserat på erfarenheter från biogasanläggningen i Lidköping ( 60 GWh) Budgetuppskattningar från leverantörer, dock.
Placeringspaket med Toppcertifikat för anställda i ägarledda bolag En investering – två värdepapper Placeringspaket GAP Aktieobligation Global.
Placeringspaket med Toppcertifikat för anställda i ägarledda bolag CRINAR Placeringspaket USA Export FLEX.
Kapitel 9 Kalkyler med totala kostnader.
Utveckling och ekonomi
PROJEKT LOGISTIKVARUHUSET. Mål: Undersöka möjligheten att bygga ett toppmodernt logistikvaruhus.
Ekonomi i rådgivningen Introduktionskurs Linköping 6-7 nov 2013.
Klimatpåverkan från några vanliga livsmedel
Målsättning Målsättning.
Placeringspaket med Toppcertifikat för anställda i ägarledda bolag CRINAR Placeringspaket Sverige Select FB FLEX.
Förskoleenkät Föräldrar 2012 Förskoleenkät – Föräldrar Enhet:Hattmakarns förskola.
Grundskola Elever 2013 Grundskoleenkät - Elever Enhet: Gillberga skola.
Procent Betyder hundradelar.
Sveriges bagare och konditorer
Presentationens avskrift:

Sätt rätt värde på vallfodret! Carolina Nilsson, Mjölkekonomi Svensk Mjölk Källor: Områdeskalkyler, Lönsam vallodling av Nils Jafner, Modell för grovfodervärdering av Håkan Rietz samt samtal med ett flertal rådgivare. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Produktionskostnad En beräkning av vad det kostar att producera vallen. Denna kostnad belastar djurproduktionen. På detta sätt kan man bedöma om djurproduktionen, som helhet, går med vinst. Att beräkna produktionskostnaden är ett sätt att värdera vallfoder. Produktionskostnaden är en summering av alla kostnader man har för vallfodret minus intäkterna via bidrag. Det är denna summa som djuren köper in vallfodret för. Vallen blir ett nollsummespel, den går aldrig med vinst och aldrig med förlust - det är djurproduktionen som helhet som gör istället. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Vad kostar det att producera vallfoder? Ett exempel på produktionskostnad från nio gårdar i södra till mellersta Sverige. Det finns stora skillnader och produktionskostnaden varierar här mellan 80 öre och 1,70 kr per kg ts. Den vanliga gården ligger kring 1,20-1,30 kr per kg ts. (Fram till lager) Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Vilka är de största kostnadsposterna? Maskinkostnader!! Avkastning Gödsling Markkostnad Tillkommer: Basmaskiner, lagerkostnad, inomgårdsmekanisering, arbete uttag ur lager, bevattningskostnader. Detta är ett exempel på en fiktiv gård. Den är uppbyggd från områdeskalkyler från Götalands skogsbygd med hög avkastning och 2 ensilageskördar. Produktionskostnaden för ensilaget ligger på 1,23 kr per kg ts. Den största kostnadsposten är maskinkostnaderna. Gården har en vallkedja med slåtterkross, hackvagn och lastmaskin. Vallavkastningen är hög, 7 800 kg ts efter förluster. Gården gödslar vallen med mineralgödsel. Markkostnaden är satt till 2 000 kr per ha och år vilket motsvarar ett arrende. Arbetetskostnaden är satt till 147 kr per timme och gården använder myrsyra vid ensilering. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Anlita maskinstation Total kostnadsminskning 32 öre Maskinkostnader minus 55% Förutsättningar: Maskinstationstaxa Slåtterkross 290 kr/ha Hackvagn 440 kr/ha Kostnader för traktor och lastmaskin belastar fortfarande kalkylen Arbetstiden reduceras med 50% Maskinkostnaden är den största kostnadsposten och dessutom en kostnadspost som det går att påverka. Om man låter en maskinstation köra med slåtterkross och hackvagn (kostnader enligt ovan) och därmed reducerar arbetstiden med hälften halveras arbetskostnaden och maskinkostnaderna minskar med 55%. Den totala kostnadsminskningen i detta exempel blir 32 öre per kg ts. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Maskinsamarbete Total kostnadsminskning 13 öre Maskinkostnader minus 30% Förutsättningar: Slåtterkross och hackvagn används på dubbla arealen Slåtterkross 71 ha Hackvagn 35 ha Kostnader för traktor och lastmaskin är oförändrad Maskinkostnaderna kan även sänkas genom maskinsamarbete. Om man fördubblar arealen som hackvagn och slåtterkross används på blir resultatet en kostnadsminskning på 13 öre per kg ts. Maskinkostnaderna minskar med 30% i detta exempel. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Ensileringsmedel Ensileringsmedel kostar 18 öre/kg ts och står för 12% av totala kostnaden Fördel + Mindre lagringsförluster + Smakligare foder Nackdel - Dyrt! Om myrsyra används enligt regelboken kostar tillsatsen enlig områdeskalkylen 18 öre per kg ts. Det är mycket pengar och det kan vara värt att överväga om fördelarna med tillsatsen svarar upp mot kostnaderna. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Mineralgödsel / Flytgödsel Flytgödsel + mineralgödsel ger en kostnadsminskning på 6 öre. Förutsättningar: Spridningskostnad flyt 480 kr/ha Värde flytgödsel 10 kr / ton Ingen skördeförändring Näringsinnehåll flyt efter schabloner Inget värde för förrådsgödsling Om man byter ut delar av den konstgödsel som används mot flytgödsel (värderad till 10 kr per ton) och låter en maskinstation sprida denna minskar den totala produktionskostnaden med 6 öre per kg ts. Om värdet på gödseln sattes lägre skulle kostnadsminskningen bli ännu större. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Avkastning Minus 1300 kg ts per ha ger 14 öre högre kostnad Förutsättningar: Lägre gödselgivor Om gårdens avkastning sänks till en enligt områdeskalkylerna normal nivå, 6 500 kg ts efter förluster och man samtidigt minskar gödslingen blir produktionskostnaderna 14 öre högre per kg ts. Hög avkastning är viktig för låg produktionsskostnad. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Ersättningsvärde Ett sätt att skatta värdet av grovfodret. Med denna metod kan man avgöra hur effektiva de olika delarna av djurproduktionen (djuren kontra vallen) är. Det är också ett sätt att jämföra priser för grovfoder och kraftfoder. Ersättningsvärde är ett sätt att bedöma grovfodrets värde utifrån dess innehåll av energi och protein. Man separerar grovfoderproduktionen och djurproduktionen och djuren köper in vallfodret från vallodlingen. På detta sätt kan man avgöra om de båda delarna (djuren respektive vallen) är effektiva och var eventuella brister finns. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Ersättningsvärde 1. Ersättningsvärde för energi och protein Priset på energi och protein sätts utifrån priset på soja och korn. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Ersättningsvärde 2. Grovfodermatris Priset på energi och protein används för att värdera vallfoder av olika kvalitet. I exempelgården som använts var produktionskostnaden i utgångsläget 1,23 kr per kg ts. Enligt matrisen måste ett ensilage ha en energihalt på 11,5 MJ och en proteinhalt på 160 g per kg ts för att ha det ersättningsvärdet. Ett genomsnittsensilage har ett ersättningsvärde på 1,10 kr per kg ts. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Ersättningsvärde Hög koncentration av energi är värdefullt! - Djuren orkar äta mer grovfoder vilket ger möjlighet till minskad kraftfodergiva. - Djuren orkar äta mer foder totalt vilket ger möjlighet till ett ökat totalintag av energi. - Ett högt grovfoderintag ger möjlighet till ett ökat kraftfoderintag utan risk för negativa hälsoeffekter. Ett koncentrerat ensilage är värdefullare än ett mindre koncentrerat ensilage av flera skäl, dessa anges i punktform ovan. Det är alltså så att utöver ett ökat pris för mer energi per kg ts så betalas extra för koncentrationsgrad. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Ersättningsvärde 2. Grovfodermatris Om man tar hänsyn till koncentrationsvärdet ser matrisen ut så här. Nu måste exemplets ensilage ha ett energinnehåll på 11 MJ och ett proteininnehåll på 140 g/kg ts för att ha ett ersättningsvärde som når upp till produktionskostnaden 1,23 kr/kg ts. Ett medelensilage får värdet 1,17 kr/kg ts vilket är 7 öre mer per kg ts än i förgående matris där vi inte tog hänsyn till värdet av en högre koncentrationsgrad. Om man har låga kostnader ( t ex runt 80 öre per kg ts) för att framställa ett ensilage av normal kvalitet blir vallodlingen en riktigt bra affär. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Gårdsexempel Tjurby Plats för 100 tjurar mjölkras Slakt vid 16-17 månader (300 kg) Slaktbidrag, handjursbidrag, extensifieringsbidrag 1,4 DE per ha foderareal, 43 DE, 31 ha foderareal 31 ha * 6500 kg ts ger 202 ton ensilage per år 100 tjurar, 10 MJ ensilage (37%), går åt 105 ton per år Vad gör Tjurby med resten av ensilaget ???? Nu kommer ett nytt gårdsexempel, Tjurby. Gården har plats för 100 tjurar av mjölkras som kommer i några omgångar under året. Slaktåldern är 16,5 månader. För att få extensifieringsbidrag krävs 31 ha foderareal.Vallarnas avkastning är genomsnittlig (202 ton ensilage/ha) och energiinnerhållet är runt 10 MJ. Djuren utfodras med en standradfoderstat enligt KRUTS rekommendationer där andelen kraftfoder anpassas efter energiinnehållet i ensilaget, ju lägre energiinnehåll destå högre andel kraftfoder. Det går med de givna förutsättningarna åt 105 ton ensilage per år till tjurarna, vilket är hälften av vad som produceras. Vad gör Tjurby med resten av ensilaget? Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Gårdsexempel Tjurby Utfodring av en högra andel grovfoder ger större åtgång Skörd vid högsta energi-innehåll kan ge lägre skördar Vid ett energi-innehåll på 11 MJ i ensilaget kan foderstaten bestå av 53% vallfoder utan försämring av tillväxten Då åtgår det 150 ton ensilage per år (jfr. 202 och 105 ton) Är det lönsamt? Om man höjer andelen ensilage i foderstaten skulle man kunna minska andelen kraftfoder. För att göra detta måste man höja kvaliten på vallfodret. Om man höjer energihalten i ensilaget till 11 MJ utnyttjar tjurarna 150 ton ensilage per år istället för 105 ton. Är detta lönsamt? Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Gårdsexempel Tjurby Tjurby har ett normaldyrt ensilage som kostar 1,19 kr per kg ts. Ensileringsmedel används inte och skörden är 6 500 kg ts efter förluster. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Gårdsexempel Tjurby Marginalkostnaden på Tjurby är 0,88 kr/kg ts. Förutsättningar: Tagit bort kostnader för mark och utsäde. Inga tillkommande kostnader. Ingen skördeförändring. Marginalkostnaden för att skörda en större del av vallen som högkvalitativt ensilage är 0,88 kr per kg ts. Förutsättningar för beräkningarna ges ovan. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Gårdsexempel Tjurby Korn: 0,80 kr/kg Soja 3,06 kr/kg Ersättningsvärde utan kompensation för hög energikoncentration Är detta tillräckligt billigt? Modellen med ersättningsvärde kan användas för att jämföra priserna. Hänsyn har i matrisen inte tagits till ökad ersättning för ökad energikoncentration i ensilaget, man får alltså ut det lägsta värdet som grovfodret kan anses ha (vid ovan angivna priser för korn och soja). Med egen spannmål eller köpt billig foderspannmål från grannen kan priset bli 0,80 kr per kg spannmål. Om man sätter in denna siffra i modellen för ersättningsvärde får vallfodret nu ett värde på 0,89 kr per kg ts. Nästan exakt Tjurbys marginalkostnad. Ska man fodra mer vall eller fortsätta som idag? Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Gårdsexempel Tjurby Korn: 1,13 kr/kg Soja 3,06 kr/kg Ersättningsvärde utan kompensation för hög energikoncentration Om Tjurby idag köper in kraftfoder som är dyrare än om de har egen producerad spannmål (1,13 kr/kg) blir resultatet annorlunda. Ersättningsvärdet för ensilaget blir 1,12 kr per kg ts och marginalkostnaden för att skörda ytterligare ensilage är fortfarande 0,88 kr per kg ts. Här tjänar man pengar på att byta till mer vallfoder. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Gårdsexempel Tjurby Fördelar: Billigare, mer betalt arbete, mer areal att fördela maskinkostnad på, djurhälsa. Nackdelar: Lika dyrt/Dyrare, mer (betalt) arbete, inget lagerutrymme, kräver maskininvesteringar, arbetsamt i ladugården, säljer hästhösilage Vad ska Tjurby då göra? Ska de eftersträva en högre vallkvalitet och därmed kunna utfodra en större andel vallfoder? Ja, det beror på gårdens situation och förutsättningar... Fördelar med att öka energihalten i ensilaget och andelen ensilage i utfodringen kan alltså vara att det är ekonomiskt lönsamt (om man idag köper in spannmål), man får fler timmar med full betalning (147 kr/ timme) i företaget, större areal att fördela maskinkostnaden på (om man utnyttjar egna maskiner) samt kanske en förbättrad djurhälsa. Nackdelarna kan vara att det är lika dyrt/dyrare (om man idag använder egenproducerad spannmål), det kräver mer arbete (om man redan idag är överbelastad i antalet timmar), lagerutrymmet kanske är begränsande och det kanske krävs maskininvesteringar för att kunna genomföras praktiskt. Ensilaget kan också vara mycket arbetsamt att få in i ladugården varför man kanske vill hålla nere andelen. Eller kanske är det så att inget ensilage går till spillo idag. Det kanske säljs för 1,25 kr per kg ts till hästägare! Då finns det ju ingen anledning att ändra på något! Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Grovfoderanalys Grovfoderanalys kostar 2 öre per kg ts Förutsättningar: Fyra analyser totalt (två per skörd) a 475 kronor utslaget på 15 ha. En foderanalys på Tjurby kostar 2 öre per kg ts. Det kan vara väl investerade pengar. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603

Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603 Till slut…. Det går att påverka kostnaden för att framställa grovfoder! Kvalitén på grovfoder påverkar dess värde! Försämrar vallproduktionen ekonomin i din djurhållning?? Det som är ekomomiskt optimalt varierar från gård till gård (beror på förutsättningarna), man får testa sig fram och se vilken lösning som passar bäst. En alarmklocka är om vallproduktionen försämrar ekonomin i djurhållningen genom dyr produktion och dålig kvalitet. Svensk Mjölks Rådgivarsajt, 030603