Hälsan är inte jämt fördelad

Välden är ojämlik Hälsan har inte fördelats jämt i världen. Det finns skillnader också inom Europa och de nordiska länderna. I Finland förekommer det skillnader mellan de västra och östra delarna av landet, mellan män och kvinnor samt mellan utbildade och mindre utbildade personer.

Målet med lektionen Att du känner till orsaker och uttryck för ojämlikheter i hälsa samt hur man kan påverka dem.

Orsaker till ojämlikheter i hälsa Den ekonomiska välfärden och hälsan är sammanflätade med varandra. Ekonomiska resurser ger oss möjlighet att påverka utbildning, näring och levnadsvanor.

Orsaker forts. Fattigdomen har effekter på flera olika nivåer. Om det inte finns tillräckligt med utbildningsmöjligheter finns det inte heller effektiva medel för att förhindra sjukdomar. Detta leder till ökad barn och moderskapsdödlighet eftersom kunskap om hygien saknas.

Undernäring förorsakar nya sjukdomar och död. I U-länder är bristen på sjukvårdspersonal och sjukhus stor. Staterna har ofta inte råd att importera läkemedel.

Viktiga förutsättningar för hälsa är tillgången till rent vatten och bra sanitära förhållanden. Sanitet innebär att avloppsvattnet renas på ett hygieniskt sätt, vilket betyder att det finns både avlopp och toaletter. Nästan hälften av jordens befolkning har inte tillgång till toalett.

Utvecklingen av de sanitära förhållandena har gått väldigt trögt i U-länderna. Varje vattenpump och wc är ett befrämjande av hälsan i dessa länder.

Hälsoskillnader inom EU År 2004 anslöt sig tio nya länder till EU, närmast från det tidigare Östeuropa. I dessa länder är den förväntade livslängden sex år kortare för män och fyra år för kvinnor än i de gamla EU länderna.

Skillnader inom Norden. Inkomstfördelningen jämnare. Graden av fattigdom lägre. Könen mer jämställda. Skillnaden mellan olika socialgrupper lika stor som i de övriga europeiska länderna.

Inom Norden är det huvudsakligen den offentliga sektorn som ansvarar för hälsovården.

Hälsoskillnader bland finländarna Hälsoskillnaderna har ökat under de senaste åren. Social ställning, bostadsort och kön. Högre förväntad livslängd på Åland, i västra Finland och vid kusten än i de östra och norra delarna av Finland.

60% beror på kransartärsjukdomar, 10% andra hjärt och kärlsjukdomar och 30% på olyckshändelser. Finlandssvenskar har bättre hälsa än befolkningen i medeltal. Vi drabbas mer sällan av stroke och vi skattar vår hälsa högre än finskspråkiga.

Detta kunde förklaras med att finlandssvenskarna har högre socialt kapital. Socialt kapital= ömsesidigt förtroende och växelverkan mellan människor samt ett rikligt mått av frivillig medborgaraktivitet, dvs. ett nätverk av vänner.

Socialt kapital ger ett bättre skydd mot hjärt- och kärlsjukdomar, mot mentala störningar och mot demens. Den största hälsoskillnaden ses mellan män i den högsta samhällsklassen och lågutbildade män i arbetarklassen. Män i arbetarklassen dör i genomsnitt sex år tidigare.

Högt utbildade och ekonomiskt oberoende människor idkar mera motion, äter mera grönsaker och röker mindre men dricker mera alkohol… Alkoholen förorsakar ändå mera problem för personer med lägre utbildning, skillnaden beror på sättet att konsumera alkohol.

Ungdomar i gymnasiet röker mindre än ungdomarna i yrkeskolan.

Bruket av hälsovårdstjänster Graden av förmögenhet har betydelse för hur ofta man utnyttjar hälsovårdstjänster. Flera bypassoperationer utförs på högre tjänstemän än på arbetare, trots att sjukdomen är allmännare bland de senare.

En svag hälsa kan leda till förlust av arbetsförmåga och arbetsplats. Vissa klarar av dessa kriser andra inte. Att skapa förutsättningar för alla att ta hand om sin hälsa är ett av de mest centrala medlen då det gäller att minska ojämlikheter i hälsa.

Förmånliga hälsovårdstjänster, gratis skolmat och grundutbildning för alla minskar ojämlikheter. Alla skall oberoende av social bakgrund få samma möjlighet till att lära sig hur man främjar hälsa och förebygger sjukdomar.

Hälsoskillnader mellan kvinnor och män Män dör ofta i hjärtsjukdomar, kvinnor lider oftare av problem från stöd och rörelseorganen. Kvinnor lever längre och därför har kvinnor högre hälsovårdskostnader, upp till 50% mer än männen.

De viktigaste hälsoskillnaderna mellan könen är hjärtsjukdomar, alkoholbruk, olycksfall och självmord bland männen.

Läxa tills morgondagen: De tre frågorna på sid. 44. Artikeln