Genetisk variation "belysa vilka effekter som en ökad användning av förädlat plantmaterial kan komma att ha på den genetiska variationen och plantornas känslighet för skadegörare" DL

Avgränsning Fokuserar på tall och gran, måttligt futuristiskt EnKlonkultur – räkna med påtagligt ökad risk för skadegörarangrepp och annat, bla som kan betraktas som förlorad produktion. Dock finns produktions- och “ekonomiska” fördelar som troligen ofta överväger. Detta är väl snarare markägarens än samhällets problem? Så länge i liten skala ivarjefall. Lågdiversitetsskogsbruk kan ha ekologiska (inkl produktion) nackdelar – därför är det viktigt det bedrivs i låg omfattning så dessa kan kvantifieras för avvägning mot fördelar.

Extremen - monoklonkultur EnKlonkultur – räkna med påtagligt ökad risk för skadegörarangrepp och annat som kan likställas med trolig produktionsförlust. Dock finns produktions- och “ekonomiska” fördelar, som kan vara större. Detta är väl snarare markägarens än samhällets problem? I liten skala ivarjefall.

Fröplantager Otroligt med mer än marginell förlust i variation på beståndsnivå såsom det planeras i överskådlig framtid minskning inte självklar. Otroligt att möjlig genetisk variationsminskning kopplad till fröplantager skall leda till nämnvärd ökning av skadegörare. Troligt att fröplantagerna “netto” faktiskt minskar risken för skadegörare. De ekologiska konsekvenserna av en liten minskning av genetisk diversitet – inklusive skadegörare – är med all sannolikhet små och mindre än effekten av andra produktionshöjande åtgärder, såsom skogskultur och förädling bortsett från genetisk diversitet.

Förädling Svensk långsiktig förädling baseras på en stor effektiv förädlingspopulation och diversiteten minskar mycket lite i den nära framtiden och är uthållig på lång sikt. I vissa avseenden bevaras eller förstoras variation mer än den gör i naturen. Det initiala urvalet av plusträd förväntas ge ganska liten diversitetsförlust.

Landskaps och nationell nivå Det är ingen omedelbar fara, men vi kan bygga upp en situation så att vissa genotyper eller genom “överutnyttjas” och att bestånden blir “för lika” varandra på landskaps och nationell nivå och beskrivningarna som finns känns inte bra nog.

Gen-omröring Gener rörs om i naturen med pollen, hälften av pollineringarna i fröplantagerna är utifrån, märkbara mängder flyttas tiotals mil, lokala skillnader jämnas ut och mosaiker av välavgränsade lokalraser av gran och tall existerar knappast. Men de långa proveniensförflyttningarna av gran i södra Sverige ändrar generna mer än så och södra Sverige har blivit en svåröverskådlig blandning av olika ursprung som nu hybridiserar. I viss mån gäller detta även förädling. Det är osannolikt att detta leder till allvarliga konsekvenser, men känns otillfredställande att läget inte kan beskrivas bättre.

Jag anser det finns ett behov av en bättre översikt av vad som egentligen finns och växer fram i våra skogar.

Åtgärder Diversitetsdiskussionen och förädlingens effekter är evig och kommer aldrig att vara över. Det är viktigt att aktörerna förstår skogsbrukets situation för att undvika “kulturkrockar” eller “tala förbi varandra”, hur detta nu åstadkommes. “Behov” är inte så stora att de motiverar annat än frivillighet men det kan ju behövas uppmuntran och initiativ.

Förslag förädlingen Bevara vävnads eller DNA prover från grundarna av förädlingspopulationerna så deras framfart kan följas i framtiden bla i den svenska skogen Strukturera och korsa så att provenienshybrider i förädlingspopulationen undviks. Försök bevara segment med sydsvensk gran och försök kompartementisera den hybrisering som skett. Tänk på kontroller (oförädlat som kontroll till förädlat).

Skogsbruk i samspel med forskning Anlägg – i begränsad omfattning - praktiska lågdiversitetsskogar (kulturer av enstaka kloner, enstaka helsyskon, enstaka halvsyskon mm) i praktisk skogsodling så man kan inventera, lära känna och kvantifiera. Positiv inställning från Skogsstyrelsen till detta (föreligger nog).

Uppslag Enkät till ägaren av slumpmässigt valda skogar. Hur noggranna uppgifter är markägaren i stånd att ge om sin skogs genetik och vad säger uppgifterna om den svenska skogens genetik? Bättre skattning av kumulerade andelen utländsk gran i Götaland till idag. Åtgärder av skogsstyrelsen för att få regelbundet (med flera års mellanrum) dokumentationer om genetisk status och utveckling av sveriges skogar. T ex en rapport. Bevara “kontroller” av tillståndet för skogen “nu” för framtida studier av hur den ändras. Forskning omkring “gamla” skogsgenetiska försök utöver Skogforsks borde styrkas. Försök få det naturligt att skriva in stambrevsnummer i skogsbruksplaner (verka för något sådant i pågående standardiseringsarbete för skoglig datainformation). (Några eller) någon storskogsägare rapporter ett slumpmässigt (stratifierat) sampel av huvudsakligen slutavverkningar (bestånd), som följs med bla den genetiska information som kommer in i beståndregister (referensytor)

CFOP Rådet diskuterade hur man kan öka informationen om plantmaterialet i skogen och hur det förändras över tiden. Magnus Petersson och Jörgen Andersson pekade på diverse praktiska svårigheter med ett registreringssystem av plantors härkomst: Väl utvecklade motiv behövs för att skogsägare ska se poängen med systemet och att det är svårt att hålla ett register levande under en längre period. Trots problemen framkom flera kreativa förslag till lösningar: i)Att lägga ihop GPS och stambrevsnummer (information om plantans härkomst); ii)Att lägga till aktuella stambrevnummer i skogsbruksplanen (Sanna Black- Samuelsson tittar lite närmre på det) och; iii)Att låta de största skogsägarna registrera plantornas identiteter på ett urval av referensytor. Jag tycker jag hängt på