DROPOUTS Det behöver inte vara så

σ Sigma Variation Stigma t-esta

Sigma Variation Stigma t-esta σ Sigma Variation Stigma t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse sv.wikipeda.org

Sigma Variation Stigma t-esta σ Sigma Variation t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse sv.wikipeda.org Väntevärdet

Sigma Variation Stigma t-esta σ Sigma Variation t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse sv.wikipeda.org VäntevärdetStandardavvikelsen

Sigma Variation Stigma t-esta σ Sigma Variation t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse sv.wikipeda.org VäntevärdetStandardavvikelsen Förväntningens betydelse

Sigma Variation Stigma t-esta Bildkälla sv.wikipeda.org, sökord standardavvikelse sv.wikipeda.org VäntevärdetStandardavvikelsen Förväntningens betydelse

ATT VARA LÄRANDE Se styrkan i variation, varför annars sätta eleverna i klasser?

VI KÄNNER IGEN RISKERNA Men agerar vi på dem? Bildkälla arbetsmiljöverket,

–Jan Turvall, GU i GP 16/2 sidan 8 ”Skollagen gäller”

KIA

Individer som ej fullföljt gymnasieutbildning eller motsvarande riskerar i högre grad: Arbetslöshet Sämre hälsa (fysisk och psykisk) Ökad risk för kriminalitet Lägre grad av ”deltagande i samhället” (Rumberger R, W & Lamb, S, 2003, OECD; Barro, R.J.,1997, Shavit, Y & Muller, W, 1998,.; Owens, 2004; Rumberger, R.W, 1987 Nilsson & Wadeskog, 2008.)

Individuella och strukturella bakgrundsfaktorer: SES (moderns utbildningsnivå Sverige), arbetslöshet förälder, ensamstående förälder Närsamhällets karaktär (SES) Kön (fler pojkar) Flytt (fler ökar risk) Språk, etnicitet (minoritetsgrupper) Hem-skola kulturkrockar Uppfostringsmönster, föräldrars förväntningar, engagemang, kommunikationsmönster Funktionsnedsättningar, psykisk ohälsa, hälsa, engagemang i skolan Behov av särskilt stöd Självförtroende, självkänsla, motståndskraft, social kompetens (Dale, 2011, NDPC, 2007, m.fl. m.fl.) Riskfaktorer

Frånvaro (hälsa m.m) Låga skolresultat Repetition av klass Svag anknytning till skolan (school connectedness), ex. frånvaro, Inlärningssvårigheter (spec behov) Relationer med jämnåriga (mobbare, mobbad, utanförskap, kompisar som inte går i skola) Låg självkänsla, självförtroende med arbetet Motståndskraft (klara motgångar) (Omarbetad från Dale, 2011 m.fl.) Riskfaktorer för avhopp – effekter av individuella bakgrundsfaktorer som syns i skolan (grund för insatser)

Brist på kompetens att arbeta med ”elever i riskzon” Brist på kompetensutveckling Brist på resurser (material eller personal) Brist på SYV Brister i det relationella arbetet (lärare/elev) Brist på stödfunktioner (kuratorer m.m) Låg status på utbildning (”yrkesförberedande”) Social sammansättning (skolantagning) Storlek (skola och klass) Undervisningskvalitet Lärartäthet (Anpassat från Dale, 2011) ”Skolrelaterade” risk- faktorer:

Studieavbrott i förtid (”Dropout/Early School leaving) är en process – börjar tidigt, innan skolan t.o.m. Avbrotts-processen är ett resultat av en interaktion av individ/hem/samhälle och skola Elever med många ”individuella riskfaktorer” klarar skolan – Skolan gör stor skillnad Skolan (organisationen, undervisningen, bemötandet, det relationella o.s.v.) är viktig för alla elever MEN helt avgörande för elever i riskzonen

Individfokuserade insatser: intensivt individuellt stöd holistiskt stöd förtroendefulla relationer erfaren personal kontinuitet bygga anknytning Organisation/system insatser flexibilitet i utformning av undervisning/kurser/program bygga känsla av samhörighet ge förtroende höga förväntningar överskådliga uppgifter med uppnåbara konkreta resultat trygg miljö stötta risk-tagande för elever och personal (Lamb et al 2004, Lehr, 2003, 2004, Klima, 2005, NDPC, 2007) Viktiga komponenter/förutsättningar i främjande/förebyggande insatser

Tack Ulrik Fostvedt