Framtidens övervakning av antibiotikaresistens -hur ska den se ut

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning
Advertisements

Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Data och statistik på Strama.se •Vad finns på Strama.se? •Resultat av enkät till de lokala Stramagrupperna •Vad är nytt? •Vad finns på USB-minnena? Ulrica.
Kulturdepartementet Arbetet med att ta fram en nationell strategi för digitalisering, digitalt bevarande och digital förmedling(/tillgängliggörande)
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Brukarnas medverkan i kunskapsprocessen – Från egen erfarenhet till inflytande – Delaktighet och kunskapsutveckling David Rosenberg.
EARSS  The European Antimicrobial Resistance Surveillance System 
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö
Hygiensjuksköterska på SMI
Medicinska kommittén, infektionssjukdomar /1 SBU-rapport Antibiotikaprofylax 2010 Martin Sundqvist Med grupp Infektion.
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Lokalt Strama-arbete enkät december 2005(n=24) 23 Strama-grupper inom öppen vård 18 har organiserat Strama-arbete inom sluten vård 9 grupper har ett formellt.
Okomplicerad cystit i slutenvård
Nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Resistensövervakningssystem i Sverige
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
MRSA och smittskyddslagen
Välkommen till ESF:s seminarium
Hitta på Stramas hemsida. Den röda markeringen visar var i menyn man befinner sig Sidan finns även på engelska.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Modell för Utveckling av ledningssystem
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Normering, tillsyn, kunskap
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Kan kampen mot antibiotikaresistens vinnas?
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Ett friskare Sverige! En kort betraktelse över Miltonutredningen (SOU 2006:100) med särskilt fokus på barn och unga...
Gut carriage of ESBL pos. E. coli, Spain Valverde et al.,J Clin Microbiol. 2004; 42; 4769.
Strategier för säker hälso- och sjukvård i Västra Götaland
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Nationella Strama och arbete i Strama-grupper Mats Erntell Ansvarig Strama-Slutenvård Smittskyddsläkare och ordförande i Strama Halland.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Smittskyddsinstitutet har fått regeringens uppdrag att göra en översyn av sin verksamhet inom biomedicinsk och infektionsimmunologisk diagnostik Uppdraget.
Smittskyddsinstitutets arbete med vårdhygien och att förebygga vårdrelaterade infektioner.
PPS 2003 Punktprevalensstudien 2003 PPS Syfte Beskriva bruket av antibiotika på svenska sjukhus förskrivningsmönster förskrivningsorsaker.
1 SLUTRAPPORT NULÄGESANALYS STYRGRUPP – Frågor och analys
STRAMA Halland STRAMA- och Terapigrupp Läkemedelschef, informatör
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Quality 2011 Nationella riktlinjer för vuxentandvård 15 september 2011
Vad är? Paradoxen Antibiotika- resistens Läkemedels- utveckling.
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Svenska Intensivvårdsregistret (SIR) IVAStrama-SIR Mikrobiologi i svensk intensivvård Mossbylund RAF/RAF-M, Augusti 2007 Greger, Hans, Håkan, Lennart,
Översikt av pågående och avslutade aktiviteter Elektronisk rapportering av lm- biverkningar 2. Förståelse för ordinerad behandling 1. Nationellt.
Med de lokalt smittskyddsansvariga läkarna och sköterskorna
Rebecca Johansson ST-läkare, Klinisk kemi
Strama Primärvård & mottagningar
MRB-statistik för Eventuella frågor eller kommentarer:
Regelverk, nyheter m.m. Anders Ekbom Professor Karolinska Institutet
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Uppdrag Ta fram länsgemensam rutin för avvikelsehantering
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Antibiotika ÄNDRA DENNA SIDFOT VIA FLIKEN INFOGA-SIDHUVUD/SIDFOT.
Presentationens avskrift:

Framtidens övervakning av antibiotikaresistens -hur ska den se ut Framtidens övervakning av antibiotikaresistens -hur ska den se ut? Rapport från pågående utredningsarbete

SMI skall tillsammans med Strama och berörda myndigheter Uppdrag i regleringsbrevet 2007: SMI skall tillsammans med Strama och berörda myndigheter Göra en översyn av existerande nationella system för övervakning av Antibiotikaresistens Antibiotikaförsäljning Förskrivningsorsaker Översynen bör leda till rekommendationer för hur den nationella övervakningen bör se ut i framtiden samt innehålla förslag hur ett sådant system kan finansieras

Process för delarbete övervakning av antibiotikaresistens ARG ”Tankesmedja” Workshop Delrapport Finansiering ? Slutrapport 080630

Avgränsning - hittills Finns det eller finns det inte ? Hur vanligt är det ? Ökar eller minskar det ? Hur / varför ökar/minskar det ? Vid spridning - var sker smittan (epidemiologisk typning) ?

Vilken resistens vill vi hitta och mäta ? Resistens hos dem vi behandlar ? ”Sann” resistens ? Hotande resistens ? ”Okänd”/ Resistens som ännu inte uppstått?

Huvudmål Bevara antibiotika som effektiva läkemedel Den enskilda patienten skall kunna erhålla effektiv riktad empirisk behandling som möjligt Behov fortlöpande underlag över förekomst varningssystem (människor, djur, miljö) tidigare kända mekanismer nya/okända mekanismer analys återkoppling forskning och utveckling internationellt samarbete

Samtliga bygger på kliniska prover ! Räcker dagens ”organiserade” system ? Anmälningspliktiga - smittskyddslagen EARSS 3. ResNet, SMI och RAF-M: > 10 års punktprevalensstudier av resistens kombinerat med kvalitetssäkring 4. Sentinel-övervakning (Tarmpatogener, Neisseria spp, Helicobacter, M.tuberculosis) 5. Frivillig rapportering av ovanliga eller ”icke-existerande” händelser PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd) Samtliga bygger på kliniska prover !

? Friska Sjuka Söker läkare Öppen vård / Sluten vård ! Möjlighet att få sammanställning Rapport sammanställs/ analyseras Återkoppling/ diskussion

Underlag- infrastruktur – kliniska prover Hinder för att Fungerar bra idag Brister avhjälpa brister Kvalitetssäkrade lab, Epidemiologisk analys Uppdrag saknas enhetliga metoder Återkoppling IT-system (RAF/RAF-M) Svårt separera sluten IT-system vård, öppenvård, sjukhem etc Terminologi Harmonisering Kompetens Saknas läkare Fragmenterad utbildning ”Provtagningsvanor” Prover från öppen vård Kostnad i öppen vård i sluten vård

Några problem med kliniska prover som grund Benägenhet att odla varierar ”Nämnardata” ”För höga” kvalitetskrav ? Överdrivet hög resistens ? Antibiotikapreparat klassas ut för tidigt ?

Anmälningsplikt enligt smittskyddslagen ?   Anmälningsplikt enligt smittskyddslagen ? 1996 Pneumokocker 2000 MRSA, VRE, Gram-neg bakterier med ESBL (bara lab) Hinder för att Fungerar bra idag Brister avhjälpa brister Följsamhet (lab) Ofullständiga IT-system Otydliga kriterier i vissa fall PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

MRSA - provtagningsorsak

Alla eller bara invasiva isolat ? - + Alla fynd/ friska Övriga kliniska infektioner Blod Likvor Jämförbarhet Fördröjning ? Precision - + * Source: Koontz FP. Diagn Microbiol Infect Dis 1992;15:31S-35S.

– European Antimicrobial Resistance Surveillance System EARSS – European Antimicrobial Resistance Surveillance System Invasiva isolat S.aureus, S.pneumoniae, E.faecalis, E.faecium E.coli, K.pneumoniae, P.aeruginosa Hinder för att Fungerar bra idag Brister avhjälpa brister Hög nationell täckning Inte alla lab medverkar IT-system (>70 %) av befolkningen) PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

MRSA 2006

ResNet >10 år resistens + kvalitetssäkring Hinder för att (SMI och RAF-M) >10 år resistens + kvalitetssäkring Hinder för att Fungerar bra idag Brister avhjälpa brister ”Gemenskap” Begränsat antal arter Manuellt extraarbete Övervakning av Lokalt begränsat ”vildtypspopulationer” antal isolat Ej multiresistens IT-system Ingen totalövervakning IT-system blodisolat Avslöjar inte utbrott kan inte påvisa långsiktiga förändringar PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

Staphylococcus aureus 2006 (ResNet, > 3000 isolat)

Sentinel-övervakning Tarmpatogener, Neisseria spp, M.tuberculosis Hinder för att Fungerar bra idag Brister avhjälpa brister Kompetens Sårbart – bygger på Uppdrag ? Motivation ”entusiaster” Resurser ? Urval PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

Frivillig rapportering ”alert” av ovanliga eller ”icke-existerande” händelser Hinder för att Fungerar bra idag Brister avhjälpa brister ”Djungeltelegrafen” Enhetliga kriterier saknas Definitioner lab-vårdhygien rutiner saknas ”SOP:s” -vad -när -hur -till vem Vi upptäcker fenotypiska Vi upptäcker inte Systematiskt förändringar mekanismen samla in -avvikande -terapisvikt Ansvar ? Strategi ?   PFGE types designated by numerals and include patterns differing by >= 7 DNA fragments PFGE subtypes designated by letter suffixes and include patterns differing by <=6 DNA fragments Klassificering och namngivning dynamisk process (fler isolat, samarbete med lokala typningslab/vårdhyg/smittskydd)

Återkoppling Hinder för att Fungerar bra idag Brister avhjälpa brister Stramagrupper Dialogen lab-klinik Uppdrag Labnätverk behöver stärkas Kiniska bakteriologer Skriftliga rapporter Användning ? Inga krav i verksamhetsupp- följning

Tänkbara förslag Sluten vård kliniska data OK – ”krav” att odla när antibiotika påbörjas > 48 h Öppen vård sentinelsystem (jfr influensa)? ”odlardagar” ? Framtiden Normalflorestudier ? Djur / Livsmedel (Strama VL) Miljö – sjukhusavlopp, reningsverk FoU

Datahantering

Vad är problemet – varför kan vi inte bara trycka på knappen ?

Talar vi samma språk? -erfarenheter från IVA-Strama 95 arter uttrycks på 528 olika sätt 56 antibiotika uttrycks på 115 olika sätt 38 ”provlokaler” uttrycks på 369 olika sätt

Analys och återkoppling Tydligare uppdrag lokalt/regionalt (Stramagrupp/ motsv) -stärka alert-system Förstärkt analyskapacitet på SMI ? -”back-up” alert -långsiktigar utveckling -kunna analysera orsakssamband effekt av interventioner Fördjupad samordnad omvärldsanalys – internationall jämförbarhet

Tydliga uppdrag och ansvar ! Beställare fråga efter resultat ! Strategi Tydliga uppdrag och ansvar ! Beställare fråga efter resultat !

Data for action ?!