Hud- och mjukdelsinfektioner

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Nytt inom infektion - måste vi behandla?
Advertisements

Antibiotikaprofylax Professor Inga Odenholt Infektionskliniken, Malmö
Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Diskussion kring tonsilliter
Omvårdnad och behandling av maligna tumörsår
Ann Åkesson Öl Infektionskliniken
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Symtom < 5 dagar eller förbättring därefter
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Antibiotikaprofylax vid kirurgiska ingrepp – när, var, hur ?
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Käkkirurgi = oral & maxillofacial kirurgi
Är Nationella kvalitetsregistret inom gynekologisk kirurgi (Gynop-registret) tillförlitligt avseende registrering av postoperativa sårinfektioner? En.
Rinosinuit Definition:
Antibiotikaval Norrman / Pikwer ©
Multiresistenta bakterier i vården
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Människa och mikrober Smitta Antibiotikaresistens
Aktuellt om multiresistenta bakterier i Östergötland
Luftvägsinfektion Skilj på övre och nedre luftvägsinfektion-förekommer ofta samtidigt. Diagnosen beror på besöksorsak och vilka besvär som dominerar Övre.
FARLIGA INFEKTIONER.
Akut mediaotit Akut purulent infektion i mellanörat Vanligaste
Infektion Sårodling Odlingsfynd Antibiotikaval
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
SAMHÄLLSFÖRVÄRVADE NEDRE LUFTVÄGSINFEKTIONER
Diskussion kring tonsilliter
Centrala infarter Linda Jakobsson
Behandling vid impetigo
Hud- och mjukdelsinfektioner
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Ben- och fotsår ur Hudklinikens bildarkiv
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Omvårdnad och behandling vid maligna tumörsår
Hud- och mjukdelsinfektioner
Infektionsproblem på intensiven Bengt Gårdlund,
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
EKSEM (MIKAEL KLINKER NOVEMBER 2012)
Ortopedtrauma Norrman / Pikwer © Anamnes
Handläggning av faryngotonsilliter
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Hud- och mjukdelsinfektioner hos äldre
Tillämpligt kapitel i handboken, fall 1
Bakterier som kan orsaka sårinfektioner
Antibiotikabehandling
Bakterier som orsakar urinvägsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
Hud- och mjukdelsinfektioner
ANTIBIOTIKABEHANDLING AV DIABETESSÅR
AT-dag diabetes Diabetesfoten.
Välkomna till bords Läkemedelskommitten
Läkemedelsutredning på allergimottagningen Anamnes Specifikt IgE Hudtest: Pricktest Intracutantest Provokation.
Infektioner i skelett och leder. Septisk bursit Långvarigt tryck, uttöjning av huden och små hudskador ger möjlighet för hudbakterier att penetrera slemsäcken.
Lite om Mikrobiologisk provtagning
Sjuktimmar 1-14 dagar Borås Stads personal
MRB.
Frida Wilske Infektionsläkare
Akut exacerbation av KOL – handläggning på vårdcentral
Central venkateter.
Faryngotonsillit – handläggning på vårdcentral
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Presentationens avskrift:

Hud- och mjukdelsinfektioner Maria Josephson 121010 Hudens viktigaste funktion är att vara en skyddande barriär mot den yttre miljön. Huden väger fyra kilo i genomsnitt, täcker en yta om två kvadratmeter och består av tre skikt: epidermis, dermis och subkutan vävnad. Tusentals hudsjukdomar finns, men ett fåtal står för merparten av läkarbesöken

Huden Naturlig barriär Naturliga öppningar svettkörtlar, hårsäckar Penetration via sår, hudsprickor

Impetigo Erysipelas Dermis Cellulit Subcutis Nekrotiserande fascit Epidermis Erysipelas Dermis Cellulit Subcutis Nekrotiserande fascit Fascia Muskel Myosit

Hudens normalflora Motverkar kolonisation av patogener Består av KNS ( koagulasnegativa stafylokocker) Difteroida stavar Proprionebacterium acnes m fl

Anamnes Hur uppkom infektionen? Förlopp? Var? Bakomliggande sjukdomar? Pågående medicinering?

Status Allmäntillstånd: feber? frossa? Lokalstatus: lokalisation, storlek, djup, färg, svullnad, rodnad, smärta, nekroser? Nedsatt cirkulation, vid behov arm/ankel-index Infektionstecken som tilltar hastigt trots adekvat grundbehandling (till exempel kompressionsbehandling av venösa sår) kan vara indikation för antibiotika [14].

Bensår Svårläkta sår på underben/fot > 6 veckor Kolonisation Infektion OBS! Diabetesfoten

Sårodlingssvar Bensår: Riklig växt av Enterokocker Bensår: Sparsam växt av Pseudomonas Bensår: Växt av Streptokocker grupp A Bensår: Riklig växt av Staf aureus och Gram negativ blandflora

Bakterier i sår Kolonisation Penetration Proliferation Invasion

Sårodling? Tag alltid sårodling inför antibiotikabehandling Rätt teknik, tvätta noga, tag odling i kanten mot frisk vävnad, på djupet

Basen i behandlingen • Tvätta med vatten • Sårrevision vid behov vid nekroser • Arteriell insufficiens? Venös insufficiens? • Kompressionsbehandling Sår på framsidan av tibia läker nästan aldrig utan kompression hos vuxna)

Faktorer som ökar indikation för behandling • Djup infektion • Påverkat allmäntillstånd • Närhet till senor, leder, proteser • Bakomliggande sjukdom

Impetigo

Impetigo Icke bullös- Gulaktiga såriga utslag vanligen kring näsa och mun. Honungsfärgade krustor. Streptokocker, S. aureus Bullös- Eksemliknande förändringar med blåsor som går över i sårytor. S. aureus. Inga krustor

Behandling • Tvätta med tvål och vatten! Tvätta med tvål och vatten – ordentligt, så att krustorna avlägsnas! Lokal behandling: Fucidinsalva, ev. Altargo (retapamulin salva) ev. Microcid Systemisk behandling: Heracillin 1 g x 3 i 7-10 dagar

Källa dermnetz.org Folliculit Små pustler vid hårsäck Furunkel Djupare hårsäcksinfektion med abscess-bildning Staf AUREUS tvätta med tvål och vatten Spa pseudomonas Karbunkel sammansmältning av furunklar Källa dermnetz.org

Follikulit Etiologi: S. aureus Behandling follikuliter: baddning med klorhexidinsprit Vid abscessbildning incision och dränage Antibiotikaindikation: utbredda infektioner eller spridning till omgivande vävnad, lymfangit/lymfadenit, feber. OBS! ansikte! Heracillin 1 g x 3 i 7-10 dagar

Furunkulos Recidiverande furunklar Virulent S. aureus har i regel koloniserat näsan Tvättning med klorhexidinhaltig tvål dagligen + Mikrocid/Fucidin i näsan 2-3 ggr/dag i 2 veckor

nail biting, finger sucking, wearing artificial nails, ingrown toenail, or may appear in people who constantly have wet hands (like bartenders or dentists). It appears as a painful, red swelling around the nail or as red bumps or blisters.

Paronyki Etiologi: S. aureus Nagelbitare, inväxande tånaglar Behandling: Alsolsprit, dränera pus, exidera del av nagel It may follow nail biting, finger sucking, wearing artificial nails, ingrown toenail, or may appear in people who constantly have wet hands (like bartenders or dentists). It appears as a painful, red swelling around the nail or as red bumps or blisters. The nail may change its color or become detached. Soaking an affected finger in warm water few times a day may help to relieve pain. Paronychia heals on its own; if not, a skin cut and pus drainage are needed. Sometimes a part of the nail has to be removed (4). Rarely, infection spreads toward the tendons and bones, or bacteria invade into the bloodstream.

Diffdiagnos körtel på halsen Anynoma mykobakterier barn 1-5 år Lymfom Rotabscess Munbotteninfektion Bakterieflora: Blandinfektioner med alfastreptokocker, Prevotella, Fusobacterium och Peptostreptococcus spp. Bakteriell parotit Etiologiska agens är S. aureus, alfastreptokocker, pneumokocker, Haemophilus influenzae, Eikenella corrodens, Actinomyces, Actinobacillus, Enterobacteriaceae spp samt anaerober. Cervikofacial aktinomykos kännetecknas av en långsamt progredierande, icke ömmande svullnad i anslutning till mandibeln eller käkvinkeln. Det förekommer dock mer akuta förlopp som påminner om ospecifika bakteriella abscesser i mjukdelar. Fistelgångar under huden kan palperas som brädhårda stråk med lätt blårödaktig missfärgning. Sådana fistelgångar ger snabbt ledtråd till diagnos. Tömning av purulent blodtingerat material till huden sker ibland spontant. Puset innehåller ofta s.k. sulfurgranulae, gulaktiga hårda gryn med centrum av amorft material (kalciumfosfat) omgivet av långa, filamentöst radierande, gramlabila eller grampositiva stavar med förgrening och ibland radbandsutseende. PAD visar palissadställning av foam cells (speciell sorts monocyter) mot infektionscentrum som omges av polymorfnukleära leukocyter. Feber och leukocytos varierar medan SR är kraftig förhöjd. Lymfkörtlar engageras i regel ej. Infektionen saknar respekt för anatomiska gränser och ben kan invaderas; vanligaste lokalisation för osteomyelit är mandibeln. Infektionen kan drabba en i övrigt frisk vuxen person med dåligt tandstatus. Ingångsporten är en skada i munhålemukosan: gingivit, periodontit eller skada i samband med tandutdragning. Agens är olika species i regel inom aktinomycesgruppen: Actinomyces israelii (vanligast), A. gerencseriae, Propionibacterium (Arachnia) propionicus, A. naeslundii, A. viscosus, A. odontolyticus och A. meyerii. Polymikrobiella infektioner är vanliga t.ex. med Actinobacillus actinomycetemcomitans, Haemophilus aphrophilus och H. parainfluenzae, Eikenella corrodens, Prevotella, Fusobacterium, Bacteroides, Peptostreptococcus spp samt Streptococcus milleri-gruppen. Hos immundefekta, speciellt transplantationspatienter, förekommer nokardios som i regel orsakas av Nocardia asteroides i monokultur. Nokardios är liksom aktinomykos en granulomatös sjukdom som dock huvudsakligen drabbar thorax men sällan huvud/halsområdet.

Abscess • Etiologi: S. aureus ( Tänk diff diagnoser och andra agens ex. Prevotella, Fusobacterium, Bacteroides, Peptostreptococcus spp samt Streptococcus milleri-gruppen) • Incision, dränage, tvätta rent • Behandling: Heracillin 1 g x 3 i 7-10 dagar

Erysipelas • Akut insättande feber, frossa, allmänpåverkan • Skarpt avgränsad ytlig infektion med intensiv rodnad Svullnad, ömhet, värmeökning. Vanligt med blåsbildning • Etiologi: Streptokocker vanligen grupp A Tips Patienter med venös insufficiens och erysipelas har hög recidiv risk, de bör i görligaste mån använda kompression, lindning eller stödstrumpa Kan vid recidiverande infektion erhålla penicillintabl att ha i hemmet för att kunna insätta tidigt alternativt profylaxbehandling under längre tid. Fynd I motsats till cellulit har eryspielas ofta skarpt avgränsade kanter. Förändringarna är värmeökade och ömma och ofta utvecklas bullae och purpura Ofta i veck eller ansikte beroende på ingångsport Vid engagemang av ögonlock med ptos eller/och oftalmoplegi skall orbital cellulitis misstänkar med risk för sinus cavernosus trombos, abcess bildning och meningit

Erysipelas Differential diagnos: trombos, flegmone, hydrostatiskt eksem Predisponerande faktorer: lymfödem, venös insufficiens, sårskada, svamp mellan tårna, eksem Behandling: Kåvepenin 1-2 g x 3 alternativt Bensyl-pc 1-3 g x 3 iv Flegmone (inte så rött, diffust avgränsat, smetigt sår, S. aureus),

Nekrotiserande fascit Smärta, frossa, allmänpåverkan, svullnad Diskrepans mellan diskret status och svår smärta Blododling, sårodling, svalgodling, ta strep A test – punktat från vävnad Kreatinin, trombocyter, Laktat Bensyl-pc 3g x 3 + Dalacin 600mg x 3 alt Meronem 1g x 3 + Dalacin 600mg x 3 Jfr Fourniers gangrän, Perineum Kräver snabb Handläggning! Snabb handläggning, aktivitet från kir sida evt HBO

Djurbett Kattbett Ger infektion i 30-50% av fallen Djupa punktionsskador Pasteurella multocida Antibiotika profylaktiskt vid hundbett med stora slitskador och krosskador och vid kattbett där senpenetration inte kan uteslutas! Hundbett Ger infektion i 2-25% av fallen Slitskador Pasteurella multocida, streptokocker, stafylokocker Capnocytofaga carnimorsus Bettskador är alltid kontaminerade och skall inte sys ihop! Vid djurbett är Pasteurella multocida och Capnocytophaga canimorsus vanligaste agens. Dessa är dåligt känsliga för isoxazolylpenicilliner och perorala cefalosporiner. Profylax anses ej nödvändig, men bör ges vid hundbett med stora slit- och krosskador samt vid kattbett där senpenetration ej kan uteslutas. Ges i praktiken vid djupa katt- och hundbett I ansikte och på händer (leder, senor) I direkt anslutning till led Till immunsupprimerade patienter Profylax de första timmarna efter bettet Kontakt vid försämring!

Infekterade hund- och kattbett Tidig infektion: Amoxicillin 0,5-0,75 g x 3 eller Kåvepenin 1-1,6 g x 3 i 7-10 dagar Sen infektion: Spektramox 0,5 g x 3 Vid pc-allergi vuxna: Doxycyklin Vid pc-allergi barn: Trimsulfa Kontakt vid försämring! Dessa är dåligt känsliga för isoxazolylpenicilliner och perorala cefalosporiner Tidig infektion amimox, sen infektion spektramox Ges i praktiken vid djupa katt- och hundbett I ansikte och på händer (leder, senor) I direkt anslutning till led Till immunsupprimerade patienter Profylax de första timmarna efter bettet Kontakt vid försämring!

Behandling vid bettskador Ges i praktiken vid djupa katt- och hundbett I ansikte och på händer (leder, senor) I direkt anslutning till led Till immunsupprimerade patienter Profylax de första timmarna efter bettet Kontakt vid försämring!

Odlingsfynd som behandlas • Grupp A streptokocker ger erysipelas liknande bild med ev snabb utbredning • Staphylococcus aureus ger tjock gult sekret, med mer lokal begränsning

Slutligen Om Antibiotikabehandling är nödvändig Odling före Smalt spektrum Undvik Erymax, Ciproxin och Tavanic Kort behandlingstid 5-10 dagar, 7 dagar räcker oftast Sätt ut om utebliven effekt Kritisk värdering av odlingsfynd!