Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
Hur hantera resistenta bakterier i Primärvården?
Att bota infektioner - även i framtiden
spelar det någon roll för vårdrelaterade infektioner?
MRSA, VRE, ESBL Mekanismer, orsaker, konsekvenser, åtgärder
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hur hanterar vi dem i sjukvården?
Utbrott av Klebsiella pneumoniae ESBL i Uppsala.
Torbjörn Söderström utvecklingsdirektör Akademiska Sjukhuset
Antibiotikaresistens
Depression vid hjärtsvikt Vanligt, farligt, behandlingsbart?
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antalet smittade i samhället utomlands har ökat
Vad är vårdhygien? Vad är VRI? Medel för att förebygga VRI
Att bota infektioner - även i framtiden
Antibiotikaresistenta bakterier
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Karolinska Institutet, Strama och Apoteket AB Eva Pettersson.
Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien
Välkomna! Strama Smittskyddsinstitutet Socialstyrelsen
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Nedre UVI inom slutenvården
Vårdrelaterade infektioner och antibiotikaresistens kan begränsas! Göteborg 8 april 2008 Ett samarrangemang mellan Strama Västra Götaland Smittskyddsinstitutet.
Okomplicerad cystit i slutenvård
Algorithm for detection of classical ESBL (ESBLA)
Algoritm för påvisande av klassiska ESBL (ESBL A ) CTX I/R eller CAZ I/R E. coli, K. pneumoniae, P. mirabilis, Salmonella spp., Shigella spp. ESBLA-test.
ESBL i systeminfektioner
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Vad är vårdhygien? Eva Melander Vårdhygien Malmö/Ystad/Trelleborg
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 4, 2008 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 3, 2008 Antibiotika som förskrivs på recept: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Kvartalsstatistik från Strama kvartal 2, 2008 Öppenvård: Antibiotika (J01 exkl. metenamin), per månad, DDD/1000 invånare och dag, inkl. glidande medelvärde.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Gut carriage of ESBL pos. E. coli, Spain Valverde et al.,J Clin Microbiol. 2004; 42; 4769.
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Uppföljning av CVK spetsodlingar Länssjukhuset Ryhov Fredrik Hammarskjöld.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Eva Pettersson, Apoteket AB Särskilda boendens antibiotikaanvändning SANT-studien Ett samarbetsprojekt STRAMA, Apoteket AB och Karolinska Institutet.
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Antibiotikaresistens orsaker – konsekvenser - åtgärder Eva Gustafsson Smittskydd Skåne AT-dagen 6 oktober 2010.
Antibiotikabehandling
Varför är vi oroliga för ESBL?
Antibiotikaresistens
Sökning gjord
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Sjukdomar och besvär.
Antibiotic stewardship i svensk slutenvård Fredrik Resman
Multiresistenta bakterier ESBL och MRSA Vad kan vi göra för att bromsa resistensutvecklingen ?
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Vårdrelaterade infektioner
MRB.
Stramas Punktprevalensstudier (PPS)
Kliniskt viktig antibiotikaresistens
Mål med Stramas förslag till åtgärdsprogram
Bli en antibiotikasmart vårdcentral!
Presentationens avskrift:

Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö ESBL och annan bredspektrum cefalosporinresistens hos Gramnegativa tarmbakterier Eva Melander Klinisk mikrobiologi, Malmö

Betalaktamantibiotika Penicillner penicillin V/G, ampicillin, amoxicillin Cefalosporiner cefadroxil, cefuroxim cefotaxim, ceftazidim, ceftriaxon (3:e generationens cefalosporiner, bredspektrumcefalosporiner) Karbapenemer imipenem, meropenem, ertapenem Terpeutiskt viktiga betalaktamantibiotika

Betalaktamantibiotika Resistensmekanismer Produktion av kromosomalt medierade eller plasmidmedierade betalaktamaser Förekomst av förändrade eller alternativa penicillinbindande proteiner Nedsatt permeabilitet (förlust av ytmembranproteiner, poriner) Aktiv utpumpning av betalaktamantibiotika (efflux) Detta är viktigaste betalaktamresistensmekanismen

Betalaktamaser Enzymer som bryter ner betalaktamantibiotika. Olika nedbrytningsprofil: Penicillinaser Cefalosporinaser Karbapenemaser

Penicillinaser Gramnegativa tarmbakterier TEM1 1964, E. coli, grekisk patient ”Temoneira” Plasmidmedierat, överförts till andra Enterobacteriacae 25 % av E. coli i Sverige SHV1 Sulfhydryl variabel Kromosomalt medierat hos alla K. Pneumoniae Inhiberas av klavulansyra

Cefalosporinaser Gramnegativa tarmbakterier Kromosomalt medierade AmpC Finns i liten mängd hos många Enterobacteriacae K1 K. oxytoca Plasmidmedierade (”smittsam”, överförbar resistens) ESBL: TEM, SHV, CTX-M

Extended-Spectrum Beta-Lactamases ”ESBL” Definition som gäller i världen idag: Bryter ner bredspektrumcefalosporiner (cefotaxim, ceftazidim, ceftriaxon) Hämmas av klavulansyra in vitro Överförbar

Andra överförbara bredspektrumbetalaktamser AmpC Alltid plasmidmedierad hos K. pneumoniae E. coli, men även kromosomalt. Kan ej avgöras fenotypiskt. Hämmas inte av klavulansyra in vitro (OXA) (MBL) (KPC)

Historik ESBL 80-talets början: En eller flera mutationer på strategiska positioner hos TEM1 och SHV1 vilket medfört bredare nedbrytningsprofil Idag: TEM >130 typer, SHV > 50 typer 1986: första utbrottet rapporteras Främst K. pneumoniae (även E. coli och andra Enterobacteriacae) Främst sjukhusvårdade patienter, svårt sjuka

Hur TEM blev ”ESBL”

ESBL idag Sedan 2000-talets början: Kraftigt ökad frekvens ESBL Främst CTX-M typ (CefoTaximas-München) Idag: > 40 typer, 5 subklasser Pandemi Nu både E. coli och K. Pneumoniae Ofta multiresistens, bara känsliga för karbapenemer Både öppen och sluten vård Utbrott (Uppsala, Kristianstad) Fullt friska

Spansk studie Inneliggande patienter Öppenvårdspatienter Friska frivilliga Prevalens % 1991 2003 0.7 11.8 0.3 5.5 - 3.7 Valverde et al, 2004

Cantón, Novais, Valverde, Machado, Peixe, Baquero, Coque. Clin Microbiol Infect 2007; (in press)

Riskfaktorer ESBL: individen Öppen- och slutenvård Hög antibiotikaanvändning, ssk bredspektrumcefalosporiner och kinoloner Slutenvård Drän, katetrar, långvarig sjukhusvistelse, svår bakomliggande sjukdom, sjukhemsvistelse Öppenvård > 60 år, diabetes, recidiverande UVI, nyligen sjukhusvårdad, KAD

Riskfaktorer ESBL: selektion/spridning på vårdavdelning Dålig följsamhet till basal hygienrutiner Högt antibiotikatryck, ssk cefalopsoriner Piperacillin/tazobactam ”skyddande”

Lyckade interventioner internationellt Antibiotikapolicy Minskad användning av cefalosporiner generellt Minskad användning av ceftazidim Bytespreparat: piperacillin/tazobactam, imipenem Skärpta vårdhygienrutiner Kampanjer, utbildningar, inspektioner,

Konsekvenser av ESBL Ökad risk för mortalitet vid ESBL bakteriemi Förlängd vårdtid vid ESBL infektion Ökade kostnader förknippad med ESBL infektion/kolonisation

Sammanfattning Komplext CTX-M pandemi, öppen- och slutenvård Flera arter, många enzymvarianter. Diagnostik, definition. Svårt sjuka---Fullt friska CTX-M pandemi, öppen- och slutenvård Klara risk faktorer för selektion och spridning Cefalosporiner och kinoloner Slarv med vårdhygienrutiner ESBL kopplat till ökad risk för mortalitet och ökade kostnader