Livsmedelsöverkänslighet Samt kost för speciella grupper och olika dieter

Livsmedelsöverkänslighet Olika komponenter i maten kan ge upphov till allergi eller andra överkänslighets-reaktioner. Allergi= reaktioner som har en immunologisk bakgrund. Intollerans= kan tåla ämnet i låga koncentrationer.

Allergier Allergi beror på att kroppens normala försvarsmekanismer inte fungerar som de ska mot främmande ämnen som kommer in i kroppen. Livsmedelsallergier kan ge besvär i praktiskt taget alla delar av kroppen, men luftvägarna, mag-tarmkanalen och huden är de mest utsatta.

Överkänslighetsreaktioner Överkänslighetsreaktioner kan orsakas av enzymbrist i mag-tarmkanalen, vilket leder till oförmåga att bryta ner vissa ämnen i maten. Laktasbrist leder till minskad förmåga att spjälka mjölksocker, s k laktosintolerans. Gluten är ett protein som kan ge inflammatoriska skador på tarmslemhinnan. Det är inte klarlagt vad som orsakar skadan, men forskning talar för att det är en fråga om immunologisk reaktion.

Celiaki- glutenintolerans Orsakas av proteinet gluten som finns i våra fyra sädesslag havre, korn, råg, vete. Den som en gång har drabbats av sjukdomen måste hålla livslång diet utan gluten. Utmärkande för glutenreducerad kost är Spannmål i bröd och pasta ersätts med majs, ris, hirs och bovete. Samma närings- och energiinnehåll som normalkosten.

Laktosintolerans Vid enzymbrist av laktas bryts laktosen istället ner av tarmbakterier, vilket leder till buksmärtor, gasbildning och diarre. Utmärkande för laktosreducerad kost är att Mjölk och mjölkprodukter i begränsad mängd i matlagningen, ej som dryck. Samma näringsvärde som normalkosten Innehåller mer grönsaker, kött, fet fisk, ägg och hårdost än normalkosten

Kost vid obesitas (fetma) Utmärkande för energireducerad kost är Näringstät och energifattig (mindre fett och socker- mer frukt och grönt) Normalkost som innehåller 1200 kcal-1800 kcal. En person som har mycket stor övervikt och ska reducera den kraftigt bör stå under läkarkontroll.

Kost vid undervikt Utmärkande för kosten är Extra näringsrik Rikligt med proteiner, vitaminer och mineralämnen Färg på maten stimulerar aptiten- mycket frukt och grönsaker Sena kvällsmål ökar vikten

Kost vid olika sjukdomstillstånd Det finns speciella kostråd för de personer som har någon av följande sjukdomar som exempel: Diabetes Mag- tarmsjukdomar Hjärt-kärlsjukdomar Gallbesvär Förstoppning Leversjukdomar Ledgångsreumatism

Vad är dieter? Ofta används begreppet diet som en beteckning på innebär att någon anpassar kosten eller utesluter saker ur den av exempelvis etiska skäl, religiösa skäl eller av hälsoskäl. Dieter kan till exempel vara fria från socker, animaliska produkter, mjölk, gluten mm. Många dieter är en del av bantning, medan andra är tänkta att utesluta allergiska reaktioner, vara diabetesvänliga eller kompensera för ett sjukdomstillstånd.

Dieter Att gå på diet har blivit väldigt populärt de senaste åren. Det finns en otrolig uppsjö av olika dieter. Mer eller mindre vetenskapligt beprövade. Dietmodet kommer och går, såsom South Beach Dieten, Atkins Diet, LCHF, Nordiet, GI, ISO, viktväktarna etc.

Atkins En amerikansk diet som bygger på att man ska äta en väldigt begränsad mängd kolhydrater. De första veckorna med Atkins så ska man inte äta kolhydrater, men man får äta hur mycket kött, fisk, ägg, majonäs och ost som man vill. I den andra fasen så tillåts man äta mer grönsaker och spannmål, men kolhydrater från socker är fortfarande förbjudet

South beach dieten South Beach är en amerikansk diet, men sitt ursprung i just South Beach. Syftet var från början att hjälpa patienter med höga HDL-kolesterolvärden att få ner dessa värden. Samtidigt så gick många av patienterna ner i vikt förhållandevis snabbt och effektivt. Man delar in denna diet i tre faster. Under de första två veckorna får man inte äta bröd, potatis, ris, pasta, ungsbakad mat, frukt, godis, socker, glass eller dricka alkohol. Fas två kännetecknas utav att man kan börja äta kolhydrater av rätt sort igen. Under tredje fasen så kan man även äta ännu lite mer kolhydrater

LCHF LCHF står för Low Carb High Fat, alltså mat med lite kolhydrater och mycket fett. Fettet skall helst vara naturligt mättat fett som finns i till exempel smör, grädde, fet fisk eller kött

Nordiet Nordieten består bland annat av grönsaker av nordiskt ursprung, såsom gröna ärter, fet fisk som lax, strömming och sill, rapsolja samt flytande och bredbart margarin baserat på vegetabiliskt fett. Även fullkornsprodukter baserade på korn, havre och råg, samt baljväxter och bruna bönor ingår sänker det onda kolesterolet och blodtrycket, samt minskar vikten och förbättrar kroppens insulinkänslighet

GI GI står för Glykemiskt Index och är ett mått på hur snabbt blodsockret stiger efter att du ätit ett livsmedel som innehåller kolhydrater. Det handlar därför om att byta ut livsmedel som får blodsockret att åka berg och dalbana mot livsmedel som håller blodsockret på en jämn nivå.

ISO Isodieten är en lågkolhydratsdiet med hög kvalité som ger mer energi, mindre sötsug och effektiv viktminskning utan att tumma på hälsan. Det handlar varken om att utesluta specifika näringsämnen eller att svälta sig. Istället äter du välbalanserad, varierad och näringsrik mat utan tillsatser 5 gånger om dagen.

Viktväktarna Gå ner i vikt och även att hålla vikten på lång sikt. Vad du äter är viktigt, och ProPoints programmet hjälper dig göra smarta val så att du håller hungern borta. De fyra pelarna i vår metod förespråkar, förutom att göra smarta matval, även hälsosamma vanor, en stöttande omgivning och träning. Strävansmålet är en långsiktig förändring som du kan ha med dig hela livet ut.

Pulverdiet med flera Nedan följer ett urval av fler dieter som finns: Monodieter Anti-kolhydratdieten Zondieten Blodgruppsdieten Fettsnål kost Kalorireducerad diet/Kostplan Grapefruktsdieten

Fördjupning G-Uppgift Beskriv de vanligaste specialkosterna (celiaki, laktosintolerans, obesitas och kost vid undervikt). 2. Kombinera ihop råvaror till en näringsriktig måltid för en person som har celiaki, laktosintolerans, kost vid obesitas eller kost vid undervikt.

Fördjupning MVG-uppgift Välj en diet som du vill fördjupa dig i och beskriv vad dieten går ut på, för- nackdelar med dieten och hur dieten förhåller sig till SNR´s rekommendationer. Sök fakta från egen valda källor. 2. Kombinera en matsedel för en dag så att dagsbehovet av olika näringsämnen tillgodoses vid någon specialkost eller diet. Matsedeln behöver inte vara exakt vad gäller energimängd, men du ska motivera dina livsmedelsval. Fördela dagsbehovet över måltidsordningen enligt frukost, lunch, middag och 2-3 mellanmål.