Hur kan studenten medverka i kvalitetsarbetet? Ole Karlsson och Elin Fellman-Suominen Åbo Akademi Finland Ett nordiskt benchmarkingprojekt, erfarenheter och nytta Åbo Akademi, Umeå universitet och yrkeshögskolan Arcada

Åbo Akademi •Åbo Akademi är ett svenskspråkigt, mångvetenskapligt universitet bestående av sju fakulteter •Universitetet har två huvudcampus, Åbo och Vasa, men har utlokaliserad verksamhet på många håll inom svenskfinland (t.ex. Jakobstad, Helsingfors, Ekenäs) •Åbo Akademi har huvudansvaret för att det finns svenskspråkig, högskoleutbildad arbetskraft i Finland •Därtill har Åbo Akademi ett kulturbärande ansvar för vetenskapen på svenska i Finland

Basfakta Arcada •Yrkeshögskola •Personal 160 •Studerande •Mångvetenskapl. •En studerandekår (frivillig) Umeå universitet •Universitet •Personal •Studerande •Mångvetenskapl. •Tre studentkårer (oblig.) Åbo Akademi •Universitet •Personal •Studerande •Mångvetenskapl. •En studentkår (obligatorisk)

Varför blev ÅA intresserade? •Ansvar och initiativ, projekt om studentens roll inom ÅA •Aktiv samhällsaktör, projekt via regeringsprogrammet •Är det skillnad på univ. och yrkeshögskola? •Vad gör man i Sverige? •RUH-finansiering för benchmarkingprojekt

•Målsättning Att få en bild av –studerandenas kunskaper om sin roll i högskolan –studentkårernas vardag i olika system •Upplägg Jämförelse av –högskolornas/studentkårernas nationella, juridiska ramverk –studerandenas roll i högskolornas verksamhetsmodell –studenttraditionen i beslutsfattandet –intervjuenkäter med ”vanliga” studerande

Processen Målsättningen inriktades på tre olika fokusområden –Information –Påverkan –Kvalitet  Insamling och jämförelse av centrala dokument  Förberedda platsbesök  Gemensamt formulär för insamling av studerandenas åsikter

Utmaningar •En finländsk projektplan som inkluderade en rikssvensk partner •Snabb tidtabell med nerbantad budget •Begränsad planering: Svenska på tre sätt –Resulterade i olika tolkning av målsättningen •Tekniska utmaningar –Samtal via videokonferens –Blackboard

Aktiv studentmedverkan •Studentrepresentanter med i planeringen, på alla möten och i bearbetningen av rapporten •Studerandena genomförde intervjuerna –UmU: Studentkåren, utan ersättning –Arcada: Studerande från en kurs i forskningsmetodik –ÅA: Frivilliga, fick en liten ersättning

Enkätens utfall •Individualismen regerar •Studerandena överlåter påverkan i universitetsfrågor åt studentkåren •Kopplingen mellan kvalitetsarbete och vardaglig utveckling saknas •Lärarens återkoppling på feedback

Slutsatser •Frivillighet dödar studentmedverkan –Resurserna går till medlemsvärvning –Individinriktad service dominerar •Lagstiftningen i Sverige stöder studentmedverkan vilket syns i ett aktivare deltagande •Studenttraditionen i beslutsfattandet –Studentkåren har en etablerad roll i universitetena

ÅA-utveckling efter projektet •Studerandenas utvecklingsgrupp –Enkäter om studiemiljön –Projekt om undervisningsmetoder och studentaktivitet •Förbättrad information –Guider och broschyrer –Informationsmöten riktade till studerande –Kvalitetsarbetet ingår som en punkt i kursen i studiefärdigheter •En studentpolicy är under arbete

Benchmarking som metod •Olika barn leka bäst •Engagemang och tidsplanering •Tydlig och gemensam målsättning •Ekonomi •Prata samma språk

Rapporten hittas på webbadressen