SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN Stockholm 24.11.2006 Vuokko Palonen Tritonia, Vasa, Finland

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Var sitter är användarna när dom är på biblioteket? En analys av IP-nr statistik • Var befinner sej användarna av bibliotekets e-resurser? • Hur stor del.
Advertisements

Immigrant-institutet ¤ Immigrant-institutet är en frivillig organisation med syfte att vara ett nationellt forsknings- och dokumentationscentrum om invandrare,
Ett projekt kring nätbaserade studier: kompetenser, omfattning och statistikföring Projektpresentation 1/11.
Fujitsu 1. © Fujitsu 2008 Stockholm Libris inspirationsdag Kristian Wallin Anne Sandfær Fujitsu Services A/S.
Scanning on demand Forskarstyrd digitalisering blir tillgänglig för alla Agneta Stenberg, Forskningsarkivet, Umeå universitetsbibliotek
SND: Erfarenheter av hantering av forskningsdata Iris Alfredsson, Svensk nationell datatjänst Hantering av forskningsdata Workshop vid Luleå tekniska universitet.
4/2007 Vårseminariedagarna för högskolornas internationella administrationen i Seinäjoki CIMOs understöd för Indien samarbete Hannele Ahti,
Ulf P Andersson Miljösamordnare Göteborgs universitet. HU GÖTEBORGS UNIVERSITET.
Korta fakta om Sambiblioteket
Bibliotekens utveckling och behovet av samordning Mötesplats inför framtiden Borås, 13 oktober 2004 Gunnar Sahlin.
Utveckling av frågetjänsternas gemensamma plattform och kompetenskluster Den mänskliga sökmotorn – Göteborg maj Ulf-Göran Nilsson, Högskolebiblioteket.
Att hitta statistik Katarina Hjortsäter Nordiska Afrikainstitutet Afrikadag för bibliotekarier
Fri tillgång på Internet till resultaten från offentligt stödd forskning Presentation vid forskarfrukost i riksdagsbiblioteket.
Mervärden av internationellt samarbete Vär(l)den i Västerbotten 24 januari 2013 Lisa Hörnström Senior Research Fellow Nordregio.
Publiceringsstrategier Helena Juhlin, UB Institutionen för kulturvetenskaper Bild från GU- journalen nr
Informatik C VT 2012 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB magnus
Joint Master of Leadership in LIS - läget 9/08 Evighetsprojektet Nordisk magister i biblioteksledarskap Gunilla Widén-Wulff Informationsförvaltning / ÅA.
Aina Svensson, Ultunabiblioteket, Elektronisk publicering och Open Access Nya alternativ för vetenskaplig kommunikation.
Elektronisk publicering - Epsilon, Open Access och juridiska avtal Presentation vid Forskarutbildningsrådet Aina Svensson, SLU-biblioteken,
Startbild 1. Afrikas digitala resurser – Hur länge finns de kvar? Åsa Lund Moberg 2.
En förnyare av forskning och utbildning Linköpings universitet Vetenskaplig hederlighet! 15 min! Linköpings Universitetsbibliotek.
Open Access. bakgrund olika typer av OA hur mycket publiceras OA på MDH idag, och hur stor "OA-potential" finns det? vad gör vi på MDH:s bibliotek idag?
Seminarium Omställningens tid ”Vart vill vi komma? Vad utmärker en hållbar framtid?”
Det nationella digitala biblioteket
Fråga bibliotekarien. De finska bibliotekens gemensamma digitala referenstjänst Befinner sig i portalen Biblioteken.fi.
FEK B Vetenskaplig metod Databaser Magnus Olsson Umeå universitetsbibliotek Tjänstesida:
Mötesplats inför framtiden, 2007 Aktuell forskning vid Institutionen Biblioteks- och informationsvetenskap / Bibliotekshögskolan, Högskolan.
Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Introduktionskurs Industriell ekonomi ht 2010 Tel
Nordisk sommarskola 2007 Biblioteks- og informationskompetens i Islands Universitet - Samarbete mellan bibliotek och universitet - Ingibjörg Steinunn Sverrisdóttir.
Magnsus Olsson TEL Tjänstesida: Informationssökning Statsvetenskap och Freds-
Sociologi & Socialpsykologi C Magnus Olsson, Umeå UB
Informatik C VT 2011 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel
Skriftlig individuell uppgift Interaktionsdesign i digitala medier (A.1) HT-2012, 7,5 hp Lärare: Daniel Nylén.
Introduktion till Umeå UB Informatik A, ht-10 Magnus Olsson
Sidnummer Vad händer och vart är vi på väg? Biblioteksstämman 2010 Gunnar Sahlin Foto: Jimmie Mac.
Statistik C VT 2011 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel
I det nationella materialet kan vi urskilja tre olika nivåer på arbetet att förbättra högskoleutbildningarna.
Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Företagsekonomi Marknadsföring 7,5 HP HT 2010 Tel
SVEP Sollentuna Stefan Andersson, Uppsala universitet DP1 och DP2 Stefan Andersson, Eva Müller Enheten för digital publicering, Uppsala universitetsbibliotek.
RED10 Research Evaluation for Development 2010 RED10 | Susanne Holmgren och Gustav Bertilsson Uleberg Institutionernas självvärderingar inom.
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se DiVA Digitala vetenskapliga arkivet Ett arkiv.
Developments in Sweden Tommy Westerlund, PhD
KÄLLKRITIK & INFORMATIONSSÖKNING
Informationssökning Sociologi & Socialpsykologi C Magnus Olsson, Umeå UB Umeå Tjänste: magnus-olsson.
Stockholms universitetsbiblioteks kurser En introduktion till EndNote X2 Stockholms universitetsbibliotek
Nordiskt möte 5-6 okt 2004Jan Hagerlid E-publicering inom högskolan - Sverige.
STOCKHOLMS UNIVERSITETSBIBLIOTEK Te l e f o n v x l: F ax: w w w.s u b.s u.se Informationssökning för geodoktorander Geobiblioteket,
Kulturgeografi C och D Magnus Olsson, Umeå UB
E-böcker på vetenskapliga bibliotek, Göteborg, Forskningsbiblioteket som utgivare av e-böcker Carin Björklund Göteborgs universitetsbibliotek,
Cross-institutional collaboration… Creating Knowledge IV 2006 Copenhagen Denmark Birgitta Hansson Örebro University Library Sweden.
Statistik C VT 2010 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel
Informatik C VT 2010 Informationssökning Magnus Olsson, Umeå UB Tel
Tidskrifts- och artikelsökning Sociologiprogrammet Term. 1 Forskning om välfärd och kultur Magnus Olsson, Umeå Universitetsbibliotek Umeå
References, search, databases Thur i Milos Pernilla Andersson, librarian.
To practise speaking English for 3-4 minutes Genom undervisningen i ämnet engelska ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att: formulera.
SVEP Kungliga biblioteket 16 januari 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Eva Müller.
Informationssökning Anu Salminoja
Citeringsstatistik - möjligheter och omöjligheter Staffan Karlsson Analysenheten, Avdelningen för forskningspolitiska frågor.
Digitization and Management Consulting
Sharing Research Data – how to stay competitive
Digitala Vetenskapliga Arkivet
DiVA-undervisning RISE 28 oktober 2016 Aina Svensson & Urban Ericsson
DiVA-undervisning Luleå tekniska universitet 20 maj 2016
Strategic Sustainable Development
My role model.
International Business & Economics Program 240 Credits
Internationell publicering – 06 GUs informatörsnätverk
Språkforskningsinstitutet I fokus för konferensen står:
International Business & Economics Program 240 Credits
Titel på projektet Title of the project
Presentationens avskrift:

SAMLINGSKARTA – ETT STRATEGISKT VERKTYG FÖR BIBLIOTEKEN Stockholm Vuokko Palonen Tritonia, Vasa, Finland

INNEHÅLL •VAD ÄR COLLECTION (SAMLING) ? •VAD ÄR COLLECTION MAPPING •COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT •COLLABORATIVE COLLECTION MAPPING  Samlingskarta, Projekt i några länder •FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättning, process, verksamhet, problem •SAMLINGSKARTANS BETYDELSE •KÄLLOR

VAD ÄR COLLECTION (SAMLING) Ett biblioteks samlingar –Samlingar i huvudbiblioteket / fakultetsbiblioteken/ avdelningarna –Samlingar enligt: •Vetenskapsområden: samhällsvetenskaper, humaniora, naturvetenskaper o.s.v. •Publikationstyper eller format: tidskrifter, serier, kursböcker, avhandlingar, av- material, e-böcker, databaser o.s.v. •Lånetid: 1 dag, 1 månad; lånas icke ut •Donationer, specialsamlingar

ETT BIBLIOTEKS SAMLINGAR Exempel 1 : Tammerfors universitets bibliotek (Merja Hyödynmaa) MAIN LIBRARY HUMANIKA Department of Humanities and Education TERTIO Department of Health Sciences Faculty of Humanities Faculty of Medicine Faculty of Information Sciences Faculty of Economics and Administration Faculty of Social Sciences Faculty of Education small departmental libraries Unit in Hämeenlinna including text books

EXEMPEL 2: TRITONIAS SAMLINGAR Allmänna samlingen Lånbara böcker, referenslitteratur, serier, tidskrifter ämnesvis BU = Ekonomi ED = Pedagogik HU = Humaniora SO = Samhällsvet. TE = Teknik o.s.v. Kursböcker Tidskrifter Avhandlingar E-böcker Biblio- tekets databas Nelli-portal Elektroniska ref.databaser Elektroniska tidskrifter Specialsamlingar Övriga web- resurser

EXEMPEL 3: EN VIRTUELL SAMLING KOMMUNIKATIONSVETENSKAP i nätet och på hyllorna LINGVISTIK SOCIALPSYKOLOGI MARKNADSFÖRING TEKNIK LOGOPEDI

EXEMPEL 4: SAMLINGAR I PORTALER Databaser: •open access-resurser, t. ex. DOAJ •licensbelagda databaser (t.ex. Science Direct, Ebsco Academic Search Premier, Statistikcentralens databaser) •bibliotekskataloger och bibliografier •I framtiden: beskrivningar om flera biblioteks tryckta och elektroniska samlingar  SAMLINGSKARTA

VAD ÄR COLLECTION MAPPING •the process of examining the quantity and quality of your collection and identifying its strengths and weaknesses •a visual supplement to the automated catalog system that graphically displays the breath and depth of the collection •a quick picture of the collection (Indiana University – Purdue University Indianapolis, School of Library and Information Science)

EXEMPEL: COLLECTION MAPPING FÖR EN SAMLING (lingvistik) •Samlingen omfattar 2006/11: (Kvantitet) –c band böcker, 200 e-böcker –100 tryckta och 1000 elektroniska tidskrifter –100 tonband (dialekter) –c. 25 % av litteratur på svenska, 35 % på tyska, 20 % på engelska, 10 % på franska, 10 % på andra språk •Samlingen innehåller: (Kvalitet) –litteratur från 1950-talet till de nyaste; median 1995 –specialområden: tyska språket – dialekter; språkbad; strukturalism –studienivå (Conspectus 3)

VAD ÄR COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT? •multiple libraries coordinate the development and management of their collections with the goal of building broader, more useful combined collections than any library in the group could build individually (Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004, s. 44)

COLLABORATIVE COLLECTION DEVELOPMENT - Exempel Tyskland: DFG: National Research collection system: Sondersammelgebietsplan Portaler: Vascoda Webis o.s.v. Nederländerna: Co-operative Collection Management in Humanities in the Nederlands: National Library Den Haag + University of Amsterdam, Project

EXEMPEL: TYSKLAND, Webis: Sammelschwerpunkte nach Fächergruppen Sprach- und Literaturwissenschaften •Allgemeine und vergleichende Sprachwissenschaft. Allgemeine Linguistik (Universitätsbibliothek Frankfurt am Main) •Germanistik, Deutsche Sprache und Literatur (Universitätsbibliothek Frankfurt am Main •Anglistik, Allgemeines (Staats- und Universitätsbibliothek Göttingen) •Französische Sprache und Literatur (Universitäts- und Landesbibliothek Bonn) •Klassische Altertumswissenschaft einschl. Alte Geschichte. Mittel- und Neulateinische Philologie (Bayerische Staatsbibliothek München)

COLLABORATIVE COLLECTION MAPPING – modeller Australia: Australian Libraries Gateway Storbritannien : Co-ordinating the distributed national collection of research resources. The Higher Education/British Library Task Force, June Collections of the National Library of the Czech Republic

Your search for Linguistics in Australia found 20 Australian libraries. NB* Please read definitions of subject collecting levels.definitions earch&subj=1 COLLECTIONLIBRARYLOC. ResearchUniversity of MelbourneVIC Study - IntermediateThe University of Sydney LibraryNSW Study - IntermediateUniversity of Queensland LibraryQLD Study - BasicUniversity of Western Australia Library WA Advanced basicUniversity of South Australia Library SA BasicDixson LibraryNSW

COLLABORATIVE COLLECTION MAPPING  Samlingskarta •Flera bibliotek beskriver sina samlingar i –samma format (gärna standardiserat) –samma ämnesgruppering –samma analysmetoder, Conspectus! •Flera bibliotek har –gemensam koordinering av arbetet –gemensam användargränsnitt –gemensamt söksystem

UNIVERSITETSBIBLIOTEKENS NÄTSTRATEGI MÅL: BÄTTRE SAMLINGAR: TRYCKTA OCH ELEKTRONISKA MÅL: BRA TILLGÅNG TILL SAMLINGARNA PORTALER, DOKUMENTARKIV FINANSIERING: UNDERVISNINGS- MINISTERIET PROJEKT: SAMLINGSKARTA FinELib Bibl. databaser FINLANDS SAMLINGSKARTA: bakgrund

FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättningar Nationellt: universitetsbibliotek, specialbibliotek •att utöka gemensamma litteraturresurser i finländska bibliotek i en situation där ekonomiska förutsättningar på biblioteken inte blir bättre – arbetsfördelning? •att göra litteraturresurserna mera synliga genom nationella portaler - de elektroniska resurserna + trycka samlingar •att presentera, var de bästa samlingarna inom alla vetenskapsområden ligger och till vilka delområden biblioteken har specialiserat sig

FINLANDS SAMLINGSKARTA: målsättningar 2 Lokal nivå: •att förbättra bibliotekspersonalens kännedom av sitt eget och andra biblioteks litteraturresurser •att förstå att samlingarna är bibliotekets strategiska resurs för forskning och utbildning vid universitetet  ”[Collection mapping] offers a means of expanding the symbolic role of the library by redefining collection and library at the same time” (Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004, s. 44) •att evaluera samlingarna för att få konkreta siffror för budgetdiskussioner vid universitetet

FINLANDS SAMLINGSKARTA: process Projektgrupp: -Mål och uppgifter -Utredningar -Beskrivningsformat -Ämnesgruppering -Evalueringsmetoder -Sökportal (på kommande) -Information och handledning -Möten med kontakt- personer, nationella och internationella seminarier Deltagande bibliotek: •Analys av samlingarna •Gruppering av samlingarna ämnesvis för nationellt behov •Beskrivning av samlingarna •Evaluering av samlingarna

FINLANDS SAMLINGSKARTA •Fortsätter som projekt med tidigare styrgrupp •Finansiering Undervisningsministeriet 7/2007  deltagande bibliotek? •Utbildning i augusti 2006 (Dr. Mary Bushing, USA), ny utbildning i augusti 2007 •Pilotbeskrivningar på biblioteken •Enkät till biblioteken gällande ämnesområden •Möte med kontaktpersoner •Ett nytt tekniskt system? •Användargränssnitt & Söksystem ???

FINLANDS SAMLINGSKARTA: PROBLEM •Ämnesgruppering – ingen gemensam klassifikation •Tekniska förutsättningar har inte hittats så snabbt som vi tänkte •Relation till andra bibliografiska hjälpmedel inte alltid lätt att förstå •Finansiering i fortsättningen

SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 1 För biblioteken •att visa samlingarnas styrka och svaghet •att evaluera, hur samlingarna understöder studier och forskning •att hjälpa inköpbeslut •att planera linjerna för framtiden och urvalskriterier för materialet •att visa områden som är bristfälliga och områden som är utmärkta •att föreslå vilka områden kunde granskas •att författa ett budgetplan som motsvarar universitetets behov

SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 2 För kunderna: -Alla typ av materialet i portalerna -Helhetssynvinkel till flera biblioteks tyngdpunkter och samlingarnas kvalitet -Annat beror mycket av användargränsnitt??, -möjlighet att flytta från samlingskartan till bibliotekskataloger ?

SAMLINGSKARTANS BETYDELSE 3 •”Collection management information is intrinsically valuable outside the framework of CCD. Even if your library never succeeds in establishing a viable long-term collection- building partnership with other libraries, the investments in preparing for CCD will produces a better library…” •”Collaborative collection development has been described as the strategy of the twenty-first century.” (Burgett, J & Haar, J. & Phillips, L.L. 2004)

KÄLLOR 1 –Burgett, J. & Haar, J. & Phillips, L.L., Collaborative collection development: a practical guide for your library. Chicago: American Library Association, –Deutsche Forschungsgemeinschaft, Förderprogramm: Überregionale Literaturversorgung. liche_infrastruktur/lis/projektfoerderung/foerderziele/lit eraturerwerbung.html –Indiana University – Purdue University Indianapolis, School of Library and Information Science, Collection Mapping.

KÄLLOR 2 –Mittler, Elmar, Recent developments in Germany concerning cooperative collection development. LIBER – Groningen – Signum (in English) 3: – Suomen yliopistokirjastojen neuvosto, Kokoelmakarttahanke Tietokartta/tietokartta_hankesuunnittelu.htm –Webis: Sammelschwerpunkte in deutschen Bibliotheken.