Varför används det som fungerar så sällan? Varför är det som inte fungerar så populärt? Några reflektioner och observationer Jonas Eliasson Professor Transportsystemanalys, KTH Föreståndare Centrum för Transportstudier

Ett märkligt fenomen… •Varför är det så vanligt att man argumenterar för en åtgärd med dess indirekta effekter i stället för dess direkta?

Till exempel… Kringfarter i storstäder Åtgärd Kollektivtrafikinvesteringar Höghastighetståg Regionförstoring Bättre cykelbanor Bilpooler Spårtaxi Subventionerad koll-trafik Direkta effekter Knyter samman regiondelar, gör ny mark attraktiv Indirekta effekter Ökar tillgängligheten, gör ny mark attraktiv, tillväxt gm. agglomerationseffekter Förkortar restiden mellan stora städer Ökar tillgängligheten i täta områden Folk slipper flytta, mindre orter gynnas Minskad vägträngsel Minskad vägträngsel och utsläpp från vägtrafik Mindre klimatpåverkande utsläpp Minskad vägträngsel & utsläpp, hälsoeffekter Högre ekonomisk tillväxt

Tråkiga nyheter •De indirekta effekterna på förra bilden är i de flesta fall väldigt små •I inget av fallen är åtgärden kostnadseffektiv för att uppnå den indirekta effekten •Så varför förekommer dessa indirekta effekter t o m oftare än direkta effekter som argument för en viss åtgärd? •Och varför är det så obehagligt att säga att en åtgärd är ineffektiv? –(kvalen i soffan…) •(Hypoteser kommer snart…)

Effektiva men impopulära åtgärder Trängselavgifter ÅtgärdDirekta effekter Effektivt utnyttjande av knapp vägkapacitet Höjda bränsleskatterMinskade klimatutsläpp CO2-differentierad fordonsskatt Minskade klimatutsläpp (med färre negativa arbetsmarknadseffekter) ”Hårdare” bebyggelseplanering Minskad vägträngsel, bättre underlag för koll-trafik, bättre agglomerationseffekter ”Trimning” och underhållHögre kapacitet, färre störningar Högkapacitetsbussystem (BRT etc.) ”Lågbudgetvariant av spår”

Varför? Så: •Varför är de ineffektiva åtgärderna så populära? •Varför är de effektivaste åtgärderna så impopulära? •Varför är det så otrevligt att dissa en åtgärd – ens ”partiellt”?

Hypoteser 1.Det är roligare att förbättra än att försämra. •Roligare locka över än skrämma bort. (Ineffektiv överlockning: saftglaset och getingarna) 2.” Skjut budbäraren” – ingen vill bli associerad med tråkiga nyheter. •Erfarenhet från reklambransch (och politik) 3.Enkla, fiffiga lösningar är inte tillräckligt ”häftiga”. •Exempel: trimningsåtgärder och galoscher. Bra lösning: Kraftsamling Mälardalen 4.Mer populärt att ta lite från alla för gynna några få, än att drabba några få så att många (svåridentifierade) gynnas. 5.”Fel part har makten” - snedvridande incitament & externa effekter. •Ex: bebyggelseplanering som ”exporterar trängsel”, makt över trängselskatt/vägavgifter 6.Innovativa lösningar kräver ofta hela sociotekniska system 7.Tendens att önsketänka. •För den som gillar hammare ser allting ut som spik. (HH-tågen.) 8.Svårt att hålla många variabler i huvudet - förenklar genom att överdriva viss aspekt, generalisera, använda anekdoter som bevis. •För den som väldigt gärna vill slå i en spik ser allting ut som en hammare.

Trängselskatten – Sveriges mest världsberömda trafikåtgärd

Trängselskatten idag •Ca 18% lägre trafik över snittet under avgiftstid idag än 2005 –Under försöket: ca 22% •Har trängselskattens effekt försvunnit? –Nej. Den lilla trafikökningen beror huvudsakligen på fler miljöbilar (2%  15%) och i viss mån på ökande befolkning och bilinnehav –Snarast kan den ha ökat lite, men svårt att veta –En del indirekt frigjord kapacitet fylls upp av annan trafik •Varför impopulärt före införandet? Sågs som försämring snarare än förbättring –korrekt ur snitt-trafikantperspektiv •Svårare än man trodde att hitta vilka som drabbats (även om det gick att hitta många), och lättare än man trodde att hitta vilka som gynnats (även om inte alla märkte det). •Allteftersom tiden går borde stödet minska, eftersom förlorarna (de som betalar) fortfarande märker det, medan vinnarna (de som kommer fram fort) inte längre ”vet om” att de vinner. –Kognitiv dissonans (”tillvänjning”) verkar dock åt andra hållet

Slutligen två tips… … ett tips från min träslöjdslärare: •Använd alltid rätt verktyg till rätt ändamål. Bestäm vad du ska göra innan du går in i verktygsförrådet och börjar rota. … och ett tips från Bertil Ohlin och Eli Heckscher: •Inget är så praktiskt som en bra teori.

Inget är så praktiskt som en bra teori.