2017-04-03 Miljöplan 2010 Antagen år 2001 KKOMMPL2009.1.ppt Utg 1.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
En presentation om ASBEST.
Advertisements

Tvärvillkor Vanligaste bristerna 2009 Larm i stallar m.m. om djurskydd Nya tvärvillkor 2011 Livsmedelssäkerhet Bevattningsregler.
Geografi Henrik Carlsson.
Nu ska vi i motala och vadstena börja sortera våra matrester
Kretslopp av växtnäring - möjigheter och risker
Nedbrytning av plast i Naturen
Av: Almir, Martin, Ismail, Edvin
Avloppsinventering Haverö Strömmar
MKB Miljökonsekvensbeskrivning
Mineralkväve i marken 3-5 ggr per år, återkommande markkarteringar
Roland Carlsson Flödeskartläggning.
Konstgräsplanens framväxt Ett bildspel från tiden före saneringen fram till nyår 2014.
Rent Vatten.
Hög konsumtion = mycket avfall!
Kort om miljön och vår konsumtion
Stallgödsel till vall Bästa växtnäringsutnyttjande och ekonomi
Dränering och växtnäring
Skogsgödsling En översikt Folke Pettersson.
Vatten Östersund Vatten värt att vårda
Dyraste traktorn står i garaget!
Hantering av brännbart avfall
Varuinformationsblad
Avrinningsområdesvisa
Landstingets miljöarbete
Jenny Sjöberg, PhD Miljöenheten
Johan Malgeryd Jordbruksverket, Linköping
Vad gör Borås Energi och Miljö?
Hydraulik FOR 1209 Hydraulikens grunder.
Överenskommelse 2013 Psykisk ohälsa
Lönsam P och K spridning med POS modeller Exempel på varierad gödsling.
MILJÖ.
Rätt NPK Bild 3: Markkarteringsmatriser, mark-kartering m.m.
Lönsammare med NPK! Presentationen finns att hämta
Avfallshantering.
Ombyggnad av Vallen Informationsmöte
Jordbruk i Sverige och Australien
Vattnets kretslopp Vattnets kretslopp drivs av solens värmeenergi. Vatten avdunstar från öppna vattenytor, men också från mark och växter. När det avdunstade.
Utbildning värmekamera
Organiska risksubstanser och metaller
Blodet … och transporterna I vilka delar av kroppen finns det blod?
MIFO fas 1-inventering ”Företagets Namn” Bilden på fastigheten är hämtad från lantmäteriets 50-tals karta. Ev kan man här lägga in en bild kopplad till.
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Reningsmetoden Naturlig försurning av våra sjöar och vattendrag
Försurningen Stor fråga under 1970-talet och 1980-talet
Potatismodulen ett rådgivningsverktyg Håkan Sandin
Så bedömer du ditt avlopp
Förslag till ”Flerårsplan för länsprojekt ” Arbetsgrupp Ulrika Wahlström, Helena Lindström, Malin Ahlm, Daniel Granström, Erica Tallberg och Charlotte.
Humleinfo Maj 2008 Vad händer betr. Rep. och underhåll? Värmepumpen Är du tveksam om hur denna skall underhållas, kontakta Martin i nr 131 eller Per i.
Vinterspel eller inte ? Banans mål är att: Få fram ett slitstarkt gräs med bra spelegenskaper FÖR hela spelsäsongen Vinterspel beroende på väder och vind.
Miljöhänsyn i jordbruket – nya gödselregler
Vad gör polisen i miljöbrottsutredningen?
Mälarlänsutbildningen 28 sept
”Vad visar mätresultat från miljöövervakningen för jordbruket. Introduktionskurs i Greppa Näringen, 26 nov 2008 Markus Hoffmann, LRF.
Mullvad Mullvaden är ett djur som inte tycker om människor. Mullvaden är perfekt anpassad till ett liv under marken i gångar.
Jan Darpö, UU Miljöbalken 1 kap. Tillämpningsområde Alla verksamheter och åtgärder Skydda människan och miljön Hushållning Inte bagateller.
Mineraler Gödning Kvävets kretslopp.
Styrelsens info beträffande framtida finansieringsform Gävle Golfklubb Presentation årsmöte 27 november 2014.
OFFENTLIG, EGENKONTROLL & HACCP Syftet Öka kunskapen kring Egenkontrollens/HACCP olika delar genom teori och praktiska övningar Målet Eleven ska ha kännedom.
MEDLEMSENKÄT HÖKENSÅS GOLFKLUBB Hösten 2016
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Masshantering Avfallsbegreppet Massor i infrastrukturärenden
Hantering av brännbart avfall
HbA1c <50 efter kost beh
Varierad PK gödsling Hur?.
Rådgivarnas kompetens
Varifrån kommer alla sopor – och vad händer sedan?
Återanvändning av avfall
Hållbar användning av bekämpningsmedel
Välkommen! Kvällens upplägg Information om inventeringen
Presentationens avskrift:

2017-04-03 Miljöplan 2010 Antagen år 2001 KKOMMPL2009.1.ppt Utg 1

Beskrivning av verksamheten På fastigheten Berga 1:6 i Falköpings kommun har Falköpings Golfklubb anlagt en golfbana bestående av 27 st golfhål, klubbhus med kansli och restaurangdel, shop, verkstad med personalutrymmen, kallgarage samt förråd. Byggnationen har skett successivt från 1963. Golfklubbens mål är att utifrån miljöbalkens fen grundstenar sköta golfbanan, att den ger golfspelaren en bra rättvis spelyta, naturupplevelse, en bra service från kansli, shop och restaurang till medlemmar och gäster. För att nå dessa mål krävs skötsel av naturområden, grönytor, ( gödning, klippning, växtskydd, dressning, vattning och luftning). Underhåll av dräneringar, bevattning, vägar, bantillbehör, byggnader och maskiner. Service till shop, kök och kansli avseende renhållning och avfall. Gödselhantering Gödsling sker för att -skapa bra spelytor -läka skador snabbt -öka stresståligheten -klara stort slitage -motverka sjukdomar -förbättra övervintringen Följande givor med kväve, fosfor och kalium kg/ m2 är riktlinjer på årsbasis Yta Kväve Fosfor Kalium Greener 2-3 0-1 2-3 Tee 1,5-2 0-1 0,5-1,5 Fairways 0,5-1,5 0-0,5 0-1 Foregreen 1,5-2 0-1 0,5-1,5 Tee o greenområde 1,2-2 0-0,5 0,5-1,5 Gödningsgivor läggs generellt med högre N/givor maj till juli och med högre frekvens ju större N/givan är på årsbasis. Jordanalyser och väderbetingelser styr sammansättningen och storleken på gödselgivorna. På greener samlas allt klipp, detta sprids på områden med stort slitage alternativt dålig tillväxt. Gräsklipp från greener innehåller mycket näring som kommer dessa ytor tillgodo. Mängden växtnäring på greener måste ökas när klippet förs bort, och för att minska urlakningsförluster ökas frekvensen med mindre mängder. KKOMMPL2009.1.ppt

Växtskyddshantering Bekämpningsmedel används mot: Organiskt gödselmedel är att föredra, för att stimulera mikrolivet och används vår och höst. Tee gödslas beroende på uppbyggnad. Sedan 1992 sker fortlöpande ombyggnad av tee´s från matjord till sand/mull. Nya moderna tee´s har en sämre förmåga att binda näring, men är betydligt bättre mot slitage vid dålig väderlek. En högre frekvens med mindre mängder tillämpas på nya tee´s. Övriga ytor grundgödslas med N+P+K på våren, en N-giva läggs på försommaren och K-gödsel läggs på hösten för att förbättra gräsets övervintring. Inköp av gödning sker 2 gånger/år med leverans i mars och augusti månad. Marsleveransen täcker behovet för hela banan under vår och sommar, augustileveransen innehåller höstgödsel. Lagring av gödningen sker på cementgolv i kallförråd. Högsta lagringsvolym är 8 ton. Växtskyddshantering Bekämpningsmedel används mot: Svamp Skadeinsekter Ogräs Medel som kan bli aktuella är: Reg. Nr. Klass och användningsområde: -Baycoor WP 25 3605 2L Fungicid Greener, tee -Rovral Flo 3575 2L Fungicid Greener -Decis 3546 2L Insekticid Greener -Starane 180 3838 2L Herbicid Fairway, ruffar -Roundup 3220 2L Herbicid Bunkrar, fastigh. -Avans 3854 2L Herbicid Bunkrar, fastigh. Ansvarig för växtskyddshantering är Christer Larsson Tillståndsbevis för yrkesmässigt bruk av växtskydd Christer Larsson 650107-6019 Dnr 0-9037 ADR-utb. ADR/RID KKOMMPL2009.1.ppt

KKOMMPL2009.1.ppt Förvaring av bekämpningsmedel I anslutning till verkstad och garage finns ett speciellt förråd (kemikalieförråd) för bland annat bekämpningsmedel, som förvaras i ett låsbart skåp med ventilation. Golvbrunn saknas och invallning finns för hela förrådet. Endast små mängder lagras främst svampmedel, < 30 kg alternativt liter. Dosering och mängder Spridning med fungicider mot snömögel sker preventivt och halv doseringsrekommendation används. För herbicider används den rekommenderade dosen främst mot maskros i ruff, fairway och på tee. Totalbekämpning förekommer och då används ryggspruta, den rekommenderade dosen följs. Anmälan Vid bruk av nytt preparat skall anmälan göras till Miljö och hälsoskyddsnämnden. Hantering av farligt avfall Farligt avfall som uppkommer av verksamheten är spillolja, batterier, lysrör och förbrukade oljefilter. Absorbationsmedel (spån) för oljor används på golv i verkstad och förråd vid spill. Allt farligt avfall förvaras i kemikalieförrådet. Spillolja levereras till PR Slamsugning i egen regi efter tillstånd av länsstyrelsen < 400liter/år Batterier < 5st och lysrör hämtas 1gång/år av PR Slamsugning i Falköping. Använt spån och oljefilter transporteras till PR Slamsugning. Kemikaliehantering Kemikalier som används på golfbanan är olika typer av oljor, drivmedel (bensin, diesel), avfettningsmedel, tvättmedel, färger och bekämpningsmedel. Ett speciell byggnad för lagring av dessa medel finns i anslutning till verkstaden. Den innehåller även handredskap, reservdelar, gräsfrö och vissa bantillbehör. Förrådet har invallningskydd, vars totala volym är 3100 l, (största behållarens volym samt 10% av den inom invallningen övrigt förvarade volymen), ventilation, larm, lås (dubbelt till bekämpningsmedelsförråd) och saknar avlopp. Eventuella rester behandlas som avfall eller farligt avfall. I kemikalieförrådet anslås en kemikalielista över aktuella produkter som finns i förrådet. Listan innehåller produktnamn, farliga egenskaper, första hjälpen samt var varuinformationsblad finns över produkten. KKOMMPL2009.1.ppt

KKOMMPL2009.1.ppt Avfallshantering Sortering sker av papper, kartong , glas (färgat och ofärgat) metall plast och övriga sopor. Till återvinningscentralen i Falköping körs glas, metall plast och papper kontinuerligt i egen regi. Wellpapp tas om hand av IL Returpapper Skara som hämtar var/14:e dag under säsong april-oktober. För övriga sopor hyrs en container av LBC i Falköping som ombesörjer transporten, under säsong. Under övrig tid körs sopor till kommunens tipp i egen regi. Journalföring Golfklubben har ett speciellt dataprogram för banskötsel. Programmet innehåller bland annat dagbok med väderleksanteckningar och speciell banskötseljournal. Dagbok förs varje dag på golfklubben och vid varje växtskyddstilfälle förs anteckningar om vindriktning, vindhastighet och temperatur. banskötseljournal, registreras alla händelser såsom gödsling, luftning, dressning, vertikalskärning, stödsådd och växtskydd. Vid varje händelse registreras datum, åtgärd, yta, preparat, dosering (kg eller liter/100m2) eller gödselgiva (kg/100m2). För farligt avfall finns speciella transportdokument, som fylls i vid varje leveranstillfälle. En lista upprättas över kemiska ämnen, som används under året innehållande produktnamn, förbrukning (kg eller liter) leverantör och användningsområde. Jordprov tas kontinuerligt beträffande P-AL. K-AL, Mg-AL, K/Mg kvot och pH på samtliga greener vartannat år. För att ge en ungefärlig bild av den totala banan tas prov på vissa tee`s, så att det täcker in både gamla jordtee`s och nyare av sand/mull uppbygda tee`s. På fairways tas samma prov utökat med P-HCL och K-HCL. Ett antal prov tas för att täcka in alla på banan förekommande jordarter. Från banans datorprogram tas utskrifter beträffande gödselanvändning och växtskydd, som arkiveras i speciella pärmar. Alla analysprotokoll för vatten och jord liksom transportdokument och kemikalielistor arkiveras i speciella pärmar och förvaras i minst 3 år. KKOMMPL2009.1.ppt

Driftsrutiner KKOMMPL2009.1.ppt Växtskydd Vid allt arbete med växtskydd anslås information på anslagstavlor i klubbhuset och vid ettans tee, där det finns en speciell plats för information om banarbeten. Anslaget innehåller yta som kommer att behandlas, preparat med registreringsnummer, vad man behandlar mot (t.ex. snömögel) och tidpunkt för behandlingen. Informationen anslås i så god tid som är möjligt. Vid omfattande växtskydd på stora ytor fairways och ruffar anmäls hos Miljö och byggnadsnämnd Falköpings kommun, minst fyra veckor i förväg. För spridning av växtskydd används en Hardi lantbruksspruta med 400liters tank, 9 meters ramp med spaltspridare, och en Moteska ryggspruta. Påfyllning av vatten och medel sker på en gräsyta, som ligger mellan verkstad och väg 46 (Skövdevägen), se bifogad karta. Rengöring sker endast vid byte av preparat från herbicid till fungicid, sköljvatten sprids ut på ett behandlat område. Emballage rengörs och sköljs 3 gånger, så noggrant som möjligt. Sköljvattnet tillsätts brukslösningen tanken. Allt växtskydd sker med så låga doser och lågt tryck som möjligt, med tanke på ekonomi och miljö. Spridning av växtskydd sker vid så optimala väderleksbetingelser som möjligt vad beträffar vind, ej över 3m/s, temperatur, nederbörd och solsken. Minimiavstånd till diken 1 m, dräneringsbrunnar 6 m, vattendrag och brunnar för dricksvatten 12 m. Funktionstest på spruta skall verkställas vartannat år. Gödsling Gödsel sprids dels med hydralburen pendelspridare och dels en centrifugalspridare, vilken används till greener samt tee´s och drivs för hand. Vissa gödningsmedel sprutas ut med lantbrukssprutan. All gödsling sker när förhållandena är så optimala som möjligt, med tanke på markfukt, temperatur (mark luft ),nederbörd och övriga väderleksbetingelser. Olyckstillbud Vid olyckstillbud med bensin, oljor och växtskyddsmedel, där stora mängder kommer ut i naturen okontrolllerat, tillkallas Räddningstjänsten i Falköpings kommun för sanering. Muntlig rapport till Miljö och byggnadsnämden, som följs av en skriftlig rapport. Rapporten beskriver händelseförlopp eventuella brister och vad som kan göras för att förebygga dylika tillbud. Kontroll av utsläpp till vattendrag Genom golfbanan rinner Markabäcken som kommer från källor på Mösseberg och mynnar via Hornborgasjön till Vänern. En betydande mängd ytvatten från Falköpings stad och jordbruksområdet norr om staden tillförs Markabäcken. Provtagning för kontroll av utsläpp från golfbanan görs där bäcken rinner in på golfbanans marker (uppströms) och där bäcken rinner in på nästa fastighet, (nedströms). Provtagning sker vart 3:e år med början år 2000. Tidpunkten förprov-tagningen kommer är augusti eller december månad. Samråd sker med Miljö och byggnadsnämnden. Parametrar är N(kväve), P (fosfor), K (kalium) och bekämpningsmedelsrester. Proven analyseras på ackrediterat laboratorium. KKOMMPL2009.1.ppt

Avfallsanläggning KKOMMPL2009.1.ppt Anmälan om samråd Enligt miljöbalken (kapitel 12) skall vid större ombyggnader som väsentligt påverkar naturmiljön, anmälan göras till Miljö och byggnadsnämnden för samråd. Rapportering Varje år kommer följande information att lämnas till Miljö och byggnadsnämnden. - Växtskyddsrapport med datum, yta, preparat Kg/100m2 - Dagboksrapport med vindriktning, vindhastighet m/s och temperatur. - Gödningsrapport med datum, yta, gödseltyp och gödselgiva Kg/100m2. - Sammanställning som visar hur mycket makronäringsämnen (rent Kg/100m2) N, P, K, Mg, Fe, och S som lagts på varje green, tee, fairwayoch foregreen på samtliga hål. - Transportdokument för farligt avfall. - Lista över förbrukning av kemiska produkter. - Analysprotokoll vid provtagning för kontroll utsläpp i Markabäcken, var 3:e år - Testprotokoll för lantbruksspruta vid funktionstest vartannat år. Rapporterna skall vara Miljö och byggnadsnämnden tillhanda senast den 31 mars kommande år. Avfallsanläggning Beskrivning av verksamheten Avloppsanläggningen utgörs av trekammarbrunn med volymen 5000 l samt markbädd med en infiltrationsyta på 5 x 15 m2. Dimensionering: 2000 l/dygn. Anslutna verksamheter: klubbhuset Påverkan på omgivningen Spillvatten från markbädden avleds till Markabäcken och vidare till Slafsan som har ett mycket högt skyddsvärde. Anläggningskontroll Slamavskiljare: Slamtömning utföres minst en gång per år av PR Slamsugning. Fördelningsbrunn: Kontroll av att spillvattnet fördelas lika över spridningsledningarna minst 2 gånger/säsong. Vid bildning av påväxt renspolas brunnen. Spridningsledningar: Renspolas med högtryck var tredje år. Provtagning: Prover skall tas ut en gång per år i utloppsbrunnen efter markbädden. Provtagning skall ske vid högsäsong. Proverna analyseras med avseende på E-coli, pH, BOD7/COD, P-tot och N-tot. Proverna skall analyseras på ackrediterat laboratorium. Rapportering sker genom årsredovisning till Miljö och byggnadsnämnden. I redovisningen skall ingå uppgifter om: Tidpunkt för slamsugning, utförd av vem och vart slammet tar vägen. Eventuella driftsproblem/utförda åtgärder Analysresultat från provtagningen. Plats för karta med skötselområden inritade KKOMMPL2009.1.ppt