Energiformer och energiomvandlingar. Energiformer • Elektrisk energi – lätt att transportera och omvandla, svår att lagra • Kemisk energi – finns lagrad.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Kraft och rörelse.
Advertisements

Att dras in mot föremålets mitt
Krafter och rörelse Repetition.
Hur kraft och yta samverkar
Mekaniskt arbete och effekt
E n e r g i.
Kraft och tryck Kapitel 6.
Energi och energiomvandlingar
Tryck.
Energi, grunder Lars Neuman Energi- och teknikrådgivare LRF Konsult
Lektion 1 Hur kommer det sig att man kan bestämma massan på en kork genom att släppa ner den i ett mätglas innehållande vatten?
Vad är skillnaden på klimat och väder?
Kraft Profilen Centripetalkraft Lyftkraft Muskelkraft Motkraft
Arbete-Energi-Effekt
Arbete, energi och effekt
Mekanik Sammanfattning.
Vad är energi? Energi är något som har förmågan att utföra ett arbete eller göra att det sker en förändring.
Arbete och effekt Vad är arbete Vad är effekt Vilka enheter
Massa, tyngd, arbete & effekt
Årskurs 8 Fysik – Energi.
Energi!.
Fysik år9 Inför provet v. 49.
Energiformer och energikällor
Elektrisk energi och effekt. Elektrisk effekt  Elektrisk effekt anger hur många elektroner som förflyttas av spänningen varje sekund.  Effekten beräknas.
Prov Fysik 1, Värme version 2
Kraft och Rörelse Prov Ons v.20
Rörelse Kapitel 7.
Krafter Sid
En resurs att använda klokt
Inför solenergilabben
Kapitel 6 Kraft och tryck
Energi Vad är energi?.
Olika energiformer Energiprincipen
Kraft Arbete Energi Effekt Rörelse
Mekanik.
TRYCK.
MEKANIK.
Var finns energi?.
Energi, krafter och elekticitet
Arbete, energi och effekt
Krafter.
Atombomb.
Var finns energi på jorden? På vilka sätt utnyttjar vi jordens energi?
Rörelse Kapitel 7.
Arbete och kraft /
Energiformer & omvandlingar
Krafter Vad är kraft? Finns det olika sorters krafter?
Arbete Energi Effekt.
Vad minns du från förra lektionen?
Vad vet ni om krafter?.
Energi Var kommer energin ifrån Vad är energiprincipen
Arbete, energi och effekt
Kraft Arbete Energi Effekt Rörelse
En inledning till pararbete i åk 8
Energi och energikällor
Energi Åk
Tryck. Tryck=kraft per areaenhet 1 Pa = 1N/m 2.
Kunskap – Nyckel – Förändring av natur, miljö och klimat. Ett program av K-G Ahlström, med enkel och saklig fakta om energi. ©K-G Ahlström 1.
Grundkurs i Energi För att förklara teorin inom olika ämnen använder vi oss av olika begrepp. Energi är ett ord som används mycket i olika sammanhang,
Repetition Kraft och Rörelse Prov Ons v.20. Vad menas med begreppet kraft? Något som kan få ett föremål att – ändra formen – ändra rörelseriktningen –
Föreläsning Fysik sid Energi Det finns egentligen ingen enhetlig definition av begreppet energi. Ofta används ”förmågan att utföra ett arbete”
Kraft, rörelse och arbete HGA. Olika sorters krafter Anne-Lie Hellström, Christinaskolan, Piteå – HGA Tyngdkraft - jordens dragningskraft.
Inför solenergilabben
Enkla maskiner Olika hjälpmedel för att underlätta arbetet: Hävstänger
Arbete, energi och effekt
Kraft, rörelse och arbete
May the force be with you
Kom igen gubbe lilla, klättra nu!
Kraft AF åk 8 vt-19.
ENERGI Solen driver oss Den del av solensstrålning som når Jorden strålar ut igen som värmestrålning. Innan dess har solstrålningen gett energi till livet.
Presentationens avskrift:

Energiformer och energiomvandlingar

Energiformer • Elektrisk energi – lätt att transportera och omvandla, svår att lagra • Kemisk energi – finns lagrad i kemiska bindningar • Mekanisk energi – består av rörelseenergi (kinetisk energi) och lägesenergi (potentiell energi) • Värmeenergi – är egentligen rörelse hos byggstenarna

• Strålningsenergi – t.ex. ljus, UV, IR, röntgen, gamma, mikrovågor – ju kortare våglängd, desto högre energi • Ljudenergi – samma som akustisk energi • Elastisk energi – finns i föremål som tryckts ihop eller tänjts ut • Kärnenergi – frigörs när atomkärnor klyvs eller slås samman

Energiprincipen • Energi kan inte nyskapas eller förstöras, endast omvandlas mellan olika former.

Lägesenergi, E p • När ett föremål lyfts upp ”används” energi. Denna energi lagras i föremålet i form av lägesenergi • Enheten är Joule, J

• Formel: E p = G * hE p = lägesenergi G = tyngd i Newton h = höjd i meter

• Ex: Örjan lyfter en 2 kilograms sten till 1,5 meters höjd. Hur stor blir lägesenergin? m = 2 kg h = 1,5 m 100 g – 1 N 1 kg – 10 N Ep = G  h = 20 N  1,5 m = 30 Nm = 30 J

• Ex: Omvandling mellan läges- och rörelseenergi i en pendel. E p = 0 J E k = 20 J E p = 20 J E k = 0 J E p = 20 J E k = 0 J E p = 10 J E k = 10 J

Rörelseenergi • Betecknas E k • Enheten är Joule • Föremål som rör sig har rörelseenergi • Formel:E k = m  v 2 m = massa i kg 2v = farten i m/s

• Ex: Hur stor rörelseenergi har en bil som väger 1500 kg som kör i a) 20 m/s och b) 40 m/s? m = 1500 kg v = 20 m/s a) E k = m  v 2 = 1500  20 2 J = J = 300 kJ2 b) E k = m  v 2 = 1500  40 2 J = J = 1200 kJ2

Fysikaliskt arbete, W (work) • För att utföra ett fysikaliskt arbete behöver man förflytta ett föremål samtidigt som man övervinner en kraft • Enheten är newtonmeter, Nm

• Här utförs ett fysikaliskt arbete • Här utförs inte ett fysikaliskt arbete (ingen kraft övervinns) Tyngdkraften övervinns och skivstången förflyttas Lådan förflyttas, men ingen kraft övervinns, p.g.a. samma höjd hela tiden.

• I vilka bilder utförs ett arbete? Svar: 1 (friktionskraften övervinns) och 3 (tyngdkraften övervinns)

• Formel: W = F  s W = arbete F = kraft i newton s = sträcka i meter Ex: Bert lyfter en låda som väger 4 kg till 2 meters höjd. Hur stort arbete uträttar han? F = 40 N s = 2 m W = F  s = 40 N  2 m = 80 Nm

Effekt, P (power) • Effekten anger hur mycket arbete som utförs per sekund • Enheten är watt, W (1 Nm/s = 1 W) • Formel: P = W/t W = arbete i Nm t = tid i sekunder

• Ex: Erland lyfter en skivstång som väger 50 kg till 2 meters höjd på 4 sekunder. Vilken är hans effekt? m = 50 kg ( F=500 N ) s = 2 m t = 4 s 1) Abetet: W = F  s = 500 N  2 m = 1000 Nm 2) Effekten: P = W/t = 1000 Nm/4 s = 250 W

Mekanikens gyllene regel • Det som vinns i kraft, förloras i väg. • Ex: Lång vägKort väg