Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Blododlingsfynd med resistensdata, VLL
Advertisements

Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg
Införandet av HPV-vaccin i barnvaccinationsprogrammet
Data och statistik på Strama.se •Vad finns på Strama.se? •Resultat av enkät till de lokala Stramagrupperna •Vad är nytt? •Vad finns på USB-minnena? Ulrica.
Nye analyseteknikker (DNA) för kontroll av mikroorganismer
EARSS  The European Antimicrobial Resistance Surveillance System 
Hud- och mjukdelsinfektion ,
Antibiotikas verkningsmekanismer och resistensmekanismer
ESAC  European Surveillance of Antimicrobial Consumption  eller via länk från
Att bota infektioner - även i framtiden
Epidemiologi, definition, detektionsmetoder
Framtidens övervakning av antibiotikaresistens -hur ska den se ut
Lust eller lag? Andreas Cederbom
Behandling av nedre urinvägsinfektion (UVI) hos kvinnor
Hygiensjuksköterska på SMI
VITEK 2, Norden och EUCAST
ESBL (Extended Spectrum Betalactamase) producerande bakterier
Okomplicerad cystit i slutenvård
Multiresistenta bakterier
Bolognaprocessen ute i EU. Problem ute i Europa –Antagning och urval –Problem med ”akademisk master vs professionell master –Olika typer av kandidatexamina.
- en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Att bota infektioner - även i framtiden
Resistensbestämning av Enterobacteriaceae för cephalosporiner
Regional STRAMAdag 13 okt 2004 Eva Melander
Förekomst av bakterier och antibiotikaresistens vid kroniska sår
Nedre UVI inom slutenvården
Okomplicerad cystit i slutenvård
RAFs uppdrag, nativ population, brytpunkter och tidig varning Christian G. Giske RAF, RAF-M och Karolinska Universitetssjukhuset.
Socialstyrelsens MRSA-workshop april 2005 Grupp 1 Anders Lindberg Barbro Olsson-Liljekvist Leif Larsson (Gunnar Kahlmeter) Lars G Burman Pasi Penttinen.
Algoritm för påvisande av klassiska ESBL (ESBL A ) CTX I/R eller CAZ I/R E. coli, K. pneumoniae, P. mirabilis, Salmonella spp., Shigella spp. ESBLA-test.
Resistensövervakningssystem i Sverige
Ciprofloxacin resistens hos Neisseria Magnus Unemo RAF-M, Nationella ref lab för patogena Neisseria Klin mikrobiol kliniken Universitetssjukhuset Örebro.
ESBL i systeminfektioner
Medicinska och ekonomiska konsekvenser av antibiotikaresistens
STRAMA-Slutenvård Mats Erntell STRAMA-S.
Studiedesign.
Behandling vid impetigo
Hitta på Stramas hemsida. Den röda markeringen visar var i menyn man befinner sig Sidan finns även på engelska.
Behandlingsriktlinjer vid impetigo
Vad är vad bland nedre luftvägsinfektioner och när behövs antibiotika?
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
SMI-dag om antibiotikaresistens Finns bakterier med ESBL i Sverige? Barbro Olsson-Liljequist.
ESS, MAX IV och Science Village Scandinavia Kort om ESS Flervetenskapligt forskningscenter baserat på världens mest kraftfulla neutronkälla Neutroner.
Regeringens proposition 2005/06:50 Strategi för ett samordnat arbete mot antibiotikaresistens och vårdrelaterade sjukdomar Smittskydd Halland
Varifrån kommer antibiotikaresistens? Människor, djur, yttre rymden….
TIMBRO 20 september 2011 TIMBRO Timbro Economic Freedom of the World Index – Sverige.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
Gemensamma nordiska epidemiologiska definitioner av MRSA Tinna Åhrén Infektionshygien Sahlgrenska Universitetssjukhuset SSAC.
Världens väntan på antibiotika
STRAMA Slutenvård Läkemedelskongressen okt 2006 Gunilla Skoog.
Infektioner, antibiotika och antibiotikaresistens i ett äldreperspektiv Bengt Hjelmqvist Distriktsläkare och kirurg.
är en oundviklig konsekvens av antibiotikabehandling
Antibiotikaanvändning i öppenvården ur STRAMA-perspektiv
Antibiotikabehandling på MSE Hur gör vi? Hur borde vi göra? Göran Stenlund Inf klin 2010.
SVARM & SWEDRES – om antibiotikaresistens hos fä och folk
ResNet Smittskyddsinstitutets (SMIs) sida för antibiotikaresistensövervakning i Sverige en informationssida om ResNet,
Antibiotikaanvändning och antibiotikaresistens Professor Inga Odenholt Infektionskliniken Malmö.
Ove Maria Louise (ordf.) Carl UNGDOMSRÅDET UNGDOMSFORUM 100 ungdomar på plats, drygt 55 golfklubbar representerade, internationellt besök och ett Ungdomsråd.
Varför är vi oroliga för ESBL?
RAF eller via länk från Referensgruppen för Antibiotikafrågor (RAF) utgör Smittskyddsinstitutets (SMI), Svenska Läkaresällskapets.
Hur kan vi bemöta den ökande antibiotikaresistensen?
Doern. Am J Med 1995; 99:3S–7S Jacobs et al. ICAAC 1999, abstract C-61 Jacobs et al. AAC 1999: 43:1901Alexander Project data 1998/9. Penicillin-resistant.
Att mäta tillgänglighet Susanna Laurin
Okomplicerad cystit i slutenvård Torsten Sandberg Infektion Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg.
Kliniskt viktig antibiotikaresistens
Author: Emma Lönn, Bachelor of Medicine
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län – våren 2016 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2017 Strama Jönköping
Resistensdata Antibiotikaresistens i kliniska odlingar från Jönköpings län –2016 Strama Jönköping
Presentationens avskrift:

Antibiotikaresistens – övervakning RAF-dagen 15 januari, 2003 Gunnar Kahlmeter

Varför resistensövervakning? Kunskap om resistens (nivå, trend) ligger till grund för val och ändring av empirisk antibiotikabehandling. Upptäckt av klonal spridning för omedelbar intervention på sjukhus (MRSA, VRE) och i samhälle (PRSP, ERGAS, MRTB m.fl). Kartlägga samband mellan resistens och bruk och missbruk av antibiotika, behandling (dos och behandlings-tidens längd) - som grund för nya strategier. Mäta effekter av intervention. Kvalitetsförbättring/säkring av resistensbestämning.

Resistensövervakning i världen Regelbundna (års-) sammanställningar: DANMAP – Danmark FIRE – Finland NORM – Norge SWEDRES/SVARM - Sverige NETHmap - Netherlands EARSS – Europa invasiva infektioner med S.aureus, E.coli, S.pneumoniae, Enterokocker. NARMS – USA veterinärdata (Campylobacter o. Salmonella) Industriprojekt: Sentry, Alexander, ECO-sens, m fl – de flesta är avslutade.

Proportions of MRSAEARSS 2002

Svensk resistensövervaknings 5 ben Anmälningsplikt (MRSA, VRE, PRSP, MRTBC) Frivillig laboratorierapportering av ovanliga eller ”omöjliga” händelser (vankomycin- eller linezolidresistent S.aureus, penicillinresistent S.pyogenes) 100-stamsstudier – 10 år med kombinerad resistens- och kvalitetsmätning samt laboratorie-standardisering (RAF-M). EARSS – European Antimicrobial Resistance Surveillance System (invasiva S.aureus, S.pneumoniae, E.coli, E.faecalis och E.faecium) – drygt 20 lab deltar. Sentinel-övervakning (Salmonella, Shigella, Campylobacter, Neisseria g & m, Helicobacter).

ResNet tar emot data från 100-stamsstudier, svenska EARSS & sentinel-data

RAF-M:s 100-stamsstudier för kombinerad resistensövervakning och extern kvalitets-kontroll har utvecklats till det internet-baserade ”ResNet” Alla svenska laboratorier har deltagit i >10 år. Vissa arter övervakas varje år, andra mer sällan. Resistens (%) baserad på minst 100 konsekutiva kliniska isolat per lab & år (Svenska genomsnitt baseras på 3000 obs per art/år). Det längsta, mest heltäckande, bäst kvalitetskontrollerade och mest transparanta programmet internationellt

EARSS E.coli vs. ciprofloxacin S I R 30620 89 % 199 0.6% 3567 10.4 %

Vad betyder internationell oenighet om SIR-brytpunkter för resistensmätning? EARSS (liksom många andra system) bygger på insamling av laboratoriers rutinmässigt genererade SIR-data. Laboratorierna i Europa använder brytpunkter från BSAC, CA-SFM, CRG, DIN, NCCLS och SRGA. Inom ett och samma land används ofta flera olika system – resistensbestämning och brytpunkter

Per cent resistance with the various R-breakpoints >0.125 mg/L = 8.3 % >1 mg/L = 4.3 % >2 mg/L = 3.9 % WT< 0.064 mg/L = 12.7 %