Vårdval i Stockholms län omfattar

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Sjukskriven vårdpersonal i offentlig kontra privat anställning Undersökning januari 2010.
Advertisements

Idéer för ett bredare entreprenörskap
PROGNOS hösten 2011 Arbetsmarknadsutsikter för Kalmar län
Vårdval primärvård i Sydöstra sjukvårdsregionen
Socialdepartementet Vårdkvalitet ur ett patientperspektiv SSN 23 november 2010.
Viktiga utgångspunkter
Gränsöverskridande vård i Tornedalen (Sverige/Finland)
Södertörns nyckeltal 2008 kultur och fritid
”Så skulle det kunna bli” Nätverket Uppdrag Hälsa Stockholm,3 mars 2009 Karl-Henrik Pettersson.
Avdelningen för somatisk specialistvård
Patientsäkerhetslagen (2010:659)
Hälso- och sjukvårdsnämnden Budget 2010 och planering 2011 – 2012
Vårdval Halland Plus HSS KM1.
Sjukgymnastik och arbetsterapi på primärvårdsnivå inom Västra Götalandsregionen HSU
Kandidatutbildning Val 2014
PRIMÄRVÅRDEN.
1 år med VG Primärvård Dialogforum 7 februari 2011.
Vårdval - ur universitetssjukvårdens perspektiv
Vårdval Rehab
VG Primärvård. Beslut VG Primärvård Grundtankar för VG Primärvård Stärka medborgarens och patientens ställning Ge medborgare och patienter.
Vård i rimlig tid Region Skåne Lund
Vårdgaranti och tillgänglighet i Region Skåne
Vårdval ur ett patient/brukar- perspektiv Ola Johansson Hälso- och sjukvårdsfrågor, PRO.
Hur står sig sjukvården i Östergötland? Nationell jämförelse mellan landsting 2007 Presskonferens 8 okt 2007.
Behov av åtgärder Underskott mkr Budget mkr ca- 280 mkr.
Ansvar för Länsstyrelsen I samband med allvarliga händelser  vara en sammanhållande funktion  verka för att en samlad regional lägesbild sammanställs.
Handikapp&Habilitering
Den ljusnande framtid är vård
Elevströmmar i Stockholm - grundskola
Blir det bättre med vårdval i primärvården? DLF symposium 15 nov 2012 Anders Anell Ekonomihögskolan, Lunds universitet.
Klicka här för att ändra format Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Nivå två Nivå tre Nivå fyra Nivå fem Hälsovalsenheten, Sofia Barakat.
Patientsrömmar och täckningsgrad. Caj Skoglund Vad händer med ansvarsfördelning och patientströmmar i ett vårdvalssystem? Relativt hög fast.
Intresseföreningen För AsylSjukvård 20 oktober 2011 SKL informerar.
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Statistik från GSL efter avslutad intagning och återrapportering i september Intagna elever i Stockholms län.
Vårdval Stockholm Pressinformation 5 februari 2008
Novus Unga om vården Vårdförbundet Lina Lidell 1718.
Resultat sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre i Örebro län Västra länsdelen mätperiod 2014.
1 Patientlagen 1 januari Utveckling patientinflytande 2007 Valfrihet primärvård Halland 2009 Lag om valfrihetssystem Individens val styr Tvingande.
Ersättningsmodell för Vårdval Rehab
Registrering av vårdkontakter och åtgärder i Primärvården
Rolf Forsman stf hälso- och sjukvårdsdirektör Läget på Gotland allmänt Liten ökning av befolkningen Svagt ökande födelsetal Ökning av antalet gästnätter.
Interna konsekvenser Caj Skoglund Vårdval – interna konsekvenser Ökad krav på långsiktighet i beslut som rör primärvården –Ändrad ersättning,
Hälsa Sjukvård Tandvård 1 Två och ett halvt år med vårdval – erfarenheter så här långt.
Vårdval i primärvården
Analys av vård och omsorgstunga målgrupper Styrgrupp Proaktiv hälsostyrning Jos.
Trygg och säker i hemmet
Detta ska vi prata om… En tillbakablick – vad har hänt? Finansiering Beställning TV Barn- och ungdomstandvård Uppsökande tandvård Tredje steget.
Regional handlingsplan ”Det goda livet för sjuka äldre” RESULTAT i VG+Skaraborg.
1 VÄLKOMMEN! KUNDVAL - program ( ) Inledning (presentation, bakgrund, syfte och mål) Ackrediteringsvillkor år 2011 (start 1:a september) Frågor.
Start.
Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Målrelaterad ersättning i sjukhusens ersättningsmodell Tankar om effekter och vidareutveckling.
En säker e-tjänst till vården
Institutionsvård och boendeservice inom socialvården 2011 Päivi Tossavainen Raija Kuronen
Verksamhetsanalys Figur F-1. Antal (utanför cirklarna) och procent (inne i cirklarna) som haft kontakt med läkare i olika.
Landstinget i Kalmar län Demensprogrammet, Jan Strömqvist Riktlinjer för demensutredning inom primärvården i Kalmar län Stockholm,
Regionledningen CVPA/SR Konflikteffekter och tillgänglighet.
Vad är landstinget? I Värmland finns tre sjukhus. De finns i Arvika, Karlstad och Torsby. Det finns cirka 30 vårdcentraler. Några är landstingets och några.
Folkhögskolespåret 31 mars Dagordning 1.Folkhögskolespåret – bakgrund och nuläge 2.Folkhögskolor i Stockholms län 3.Gruppdiskussioner 4.Sammanfattning.
Ersättning till vårdcentraler från och med Ersättningen består av flera delar ACG Adjusted Clinical Groups CNI Care Need Index Små vårdcentraler.
Ledsagarservice Statistik.
Tolkning av figurerna som visar
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Upplands län
Träff med föreningar i IL Bromma 4 maj – 19.30
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Gotlands län
Skillnader i syn på företagsklimatet 2010 Jönköpings län
Projekt Mobila team: Ersättningssystem
Målbild och strategi för effektiv och nära vård år 2030
Kostnader för inhyrd personal i hälso- och sjukvården
Skördeutfall 2018 Stockholms län.
Presentationens avskrift:

Vårdval i Stockholms län omfattar Tandvård för barn, 1993 Tandreglering för barn, 2000 2008 Husläkarverksamhet med hemsjukvård, 3 700 mkr BVC, 330 mkr MVC, 280 mkr Fotsjukvård, 30 mkr Logopedi, 65 mkr Läkarinsatser i särskilda boenden, 90 mkr 2009 Höft- och knäledsplastik, 170 mkr Kataraktoperationer, 90 mkr Förlossningsvård, 900 mkr Ögonbottenfotografering, 25 mkr Vaccinationsverksamhet Totalt 5 600 mkr – ca 14 % sjukvårdens kostnader + tandvården

Landstingsfullmäktiges syfte med Vårdval Stockholm Öka patientens påverkan på vården Öka tillgängligheten Ökad mångfald När våra förtroendevalda beslutade att inför vårdval Stockholm var detta några viktiga punkter för dem: Öka patientens påverkan på vården, öka tillgängligheten och öka mångfalden. Vissa utgångspunkter skiljer sig från andra landsting som infört vårdval. Vilket främst påverka ersättningarna. Exempelvis följer ersättningen i Stockholm helt patienten, så att vi endast betalar för dem som är aktivt listade – vi betalar alltså ingen listersättning för olistade individer. Vi har också en väsentligt högre rörlig besöksersättning än andra landstingen.

Erfarenheter vårdvalet 2008 - Öka patientens påverkan på vården Fritt val av vårdgivare Tydligare regler Välja på Internet Fler att välja bland 90 % av invånarna har valt mottagning, 14 % har bytt mottagning 2008 Pengarna följer patienten Endast listersättning för aktivt listade

Erfarenheter vårdvalet 2008 - Öka tillgängligheten 12 procent fler läkarbesök I stort oförändrat antal SSK och USK besök 10 procent fler besök hos kurator/psykolog Patienten välkommen istället för att bli avvisad på telefon Fler mottagningar har längre öppettider Utbyggd jourverksamhet

Erfarenheter vårdvalet 2008 - Ökad mångfald Fler privata vårdgivare Regelverket utformat för att ge så få hinder som möjligt för nyetableringar 25 nya husläkarmottagningar (idag 31) Från 48 % till 56 % (idag 59 %) av mottagningarna är privata 51 (idag 53) % av de listade är det på privata mottagningar, ökning från 46 % Fler BVC, MVC, fotsjukvårdare och logopeder Konkurrensneutralitet Alla får samma avtal, ersättningar och villkor

Kritik mot vårdvalet Ersättningarna har sänkts för mottagningar i socialt utsatta områden Det har blivit många onödiga besök Friska patienter prioriteras före sjuka Nya mottagningar etableras bara i områden där de boende har höga inkomster Arbetsbelastningen har ökat, färre anställda gör mer

Fördelning ersättning hlm 2006 Här ser vi den totala ersättningen som varje vårdcentral fick 2006 per listad individ, sorterade efter områdets sociala tyngd. Längst till vänster ser vi mottagningar i områden med låg social tyngd, Danderyd och Östermalm, till höger områden med hög social tyngd Botkyrka, Järvafältet. Som ni ser saknas alla samband mellan social tyngd och den ersättning vi då betalade. Med denna bild vill jag inte försvara vare sig det gamla eller det nya ersättningssystemet, men vi har fått en debatt som om vi förstört något som fungerade rättvist. Jag vill hävda att det gamla systemet vare sig var rättvist eller fördelade pengarna efter behov. Högt socioekonmiskt index Låg socioekonmiskt index

Fördelning ersättning hlm 2008

Skillnad i ersättningar 2006 - 2008

Slutsatser ersättning Tidigare ersättningsmodell var mycket ojämn i sin ersättning Nuvarande modell ger jämnare ersättningar Mottagningar i tunga områden har fått lägre ersättningar, men det finns variationer En ny ersättningsmodell håller på att tas fram till år 2011

Onödiga besök Underlag saknas som visar att så är fallet Tillgängligheten är mycket god 64 % får besök samma dag de tar kontakt Besöken har ökat mest på mottagningar i socialt tunga områden Inga skillnader i diagnoser Patienterna tas emot istället för att få telefonrådgivning

Nya mottagningar etableras bara i områden där de boende har höga inkomster Inga nya Danderyd, Lidingö, Täby eller Vaxholm 1 ny Bromma, Ekerö, Gullmarsplan, Telefonplan, Järfälla, Nynäshamn, Skarpnäck, Solna och Upplands Väsby 2 nya Kungsholmen, Nacka, Norrmalm, Södermalm och Södertälje 3 nya Kista-Rinkeby 4 nya Östermalm 2009 Haninge, Farsta, Märsta, Skärholmen och Tensta

Arbetsbelastningen har ökat, vårdpersonalen har minskat i antal Flera mottagningar har reducerat antalet anställda, främst USK och i några fall SSK Antalet listningsbara läkare har ökat från 989 till 1 033 Produktiviteten (besök/kr) har ökat med 12 %

Skillnader i produktivitet Källa: KI/MMC

På gång inom Vårdvalet 1(2) Rehabilitering Obstetriska ultraljud (beslut i oktober) PV rehabilitering (utreds) Enskilda sjukgymnaster (LOS) (utreds) Specialiserad rehabilitering (Regelböcker skrivs) Lymfterapi Onkologisk Neurologisk Specialisttandvård för barn Somatisk specialistvård Ögon Öron, näs och hals Hud

På gång inom Vårdvalet 2(2) Mångfaldsplan 2 (utreds) Gynekologi Allergologi Reumatologi Fot- och ryggkirurgi

Pågående utredning Se över hur andra specialister än allmänläkare ska kunna arbeta med landstingsfinansiering Övergångslösningar taxan Utredningen klar hösten 2009 Slutresultat och införande?