Självmord - Vem tänker på det?

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
- erfarenheter från vuxna personer med cerebral pares
Advertisements

Att förstå anonymiteten (översättning från
Hur kan vi arbeta mot mobbning. eller Hur kan vi arbeta för vänskap
Det problemorienterade föräldrasamtalet Hur reagerar du själv när du ska få veta något jobbigt?  Ni kan till exempel föreställa.

Ett filter i huvet …är bättre än ett i datorn!
PSYKOLOGI OCH ELEKTRONISK UTRUSTNING I TRAFIKEN
Ett filter i huvet Här följer ett stolpmanus för föreläsningen. Du kan även ladda hem manuset på om du vill ha manuset separat. Om du.
Högsta drömmen är att vara normal Om ungas psykiska ohälsa
MÄNSKLIGA RÄTTIGHETER
Barnanpassad utredning
Att leva med multipel skleros
Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Nivå två Nivå tre Nivå fyra Nivå fem Klicka här för att ändra format på bakgrundstexten Nivå två Nivå.
Patientenkät sommaren -13
En presentation för dig som är lärare
Ledarutveckling över gränserna 2012/2013
Läsfrämjande inom studieförbunden Kultur i Väst
”Ett skratt förlänger livet”
Pebbles Karlsson Ambrose
Ungas frågor om alkohol och droger
Lärare om unga elever på nätet T Microsoft Synovate Temo: David Ahlin, Marika Lindgren Åsbrink Datum:
Positiva tecken - de som funderar över olika existentiella frågor har ökat från 20% till 30%. - de som ägnar sig åt korta stunder av kontemplation och.
Genomförd av Samhällsmedicinska enheten, Örebro läns landsting.
Psykisk hälsa på 1177.se och UMO.se
Workshops för närstående - vad har det tillfört? 4.e Strokekonferensen med Anhörigfokus Ylva Lyander & Daniela Bjarne.
Vilka är vi? Utväg barn/ungdom
När blir ett ord svenskt då?
Plug In riktar sig till elever som avbrutit eller riskerar att av bryta gymnasieskolan. Nationellt är frånvaron hög, närmare 30 %, för Västerbotten ligger.
Hur fungerar värdegrundsarbetet i vardagen, på operation 2010? På kliniken IVAK/OPERATION, startade ett värdegrundsprojekt Detta har lagt grunden.
Sexuellt utsatta pojkar
Kriser.
Röd & Grön Zon I RÖD ZON Pratar jag till … DIG! I GRÖN ZON
Att samtala med ungdomar om tobak
Hur blev det så här? Anders Thorstensson, Hälso- och sjukvårdskansliet Borås ( )
©GÖTEBORGSREGIONENS KOMMUNALFÖRBUND Depressioner hos barn Konferens Draken Länsstyrelsen, GR, FoU i Väst/GR.
ÖREBRO LÄNS LANDSTING Samverkan i partnerskap vid psykisk ohälsa !? 27 januari 2012 Birgitta Johansson Huuva Psykiatridirektör.
I transit – ensamkommande barn berättar
Barnens egna ord om sin psykiska ohälsa
VÄXA – en förstudie.
Vad är du för typ av person?
Agneta Hellne Anhöriga kastas många gånger brutalt mellan glädje och den yttersta förtvivlan.
Någon nära blir psykiskt sjuk… Från demensvård 1982 till dagens psykiatri. Min utgångspunkt; Psykosteam i Uddevalla. Hur skulle jag vilja bli bemött/behandlad?
Ta ställning och handla!
Turismens historia kapitel 2.
Allmän kursutvärdering Introduktionskurs HT 2007 Introduktionskurs VT 2008 Funktionell cellbiologi HT 2007 Funktionell histologi VT 2008 Fysiologi.
Suicidprevention ur ett samhällsperspektiv
Flickors psykiska ohälsa
”Lär dig säga jag och nej”
Brukarundersökning socialpsykiatri Kön 1. Man16 (44%) 2. Kvinna20 (56%)
PRIO- dialog Psykisk ohälsa Ur primärvårdens perspektiv i VGR
Frågor om elevinflytande till elever i åk 3 – 9 i grundskolan
Röd zon Grön zon Grön zon Röd zon.
Varför frågar vuxna bara en gång och sedan nöjer sig med svaret ”bra”?
Stöd till en evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten – brukarmedverkan vid brukarundersökningar inom LSS • • SKAPAD.
Att besöka skolor Camilla Bergvall, ordförande Djurens Rätt Helsingborg & Hanna Eriksson, vice ordförande Djurens Rätt Helsingborg
SEO Manager för EPiServer LÅT REDAKTÖRERNA VARA REDAKTÖRER.
Värderingsövning/ fyra hörn
Kriser Vad är en kris? Följande kännetecken brukar användas att definiera en ”normalkris”   Individen upplever att något viktigt behov är starkt hotat.
Sammanfattning av varumärkesundersökning
En undersökning om hälsa och livsvillkor Norrland 2010.
STs arbetsmiljörapport 2008 ST-veckorna. ST jobbar hårt för en bättre arbetsmiljö! Långsiktigt och medvetet arbete med arbetsmiljön ST- undersökningar.
Ökad psykisk ohälsa bland unga – förslag till förklaringar och åtgärder 45 min - 35 min= 18 bilder. Sven Bremberg.
Välkommen till Suicidpreventiva dagen 10.e september 2014
Musslan … för dig som har en närstående som dricker för mycket alkohol, tar droger eller mår psykiskt dåligt.
Passion för livet utvecklas och stödjs av Region Jönköpings län
Socialpsykologi.
Svårt att tala om? 19 april 2012 Inga Tidefors
1 Suicidprevention Äldres säkerhet, Karlstad Jan Beskow Center för Kognitiv Psykoterapi Västsvenska Nätverket för Suicidprevention.
Skyddsfaktorer Riskfaktorer Livsvillkor Levnadsvanor Hälsa Ekonomiska konsekvenser Vårdkontakter Jämställdhet Jämlikhet Skyddsfaktorer Riskfaktorer.
Att möta den som inte orkar leva
Presentationens avskrift:

Självmord - Vem tänker på det? Christina Wånge, överläkare, specialist psykiatri, SÄS Else-Marie Törnberg, ordförande Suicidprevention i Väst Södra Älvsborgs Sjukhus

Att våga tala om det svåra O nej, sorgens ord dödar ingen. Det är ordlösheten som dödar. Talande lever vi, stumma dör vi. Lyssna då till min röst, en arm låga som lyser på grottans väggar. - Ingen är här, ingenting är att frukta så länge ordet finns och lågan lyser. Olof Lagercrantz

Hälsoutveckling Sämre för 16-24-åringar ffa psykiskt Ökning av oro och ångest 9% unga kvinnor och 4% unga män 1989 30% unga kvinnor och 14% unga män 2005 Ökning av sjukhusvård för depression 1997- 2007 i åldern 16-19 med 4 gånger i åldern 20-24 med 2 gånger. ¼ av dödsfallen genom suicid (ca 120 st 2006)

Självmord och självskada 30 självmord/år 2005-2008 i åldern 0-17 år 20 självmord/år 1999-2003 i samma grupp Behovet av vård pga självskada ökat från 1070 till 1316 unga per år under perioden Drygt 70% av de vårdade är flickor Andelen pojkar har ökat de senaste åren

Tänkta bakomliggande faktorer Ökad individualisering – ensamhet Mer virtuellt umgänge Medias roll kontra vuxenvärlden Ökade krav på självförverkligande Färre arbetstillfällen Fler utanför arbetsliv och skola

Statistik Antal suicid i Sverige 2008 = 1476 (1170 säkra) Könskvot män/kvinnor cirka 2,5 Antal suicidförsök i Sverige ca 15000 Suicidförsök vanligast ffa bland yngre kvinnor Såväl suicid som suicidförsök har ökat i åldersgruppen 15-24 år Suicidtal = antal suicid/100.000/år hos personer över 15 år är 20-25 i Sverige Metoder – tillgång på självmordsmedel

Tabu är polynesiska och betyder ”förbjudet” När man talar om tabu i dagens samhälle menar man ofta ett ”kulturellt betingat förbud” Men det är nyttigt att tänka på suicid –alla gör det då och då. Det är när det blir den enda tanken som det är farligt.

Unga, suicid och internet E-mobbning, utsatthet Förekomst av ordet suicid/självmord på internet, 70 % information 3% prosuicida sidor Behov av att prata om liv, död och suicidalitet Egen förstudie

Livsviktiga samtal om självmord (Michael Westerlund 2010) Kommunikation på självmordstolererande / självmordsförespråkande webbplatser Dessa sidor kommer högt upp på de vanligaste sökmotorerna - nåbarhet.

Svensk självmordsguide Jag har beslutat att t.v. stänga ner denna sajt. Du kan läsa anledningen till beslutet på min blogg. Uppdaterat med ett pressmeddelande. Detta gäller alla domäner, inklusive sjalvmord.com, sjalvmord.net och dodshjalp.com. Chattrummet ligger kvar då det finns många besökare som behöver prata av sig och diskutera sina känslor ocensurerat. Denna sajt är/var främst till som en resurs för personer som är döende (mindre än sex månader kvar). De människor som vill kontrollera sin död, på samma sätt som de varit i kontroll över alla andra aspekter av deras liv. Bli gärna medlem i RTVD (Rätten till en Värdig Död) och stöd deras verksamhet. Om du är deprimerad och inte har sex månader kvar att leva finns det hjälp att få genom att besöka t.ex. Vårdguiden.

SUIGUI CHAT (Michael Westerlund 2010) Mest unga forumdeltagare Kommunicerar främst om självmord och psykosociala problem Många deltagare uppvisar sårbarhet En anonymiserad offentlighet med en till största delen autentisk kommunikation Anledningen till samtalen är oftast att få känna igen sig hos andra, att erhålla förståelse och bekräftelse

Samtalsteman (Michael Westerlund 2010) • Bekännelser • Bemötanden • Metoddiskussioner • Förklaringar och skäl till självmord • Kritik och motstånd mot psykiatrin

Bekännelser (Michael Westerlund 2010) ”den här gången ska jag lyckas no matter what […] Jag är inte här för att få hjälp till att överleva,.. jag vill ha hjälp att dö på ett vackert och smärtfritt sätt” ”nja just nu är det helt okej men jag planerar ett självmord ifall allt skulle gå åt helvete igen” ”jag har aschbergs syndrom […] det är nåt fel i min hjärna […] har ni hört talas om det?” ”jag var med om bil olycka och är förlamad nästan hela kroppen utom min högra arm” ”10 års mobbning och ingen hjälp”

Bemötanden uppmuntrande, hetsande, empatisk avrådan Bemötanden uppmuntrande, hetsande, empatisk avrådan (Michael Westerlund 2010) (a )”du lägger ner tid och arbete på att få människor att ta sitt liv, men vad får du ut av det, får du något positivt i det?” (b) ”Sprider smärta och död.” (a) ”och då får du ett inre lugn ? Eller?” ”jag kan inte ge dig några bra tips om något bra sätt att ta livet av dig, om du mår dåligt så bör du försöka få hjälp” ”Prata ut är det bästa man kan göra när man mår skit”

Metoddiskussioner (Michael Westerlund 2010) Mer eller mindre seriösa metodförslag • Metoderna utvärderas oftast i för- och Nackdelar 100% dödlig och smärtfri (Michael Westerlund) ”Do not drink alcohol while taking Tramadol. Alcohol may cause a decrease in breathing/…/då borde det ju funka” ”Ska man ta livet av sig ska man göra det snyggt, utan blod eller andra exkrementer…”

Förklaringar och skäl till självmord (Michael Westerlund 2010) ”jag orkar inte mer, jag orkar inte leva för andras skull, men samtidigt vill jag inte vara självisk” (a)”varför vill alla ta självmord”? (b)”svåra situationer” (c)”självhat” (a)”varför uppstår självhat?” (a)”vet inte X. Jag har levt med mitt sen jag...

Kritik och motstånd mot psykiatrin (Michael Westerlund 2010) (a)”alltså har du varit inlagd på psyk någon gång” (b)”nej” (a)”ok...då blir det svårt för dig att förstå..men när man väl vaknar upp där så känner man sig inte som dom andra där...Man gör vad som helst för att komma därifrån… ____________________________________________ ”psykologerna garvade åt mig” ”hoppas du och ni alla slipper LPT-skitet”

SUIGUI CHAT (Michael Westerlund 2010) Möjlighet att samtala om smärtsamma erfarenheter på ett sätt som inte upplevs som möjligt i andra sammanhang Ibland destruktiv kommunikation, hårt samtalsklimat Ibland stödjande och tröstande samtal, att få känna igen sig själv i andra

Myter kring suicid Sverige är ett land med höga suicidtal Att tala om suicid ökar risken för suicidhandling. Den som talar om det gör det inte Den som har gjort försök gör det inte Att ta sitt liv är ofta något väl övervägt Det går inte att stoppa en individ som väl har bestämt sig.

Suicidala meddelande/signaler Direkt språkliga: ”Går du så tar jag livet av mig!” Indirekt språkliga: ”Hej då, nu ses vi nog inte mer!” Direkt beteende: ”Kan jag få låna en stor krok?” Köper rep, samlar tabletter mm. Indirekt beteende: Överlämna minnesgåvor Övrigt: Serie av (identitets)förluster

Vad kan jag/vi göra? frågor Var lyhörd, lyssna och förmedla respekt Var öppen för en dialog kring existentiella frågor Var lyhörd, lyssna och förmedla respekt Försök skapa en allians Undvik att bagatellisera! Skuldbelägg inte!

Fortsättning Undersök om det finns ett nätverk Förmedla hopp Undersök om det finns ett nätverk Vid behov, skapa ett nätverk Vid behov förmedla en vårdkontakt Sörj för kontinuitet

BLEUS (Ur Första Hjälpen vid Psykisk Ohälsa, NASP) B edöm situationen, ta kontakt L yssna öppet och fördomsfritt E rbjud stöd och information U ppmuntra personen att söka professionell hjälp S töd personen att finna andra hjälpare

Rädsla Rationell rädsla Ansvarsrädsla Smärtsamma erfarenheter Dödsrädsla Historiskt betingad rädsla

Fyra enkla samtalsregler Omsorg Struktur Känslor Mening

Suicidpreventionsmodell Allmän självmordsprevention - kompetenshöjning på befolkningsnivå, sociala och hälsofrämjande insatser Indirekt självmordsprevention - identifiering av riskfaktorer, behandling av sjukdomar och sociala problem Direkt självmordsprevention - riktad mot själva självmordsprocessen

Dikt Sårbarhet föraktas så vi tystar den Sårbarhet förtrycks så vi gömmer den Sårbarhet förnekas så slipper vi förstå Sårbarhet är fult så osårbar belönas Inga-Lill Kellberg