LANDVÄDER Exaktare miljöinformation för jordbruket med hjälp av ny teknik Bild: Jani Poutiainen / Meteorologiska institutet Sirpa Thessler Forskningscentralen.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Seminarium & Workshop om Karteringsmetoder i grunda vatten i Sveriges kustzon, insjöar och vattendrag Kartdagarna 18 mars 2014.
Advertisements

Hur påverkar det finska jordbruket Östersjön?
Lena Eriksson Bram och Niclas Hjerdt
Vad tänker du på när du ser en dalahäst? Vad tänker du på när du ser en dalahäst? (Respondenter per kluster) Bas: 303 respondenter.
Vattenbrukets miljöeffekter och hur man kan bedriva uppföljning
Vikasjön i Falu kommun Varför Vikasjön? • Mot slutet av 1970-talet försämrades vattenkvaliteten i Vikasjön påtagligt – vattnet.
M ä n och kvinnor om att beh å lla sexk ö pslagen.
Klimat – typiskt väder Lennart Wern Väderstationen på Vinga.
Översvämningar idag Översvämningar i framtiden Prioritera skydd
1 Svärtaåprojektet I samverkan med lantbrukare för en bättre vattenkvalitet.
Diken – den bortglömda länken mellan fält och vattendrag
Lokal mätning i de nya referenssystemen
Vattenförvaltningens kvalitetsfaktorer som indikatorer i miljömålsuppföljningen Smidigt uttag från en databas: VISS Ingen ytterligare bearbetning av materialet.
Anders Rimne Verktyg för Åtgärder, Regionalt Deltagande och Analys inom VATTENförvaltningen underlag för kostnadseffektiva åtgärder mot övergödning.
Skog Kunskap Kompetens Välfärd En hållbar och mångsidig användning av skogarna skapar en bestående grund för finländarnas välfärd Metla sammanslås med.
SWEPOS Kundnöjdhetsundersökning Undersökningen Webenkät under 3 veckor i september 2012 Bruttourval ca huvudutskick och 2 påminnelser Triss-lott.
Distribuerade realtidssystem Dr Peter Parnes
FOMA-program Sjöar och vattendrag Mats Wallin koordinator Temadag 14 nov 2007: Fortlöpande miljöanalys - nuläge och visioner om utvecklingsvägar.
Nätverks-RTK – var står tekniken idag?
Geografi Kan jorden föda oss?. Kamp om hunger Jordbruket Fiske Vattenbrist – vattensnåla metoder 70% - av sötvattnet förbrukas inom jordbruken 3 ton vatten.
Fiskar.
Medelhavsvärldens antika kulturer. Gula floden – Kina Indus – Indien Eufrat och Tigris – Mesopotamien/Irak Nilen- Egypten.
1 Gemensamt ansvar för Östersjön 2008 Svenska lantbruksproducenternas centralförbund
Pedagogiskt program för Uppsala Universitet. Innehåll Förutsättningar för studenternas lärande Utveckling av utbildningen Pedagogisk kompetensutveckling.
Samverkan mellan myndigheter
Bomullsodling och dess konsekvenser Mekaniserad bomullsodling Förgiftat vatten.
Akut Stroke Ett samarbete mellan Ambulanssjukvård och Strokeenhet Glenn Larsson, ASH Berit Pettersson, HSH.
Arbetsområde Fysik Krafter. Vad är krafter för något? Fysiken och vardagslivet  Krafter, rörelser och rörelseförändringar i vardagliga situationer och.
Per Ericsson Görvälnverket. Norrvatten Stockholm Vatten Görväln Lovö Norsborg Vattenverk Distributionsområde  Norrvatten  Stockholm Vatten.
Christer Nilsson Mindre jordbearbetning ger bättre markvård, bättre ekonomi och mindre miljöpåverkan Christer Nilsson Odling i Balans / Agonum.
Detta är miljömåltider
Stina Olofsson, Jordbruksverket
Ungdomarnas medieanvändning
Kontinuerligåterkoppling och handledning för pedagogerna under året
Naturresurser; vatten
Smidigt uttag från en databas: VISS
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Regional årlig uppföljning Giftfri miljö 2016 lyncmöte 12 sept
- Geografi - Att studera helheten.
Konsekvenser av och anpassning till ett förändrat klimat
Delrapport SAM 3.0 Vuxenutbildningsnätverket
Klimatförändringar i Västra Götaland län Del 2 (3)
Effektiv konstgjord grundvattenbildning
Meteorologi Läran om vädret Göran Stenman och Thomas Mesumbe.
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
planerare Kaarlo Saukonpää Utbildningsstyrelsen
FRIVILLIGA RÄDDNINGSTJÄNSTEN – ETT NÄTVERK AV KUNNIGA HJÄLPARE
Uppföljningsmodellen i Stockholm
STUDIECIRKLAR SOM METOD FÖR FÖRBÄTTRAD PALLIATIV VÅRD
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Mobiltelefonins utveckling
Sammanfattning.
Sammanfattning.
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Ordförandekonferens BlOF 2018
Digital delaktighet En fråga om demokrati
Infrastruktur för trådlösa sensornätverk för miljöövervakning
Dokumentera rätt i vården
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Led- och muskelmottagning
Mognadsmodellen – Capability Maturity Model
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Enkät till kommunernas och samkommunernas kontaktpersoner för ekonomirapportering Besvarades av sammanlagt 292 kommuner och 125 samkommuner.
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Kvaliteten på regionala data kan vara bristfällig
Presentationens avskrift:

LANDVÄDER Exaktare miljöinformation för jordbruket med hjälp av ny teknik Bild: Jani Poutiainen / Meteorologiska institutet Sirpa Thessler Forskningscentralen för jordbruk och livsmedelekonomi (MTT)

1) Producerar noggrann, kontinuerlig och realtida information om väder, markfuktighet, och vattenkvalitet för behoven inom jordbruket och miljöuppföljningen 2) Utvecklar automatisk miljöuppföljning och givaravläsning 3) Utnyttjar noggrann miljöinformation i jordbrukstillämpningarna och i jordbruks- och miljöforskningarna 4) Stöder utvecklingen av ny affärsverksamhet i anknytning till automatisk miljöuppföljning LANDV Ä DER: Teknologiplattform och forskningsprojekt

LANDV Ä DER m ä tnings- n ä tverk • • •Svartåns avrinningsområde (2000 km 2 ) •55 väderstationer •30 markfuktighets- givare •18 grumlighetsgivare •4 stationer för näringsämnes- mätning

Givarna och stationerna VÄDERSTATIONERNA: •Lufttemperatur •Luftfuktighet •Nederbördsmängd •Vindriktning och -styrka Markfuktighet GRUMLIGHETS- STATIONERNA: •Vattnets grumlighet •Vattennivå NÄRINGSÄMNES- STATIONERNA: •Vattnets grumlighet •Vattennivå •Nitratkvävehalt •Temperatur Bild: Lippo Sundsberg / MTT

M ä t- och data ö verf ö ringsteknologi • Automatiska, tr å dl ö sa givare och stationer • Å ret runt • Realtida (15 min f ö rdr ö jning) • Data ö verf ö ring med st ö d av GSM-n ä tet • Datadistribution genom Internet • Fj ä rrkontroll med textmeddelanden • Automatisk kvalitetssäkring Bilder: Sirpa Thessler /MTT, Jani Poutiainen / Meteorologiska institutet a-Lab Oy Bild: Luode Consulting Oy

Uppf ö ljning av vattendragen • Grepp om belastningstoppar och tidsmässig belastningsvariation  Exaktare uppskattning på näringsämnes- belastningen när utgångsinformationen för belastnings- och urlakningsmodellerna blir noggrannare Bild: Timo Huttula, SYKE

• Noggrann information om effekterna av odlings- och skyddsåtgärderna:  Behovet av våtmarksvård bedöms Uppf ö ljning av vattendragen

•Mer information om hur belastningen byggs upp under olika väderförhållanden och årstider Uppf ö ljning av vattendragen

Utvecklande av den automatiska milj ö uppf ö ljningen • Automatisk kvalitetssäkring av mätinformationen • Erfarenheter av underhåll och upprätthållande av anordningarna • Utvecklande av installationsanordningarna • Testning och utvecklande av givarna • näringsämnesmätning i täckdikesbrunn / åkerdike • testning av sjöbojstationen i Hiidenvesi

Bild: Lippo Sundsberg, MTT

Till ä mpningsutveckling LANDV Ä DER teknologi- plattform Interpolering av v ä derinformationen i å kersektorsskala Precisering av de hydrologiska modellerna, belastnings- och urlakningsmodellerna Precisering av modellen f ö r markfuktighet Utvecklande av givarteknologin Precisering av v ä xtskyddsprognoserna Utnyttjande av informationen i preciserad odling

Projektgenomf ö rare MTT SYKE Meteorologiska institutet a-Lab Oy Luode Consulting Oy Biota BD Oy Å rhus universitet Kemira GrowHow Abp Lounais-Suomen vesi ja ymp ä rist ö Oy V ä stra Nylands vatten och milj ö unders ö kning rf Pohjoisen Kantaperuna Oy ProAgria Dr ä neringscentralen rf TeliaSonera Finland Abp Logica Oyj TEKES Jord- och skogsbruks- ministeriet Milj ö ministeriet

Mer information: T A C K !