Infrastruktur och miljöförutsättningar Är hamnen ett miljöhot en utvecklings- eller är den bar miljö ? ______________________________________________________ Presentation vid seminarium om Hamnarnas fysiska planeringsförutsättningar. 26 maj 2005, Länsstyrelsen, Stockholm Björn Forsman, Project Manager, Maritime Operations SSPA Sweden AB

SSPA Maritime Operations - Exempel på arbetsområden inom Marin miljö och risker vid sjötransporter MKB för farledsprojekt Miljöbalksprövning av hamnverksamhet Riskanalyser för hamnverksamhet Logistik och godshantering för intermodala transportsystem Simulering för hamn- och farledsutformning Oljeskadeskydd – beredskap samt oljebekämpning och sanering Integrerad kustzonsutveckling Internationell kursverksamhet

Hamnen – Miljöhot eller utvecklingsbar miljö? Hur miljöstörande är hamnen? Hur farlig är hamnen för människor och miljö? Hur bra är farlederna till hamnen?

Hur miljöstörande är hamnen? Prövning av hamnverksamhet enl 9 kap Miljöbalken ger oss kvalitativt och kvantitativt underlag att bedöma: Utsläpp till luft Avgasemissioner, Lukt, Flyktiga ämnen Utsläpp till vatten Spillvatten, Dagvatten, OFA Utsläpp till mark/sediment Utsläpp på ej hårdgjorda ytor, Äldre markföroreningar, Bottensediment Övriga miljöaspekter och störningar Bränslen/kemikalier, Resursförbrukning, Natur- och kulturmiljö samt landskapsbild, Transporter till och från hamnen

Hur miljöstörande är hamnen? Buller - vad är det som bullrar ? RoRo-terminaler: slagljud vid passage över ramper - Snabb överfart och äldre ramper ger markant högre ljud Container och styckegods: Kranar, truckar, terminaltraktorer och andra fordon Oljeterminaler: Såväl landbaserad pumputrustning som fartygspumpar - särskilt äldre tankfartyg bullrar

Hur miljöstörande är hamnen? Risken störande buller avtar snabbt med avståndet. BoV AR 1995:5 : minst 500 m mellan bostäder och hamnar (RR 1978:5) Dagtid Kväll Natt

Analys av miljöpåverkan genom en ”input-output”-modell Hamnens kunder ger bidrar till miljöstörningarna Sjötransporterna – emissioner, buller och avfall Analys av miljöpåverkan genom en ”input-output”-modell BEF / SSPA Olycksorsak- ade utsläpp - Risk Analys Byggnads-material och -metoder; LCA

Hur miljöstörande är hamnen? Avfall och avfallshanteringsplaner - en del av hamnens infrastruktur

Förutsättningar för hamnnära bostadsområden vs utveckling och expansion av hamnverksamheten Hamnen som en del av staden/tätorten - Hamnverksamheten nära bostadsområden, utnyttjar samma infrastruktur för landtransporter Intressekonflikter hamnnära bostäder - hamnverksamhet Hamnen belägen i staden/tätorten men med separerad infrastruktur och avstånd > 500 m till bostadsområden Bullerproblem i regel av underordnad betydelse Hamnen belägen avskiljt från staden/större tätort Verksamheten kan drivas utan särskild omgivningshänsyn och landinfrastrukturen byggs upp för att passa hamnens Kommunernas inställning till hur intressekonflikter mellan naturvård och hamnintressen skall avvägas avspeglas i ÖP

Hur farlig är hamnen för människor och miljö? Godsrelaterade risker – stort påverkansområde RoRo- och container - Förpackat farligt gods enl ADR/IMDG många ämnen, små mängder, många enheter, små utsläpp Olja och kembulk – Sevesolagstiftningen krav på riskanalys få ämnen, stora mängder, få enheter, stora utsläpp Verksamhetsrelaterade risker – lokalt påverkansområde Truckar, kranar, trafik, bunkring, fordonstankning, kemikalier etc. Riskanalyser i samand med verksamhetsprövning enl MB

Riskanalys – verktyg för proaktiva åtgärder Hur farlig är hamnen för människor och miljö? Riskanalys – verktyg för proaktiva åtgärder Steg 1 Risk- identifiering Steg 2 Risk- värdering Steg 4 Kostnad-nytta- analys Steg 5 Rekommen- dationer beslut Steg 3 Risk- reducerande åtgärder Risk ok Feed-back loop för att testa risk- reducerande effekt

Environment risk and safety assessment - Example Identified risks - accidental events 1 Oil spill during tanker unloading 2 Collision paxvessel–tanker, fire 3 Leakage from trailer with DG 4 Leakage from container with DG 5 Collsion between car- rorotruck 6 ….. Probability High Med- ium Low Very low 1 5 Conflicting intrests; housing areas, transport corridors Port activities with roro-handling of dangerous goods Passenger traffic – many people exposed to risks Liquid bulk terminal – large amounts of oil handled Intermodal cargo transfer – containers on railroad Road transportation of oil products through the city 3 4 2 Consequence

Riskvärdering – Vad är acceptabela risker? Simplified quantification HIGH RISK Immediate actions INTERMEDIATE RISK Consider possible measures in 1 year LOW RISK Ensure continues operation by effective SMS

Hur säkra är farlederna? Lång farled – små miljöstörningar Lång farled - större risk för stora utsläpp

Energieffektivitet och emissioner Short Sea Shipping

Tankfartygsolyckor - Har vi haft tur i Sverige? Ökning av oljetransport-er från Finska viken, kvantitet millioner ton, år 1995 - 2000 och prognos för 2005-2010 [Rytkönen J, 28 feb 2005] De 20 hittills största tankfartygs-olyckorna med oljeutsläpp sedan 1967 (ITOPF 1998) ___________________ Det största utsläppen (hittills) i Sveriges närhet är förhållandevis små CT Gokstad, Härnösand 1964, 10 000 ton Antoni Gramsci, Ventspils,1979, 6000 ton Globe Asimi, Klaipeda, 1981, 16 000 ton Volgoneft, Karlskrona, 1989, 900 ton Fu Shan hai, Bornholm 2003, 1 200 ton bunker 1995 2000 2005 2010

Hur mycket säkrare är tankfartyg med dubbelskrov? Difference in freeboard height Hydrostatical balanced levels Single hull Double hull

Hur säkra är farlederna? Sjöfartsverket svarar för att farlederna fyller höga krav Kritiska passager identifieras, simuleras och åtgärdas Normer map fartygs storlek, väder, fart upprättas Nya och uppgraderade farleder miljöprövas Horsstensleden Värmdö Garpen http://www.varmdogarpen.nu http://www.inmisjo.nu

Fartygsgenererad stranderosion Ett allvarligt miljöproblem eller en disciplinfråga? Sandkullen Kungarna

Hur sker stranderosionen? Stabil strand ej utsatt för vågor Vattenyta Sand och grus Finsediment Morän Vattenyta Sten och grus Finsediment Morän Block Sand Strandplan Strand- hak Ursprunglig strandprofil När stranden utsätts för ökad vågenergi strävar den efter ny balans - energin neutraliseras genom att material hämtas från de inre delarna - strandhak bildas - sorteras och skapar ett energidämpande strandplan

Vilka fartyg ger störst svallvågor? Typiska våghöjder, cm - Svallvågor och naturliga vågor [L Granath, 2001]