”Den tredje statsmakten” Den första makten är regeringen och den andra riksdagen.[1] Den tredje statsmaktens uppgift anses vara att granska de två andra. MASSMEDIA ”Den tredje statsmakten”

Medias Uppgifter Mass = folk Media = förbindelselänk, uttrycksmedel Massmedia = samlingsbegrepp för tv, radio, tidningar, internet m.m. Tre huvuduppgifter: 1. Informera 2. Förmedla åsikter 3. Granska makten 4.(Underhålla) Massmedierna spelar en stor roll för ett demokratiskt samhälle. I en demokrati ska alla kunna ta del av nyheter och annan viktig information. Men det räcker inte med nyheter bara, utan människor måste kunna påverka också. Fri opinionsbildning , alltså rätten att framföra sin åsikt till andra, är en viktig del i demokratin. Om inte massmedier fanns så skulle det bli svårt att ta del av vad politiker beslutar eller att själv kunna tycka till. Man brukar säga att massmedia har tre huvuduppgifter: Informera = Massmedierna ska ge oss information om vad som händer, tillexempel att räntan stiger, eller att en fabrik har släppt ut klor i badsjön m.m. Förmedla åsikter = Massmedier ska fungera som kanaler som för ut människors åsikter. På så sätt kan enskilda personer, liksom myndigheter, organisationer och grupper i samhället, föra fram vad de tycker och försöka påverka andra. Det kan röra flyktingpolitik, nedläggning av bilfabrik eller en önskan om en repris av någon serie. Granska makten = Har VD:n gett sig själv en hög bonus? Har generaldirektören förfalskat statistiken? Talade ministern sanning? En viktig del för massmedias uppgifter är att granska makthavare, så att de inte ostört kan missbruka sin makt. Det gäller i första hand politiker, men även personer med makt i företag, i fotbollsklubben eller i skolan. Efter valet 2006 fick två ministrar avgå efter det framkommit i massmedia att de fifflat med skatten och tv licensen. Har även tvingat fram egna lagar, Lex Sarah är en del av socialtjänstlagen som blev till när en tjej Sara då rapporterade om vanvård på hennes arbetsplats. Numera måste anställda inom äldre- och handikappsomsorgen anmäla till socialnämnden om det finns missförhållanden på arbetsplatsen. Underhålla = En uppgift som kanske inte är lika viktig för demokratin men som upptar stor plats i media är att underhålla.

NYHETSURVALET Vad är viktiga nyheter? Är det som presenteras i massmedia sant? Olika åsikter om vad som är en bra nyhet!? Nyhet = innehåller något nytt som vi inte kände till tidigare. Väcker våra känslor. Ligger nära och berör oss Journalister kan ha olika åsikter om vad som är en bra nyhet, dock är alla överens om att en nyhet ska innehålla något nytt som allmänheten inte känner till sedan tidigare. För att något ska bli en nyhet krävs också att människor kan förstå händelsen. Vi läser sällan i dagstidningen om de senaste rönen inom nanoteknologi eftersom väldigt få förstår vad upptäckten egentligen innebär. Våld och katastrofer fångar däremot vår uppmärksamhet. Enskilda människor som vi kan identifiera oss med väcker intresse. Smaskiga avslöjanden väcker en större publik än vardagliga ting. Det som händer oss nära geografiskt är mer intressant än sådant som händer i avlägsna länder.

Vem påverkar nyhetsurvalet? Många händelser rapporteras aldrig Korrespondenter stationerade runt om i världen Nyhetsbyrå är ett företag som säljer nyheter Köper material från utländska byråer Grindvakter = avgör vilka nyheter som ska publiceras. Kedjan till att någon händelse ska bli en publicerad nyhet är lång. Först är det korrespondenten som rapporterar om en nyhet, skickar den till en tidning eller en nyhetsbyrå. En nyhetsbyrå är ett företag som säljer nyheter. Sedan ska nyheten passera genom en rad olika nyhetsbyråer. På varje ställe som nyheten passerar finns personer ”grindvakter” som avgör om nyheten är värd att komma med i tidningen.

VAD ÄR EN VIKTIG NYHET!?

FÖRTROENDE FÖR MEDIERNA? Vart vänder du dig om du vill veta mer om någon aktuell världshändelse? Vårt förtroende till olika medieföretag skiljer sig ganska mycket Vi vänder oss till olika tidningar, kanaler eller sajter för olika behov Undersökningar visar att vårt förtroende för de olika medieföretagen skiljer sig ganska mycket. På frågan ”vilket förtroende har du för att dessa verksamheter sköter sitt arbete?” 57% av de tillfrågade hade förtroende för Dagens Nyheter medan Aftonbladet hade endast 14 %. Vad gäller tv medier så toppar SVT förtroendetoppen med 72 % av tittarnas förtroende mot tv4:as svaga 15%. Skulle ni ha svarat likadant? Av de fyra miljoner som besöker aftonbladet varje vecka så kanske de inte är främst där för att läsa djupgående information om någon asiatisk finanskris.

KÄLLKRITIK – VAD ÄR SANT? Genom massmedia får vi en begränsad beskrivning av verkligheten Vi måste vara kritiska till den information vi får! Bra att tänka på när man läser en nyhet: Vad är fakta/information? Vad är åsikter? Varifrån är informationen hämtad? Vem är utgivaren? Varför förmedlas informationen? I vilket syfte publiceras nyheten? Vilken fakta kan bevisas?

VEM ÄGER MEDIERNA Vem äger medierna i ett land? Ägandet av svenska medier har koncentrerats till två stora företag, Bonniers och Stenbeckkoncernen. Finns det någon risk med att ett företag eller en koncern äger många medier? Ska de som har makten i ett land kunna äga massmedieföretag? Bonnierföretagen äger bland annat DN, Expressen, och tv4 medan stenbeckkoncernen är storägare ibland annat Viasat, Metro och tv kanalerna TV3 och TV6. Svar på frågan : Det kan finnas en risk med att några få äger marknaden för medier, eftersom de då kan bestämma vilka nyheter, information och vilka åsikter som ska förmedlas. Svar på frågan : Den italienska politikern Silvio Berlusconi äger och kontrollerar runt hälften av Italiens tv kanaler samt ett flertal tidsskrifter och dagstidningar. Under valet 1990- och 2000-talet använde han sina medier i valkampanjerna och vann flera val.

MEDIEKONSUMTIONEN 2009 Medierna upptar en stor del av vår tid varje dag. I genomsnitt ägnar vi nästan 6 timmar åt olika medier. Mer än hälften av dessa sex timmar ser vi på TV eller lyssnar på radio.

DAGSTIDNINGAR Dagstidning = en tidning som kommer ut dagligen  nyheter som rör människor i hela landet Lokaltidning = utkommer i ett begränsat område  nyheter som rör sådant som hänt i det egna området Dagstidningar innehåller olika delar Många bläddrar i en dagstidning dagligen. Med dagstidning menar man en tidning som utkommer dagligen. Kan vara en tidning som kommer ut i hela landet som exempel Aftonbladet, Dagens nyheter, Exspressen m.m. En lokaltidning är vanligtvis en dagstidning men att den bara säljs inom ett begränsat område.

Dagstidningar forts. Första sidan = ska locka läsaren att läsa tidningen Ledarsida = framförs tidningens åsikter i olika frågor  skrivs ofta av chefsredaktören (ansvarig utgivare) Kultursidan = kan läsa om musik, teater + annan kultur Nyhetssidor = både inrikes och utrikesnyheter presenteras Sport- familjesidor m.m Tidningar kan ha en politisk ståndpunkt Första sidan = Där finns ett urval av de viktigaste nyheterna och vanligtvis en bra bild som drar uppmärksamhet till sig. Ledarsida = framförs tidningens åsikter i flera olika frågor. Ofta skrivs ledaren av chefsredaktören som också brukar vara tidningens ansvarige utgivare. Den ansvarige utgivaren bestämmer tidningens innehåll och är ansvarig för vad som står i tidningen. Det som kan vara bra att ha i baktanke är att många dagstidningar för fram ev viss politisk ståndpunkt. Det är på tidningens ledarsida man tydligast kan se vilken politisk åsikt tidningen har. Till exempel för Aftonbladet fram åsikter som ofta överensstämmer med socialdemokratin, medan en tidning som svenska dagbladet som kallar sig för oberoende moderat, för fram moderata eller borliga ståndpunkter. Tidigare hade tidningarna starka band till partierna men dessa bindningar har nu blivit svagare. Med det finns tidningar som kallar sig oberoende och menar då att de inte sympatiserar med någon viss politisk åsikt alls.

Dagstidningar forts. Tidningar är företag och de måste löna sig Annonsörer, prenumerationer, lösnummerförsäljning = inkomster Tidningar kan också få presstöd Tidningar är företag och de måste löna sig eller åtminstone inte gå med förlust i det långa loppet. Tidningar kan även få presstöd, om det finns två tidningar på en ort kan den tidningen med minst upplaga få presstöd. Med flera tidningar på en ort finns det möjligheter att flera politiska åsikter förs fram och diskuteras.

Dagstidningars inkomster Annonser Lösnummerförsäljning Kvällspress 15-30 % 70-85 % Morgontidning Hur brukar kvällspressen locka till lösnummerförsäljning?

REKLAM Reklam = en form av medveten påverkan Reklammakarna arbetar genom att vädja till våra olika behov Reklamen vädjar till våra materiella behov men också våra känslor ”skapa en livsstil” Dolda budskap = förmedlar ideal och värderingar om hur vi ska ut och vara Marknadsföringslagen =reklam får inte utformas hur som helst Medveten påverkan = säljaren vill få oss att köpa en vara eller tjänst. Reklam ger oss information när vi söker något speciellt och vill få en överblick över vad som finns. Dock kan reklam också få oss köpa saker vi inte behöver eller inte har råd med. Vädjar till våra behov = Det kan vara behovet av sex, alla har vi sett bilder av oftast lättklädda tjejer som ska få oss att vilja köpa allt ifrån motorcyklar till dyra klockor. Det kan också vara behovet av framgång. Köp den här prylen så får du status. Det kan också vara behovet av kontakt . Skaffar du där här prylen får du vara en del av vår gemenskap. Det finns också andra behov som reklamen kan vädja till : trygghet, förändring, lycka m.m Reklam försöker alltså att skapa känsla för olika produkter och väcka våra känslor och sätta in dessa i sammanhang så att vi kan skapa oss en livsstil kring prylar vi köper. Dolda buskap = Ofta förmedlar också reklam en mängd dolda budskap till exempel ideal och värderingar om hur vi ska se ut och vara. De trender och det mode som finns i sammhället syns också tydligt i de flesta reklamer.

REKLAM forts. Vad är förbjudet? Vilseledande reklam Förtala sina konkurrenter i marknadsföringen Framställa kvinnor och män som sexobjekt Innehålla sexuella anspelningar som saknar samband med produkten Framställa kvinnor eller män i en omodern eller nedvärderande könsroll Reklam får inte utformas hur som helst, det finns vissa regler. Vilseledande reklam = innebär att marknadsföraren måste kunna bevisa att de uppgifter han eller hon ger om produkten är korrekta. Det är också förbjudet att förtala konkurrenter i marknadsföringen.

Vad säger reklamen er!? http://www.youtube.com/watch?v=zVJrm9h7jxk&feature=related http://www.youtube.com/watch?v=yIutgtzwhAc http://www.youtube.com/watch?v=saC-xfk_rgA

RADIO OCH TV Förr = SVT och SR hade monopol på marknaden. 1990-talets början = fler fick sända tv och radio Ökad konkurrens = skulle göra så det producerades fler typer av program TV4 fick sändningstillstånd av regeringen 1991 – krävs att de ha dagliga nyheter och sända minst 15timmars svensk produktion/vecka Förutom SVT och TV4 har många idag tillgång till fler kanaler via satelliter och digital teknik I Sverige var det länge så att SVT och SR hade monopol, ensamrätt att sända i radio och tv program. Vid 1990- talets början togs monopolet bort och fler fick möjlighet att starta radio och tv kanaler.

PUBLIC SERVICE Den som har TV = måste betala TV licens TV licensen = ger pengar till SVT och SR att göra program för Sverige har en blandad modell i finansiering= variation i utbudet SVT och SR:s kanaler är reklamfria = publik service ( ”i allmänhetens tjänst”) ”folkbildningsambitioner” Vi måste betala tv licensen eftersom SVT och SR inte får in pengar för reklamtid. Dessa pengar går till att finansiera tv program och radio. Så här gör man inte i USA där i stort sätt all radio och tv är reklamfinansierad. Detta innebär att finanssörer har ett stort inflytande över vad som ska sändas. Underhållning lockar fler tittare än samhälls- och kulturprogram. Sverige och många andra europeiska länder

MASSMEDIA I DIKTATURER Diktatur = medborgare får inte föra fram sina åsikter fritt Styrande makten = kontroll över all massmedia Censur = används flitigt Propaganda = ”medveten påverkan” Lyssna på utländska radiostationer är straffbart Internet förekommer i praktiken inte I ett land som inte är demokratiskt alltså en diktatur har inte medborgarna rätt att föra fram sina åsikter. Den styrande makten strävar efter kontroll över all massmedia och det är inte tillåtet att kritisera makthavarna. Journalister kan hamna i fängelse och till och med bli utsatta för våld om de fört fram åsikter som inte makthavarna tycker om. Genom att kontrollera massmedia kan landets ledning bestämma vad folket ska få veta och inte veta. Propaganda = Det kan vara påståenden och fakta som är överdrifter, lögner eller halvsanningar. Genom medierna för makthavarna fram en förskönad bild av verkligheten. Nordkoreas ledare Kim Young 2 styr Nordkorea och Nordkoreas massmedia med järnhand. Det får inte förekomma några negativa inrikesnyheter. I nyheterna lovprisas makthavarna och främst Kim Young 2 och om det ska framföras nå negativa nyheter handlar det oftast om nordkoreas fiender, exempelvis sydkorea, usa, eller Japan. Radio och tv apparater är inställda så att de inte kan komma åt utländska kanaler och internet finns i praktiken inte. Kina är också ett land där medborgarna saknar yttrande- och tryckfrihet. Användandet av internet har ökat lavinartat de senaste åren. Detta okontrollerade informationsflöde är ett problem för den kinesiska regimen vilket har lett till att dom försöker blocka eller stänga ner vissa sidor så att befolkningen inte kan komma åt dom. Till exempel är Amnestys hemsida blockerad. Den kinesiska regimen har också börjat använda olika filter som gör att man kan filtrera bort vissa sökord, som exempelvis demokrati m.m. Hårda straff väntar den person som har publicerats information på nätet som ”hotar landets säkerhet”. År 2010 satt 49 personer i fängelset för att ha publicerat otillåtet material.

INTERNET Internet = revolutionerande förändring Idag en självklarhet. Fördelar/nackdelar? Världen har kommit närmare Det som skiljer internet från andra massmedier = svårt att kontrollera innehållet Mardröm för diktaturstater FRA – lagen Idag är internet nästan en självklarhet i de flesta hem eller på arbetet. 2009 hade 86 % av svenskarna en dator hemma. Nr internet kom, framförallt när world wide webb kom så var detta något helt revolutionerande. Idag kan man hitta nästan all information man behöver, köpa varor, ta del av andras åsikter, få kontakt med andra och förmedla sina budskap. Världen har kommit närmare och tillgängligheten har ökat enormt mycket. Det negativa med internet är att det är svårt att kontrollerna all information som hamnar där. Även för demokratiländer så kan internet ställa till det, hur fri informationen som flödar får vara. I Sverige rasade debatten het år 2009 när regeringen lade fram förslaget om FRA lagen. Försvarets radioanstalt (FRA) skulle genom den nya lagen få rätt att spana i internet och telefontrafik som passerar Sveriges gränser. Målet var att försöka förhindra terrorism, spridning av massförstörelsevapen och tung kriminalitet. Protesterna blev starka. Motståndare menade att det var ett brott mot den personliga integriteten att bli avlyssnad på det här sättet. Tillslut röstades den impopulära lagen igenom ändå, men med några viktiga tillägg. Bland annat ska FRA granskas. Spaninen får bara ske med vissa sökbegrepp, och bara i extremt särskilda fall får man spana direkt på enskilda personer.

SOCIALA MEDIER Större betydelse för kommunikationen mellan människor YouTube, facebook, twitter, bloggar m.m. Tvåvägskommunikation Sociala medier kan skapa debatt nätmobbning Idag använder vi oss till stor del med att kommunicera med hjälp av sociala medier. Sociala medier skiljer sig mot andra medier, eftersom det oftast är en envägskommunikation. Det vi läser i tidningen eller ser på på TV och blir berörda kan vi inte använda vår röst för att bli hörd, isf får vi ringa eller maila till ursprungskällan för att få kontakt. Med sociala medier kan vi lättare komma ut med vår åsikt och nå massor av människor snabbt. Det finns också exempel på en enskild person som kan skapa debatt med hjälp av sociala medier. Ett exempel var under valåret 2010 då Emelie bloggade om sina sjuka mamma som fick stora rubriker och skapade diskussioner med partiledare. Ett annat exempel var när det twittrades om valfusk under valet i Iran 2009. Tyvärr har mobbning och kränkningar blivit allt vanligare på internet och genom sociala medier. Ofta blir mobbningen grövre. Varför tror ni?

FACEBOOK Mark Zuckerberg = grundare av facebook Världens yngsta miljadär

Vilka spelregler finns för massmedia? Tryckfrihetsförordningen = ger medborgare rätt att uttrycka åsikter Meddelarfrihet = har rätt att ge journalister information utan att behöva berätta vart informationen kommer ifrån Offentlighetsprincipen = ger dig rätt att läsa handlingar från kommunen, landsting eller riksdag. Tryckfrihetsförordningen ger dig som medborgare rätt att uttrycka åsikter på olika sätt. Alla har rätt att trycka och ge ut böcker, tidningar, och andra trycksaker. Innehållet får inte granskas av myndigheter innan det ges ut. Censur är alltså förbjudet. Som uppgiftslämnare får du vara anonym. Journalisten får inte uppge att informationen lämnats av dig utan ditt godkännande. Den som lämnar information får inte heller straffas på något sätt. Ytterligare en del av TF är att man har rätt att få ta del av handlingar från kommunen , landsting eller riksdagen. Offentlighetsprincipen gäller också handlingar från statliga myndigheter som till exempel domstolar, och förvaltningar som skolförvaltningen i din kommun. Genom offentlighetspricipen har myndigheter stora möjligheter att granska makthavare och myndigheter. Som medborgare har du också rätt att få läsa vad som står skrivet om dig själv i polisregistret och socialtjänstens utredningar. Alla betyg är också offentliga handlingar. För att skydda individen är vissa handlingar inte offentliga, som exempel sjukjournaler. Andra handlingar som exempelvis militära uppgifter är hemlighetsstämplade för att skydda rikets säkerhet.

Regler för massmedia forts. Yttrandefrihetsgrundlagen = liknar tryckfrihetsförordningen men gäller elektroniska medier. Lagen säger att myndigheterna inte får granska sändningar i radio och TV innan det sänds. Ingen ”fullständig” frihet = får inte säga något som inkräktar på andra människors fri- och rättigheter. Elektroniska medier = tv, video, radio och andra typer av inspelningar. Film får däremot granskas, Statens biografbyrå sköter denna censur. Dom har rätt att totalförbjuda en film eller klippa bort scener som innehåller grovt våld, sexuellt tvång, eller barnpornografi. Dom sätter även åldergränser på filmer. Allt som trycks eller sänds måste ha en ansvarig utgivare. Denna person kan dömas för brott mot grundlagarna eller andra lagar i svensk domstol. Bland annat hets mot folkgrupp, förtal och spridning av barnpornografi är straffbart. Det är alltså inte tillåtet att föra fram rasistiska budskap eller medvetet föra fram lögner. Hemligstämplade handlingar eller sjukdomsjournaler får självklart inte heller spridas.

PRESSETISKA REGLER Journalister har stor frihet = stort ansvar! Alla journalister bör tänka på: Ge korrekta nyheter Vara generös med bemötande Respektera den personliga integriteten Vara varsam med bilder Båda sidors åsikt i en fråga som ska presenteras. Förutom grundlagarna har journalisterna egna regler för sitt arbete. I Sverige har journalister stor frihet att arbeta utan att myndigheterna får lägga sig i. Detta innebär också ett stort ansvar. Pressens organisation har därför kommit överens om några viktiga pressetiska regler. Ge korrekta nyheter= Nyheter ska vara korrekta och allsidiga. Ska klart framgå vad som är fakta och vad som är journalistens egna kommentarer. Vara generös med bemötande = Uppgifter som inte är rätta ska korrigeras. Om det skrivs något om en person ska denne ha rätt att säga sin mening om det som skrivs. Respektera den personliga integriteten= Kränk inte privatlivet och publicera bara sådant som är av intresse för allmännheten. Visa särskilt hänsyn till anhöriga när olyckor skett eller någon utsatts för brott. Vara varsam med bilder = en bild får aldrig manipuleras på något sätt så att den vilseleder eller lurar. Bilder som kan kränka eller såra någon ska inte användas. Båda sidors åsikt i en fråga ska presenteras = Journalister ska avstå från att publicera namn om det finns ett intresse för allmänheten. Publicera inte heller sådana uppgifter som gör att läsaren kan lista ut vem personen är. Dock ska tilläggas att dessa regler inte alltid följs, vilket ni nog har varit med om. Bilder som har tagits i smyg är också ganska vanligt men anses bryta mot de pressetiska reglerna. Pressens Opinionsnämnd = är en hedersdomstol som massmedierna har tillsatt själva. PON bedömer om massmedierna följer de etiska reglerna, om inte kan PON redovisa kritik i det medium som publicerat nyheten.