1 Miljön i Europa — tillstånd och utblick 2005 — En kort presentation

2 Rapporten Miljön i Europa – tillstånd och utblick 2005 Detta är Miljöbyråns tredje rapport om tillståndet och utblicken för miljön Förra rapporten gavs ut 1999 Rapporten bidrar till att EU kan planera och utvärdera miljöpolitiken Nyheter i 2005 års upplaga

3 Rapportens struktur Rapporten 2005 innehåller en integrerad bedömning av miljön i Europa en central uppsättning indikatorer en analys land för land en litteraturförteckning

4 Europeiska förbättringar, lokala val, globala effekter EU:s miljölagstiftning fungerar om den tillämpas korrekt De största framstegen har uppnåtts med punktkällorna Diffusa föroreningskällor är nu den största utmaningen Mönstren för markanvändning, konsumtion och handel är de största hoten mot framsteg i miljöarbetet Vårt ”fotavtryck” från konsumtion och handel är mer än dubbelt så stort som vad naturen klarar av

5 Urbaniseringen tilltar, mark överges Mellan 1990 och 2000 ökade urbaniseringen i EU-25 med en yta tre gånger så stor som Luxemburg. EU:s sammanhållningsfonder spelade en roll — lärdom för 2007–2013? Tätorternas utbredning ökar belastningen på ekosystemen (t.ex. våtmarker) i närområdena Den ökade turismen innebär ytterligare belastning på redan utsatta kustområden Billig jordbruksmark minskar intresset för att utnyttja redan exploaterad mark Bristande tillgång på samhällsservice på landsbygden och åldrande lantbrukare bidrar till att jordbruksmark överges

6 Klimatförändringen är här Temperaturen i Europa kan under detta århundrade stiga med 2–6 °C (under 1900-talet steg den med 0,95 °C, och den globala medeltemperaturen med 0,7 °C) De förväntade konsekvenserna är vattenbrist, mer extrema väderförhållanden, att marina arter flyttar samt ekonomiska förluster Kyotoprotokollets kortsiktiga mål kan uppfyllas — långsiktiga mål till 2020 och därefter blir svårare att nå Transportsektorn är den största bidragande orsaken. Transportbehovet uppväger den förbättrade bränsleeffektiviteten. Utsläppen från flyget fördubblas till 2030

7 Långsamma framsteg i styrningen av energiefterfrågan Energibehovet ökar fortfarande, men långsammare än BNP; ekoeffektiviteten förbättras inom industrin; de största utmaningarna är hushållen och tjänstesektorn En framtid med låga utsläpp kan uppnås genom mindre energiförbrukning, mer förnybar energi och bättre energieffektivitet, men för det behövs långsiktiga och samordnade åtgärder Många tillfällen till att förbättra effektiviteten tas inte till vara, i synnerhet i hushålls- och tjänstesektorn Att investera för att få låga utsläpp i framtiden kan bli mer kostnadseffektivt (uppskattas till 45 euro/person och år) än att inte göra något (då de socioekonomiska kostnaderna uppskattas till 300–1 500 euro/person och år)

8 Vi är friskare, men vi utsätts fortfarande för föroreningar Europa har gjort framsteg när det gäller att bekämpa smog och surt regn Luftföroreningar som partiklar och ozon vållar emellertid fortfarande hälsoproblem i många städer Teknik för renare transporter och bättre stadsplanering kan bidra till förbättringar Att använda marknadsbaserade styrmedel, som t.ex. trängselavgifter, kan också vara effektivt för att ändra beteendet Exponeringen för kemikalier påverkar människor i och utanför Europa; PCB har uppmätts i blodet hos människor i Arktis — en del av Europas fotavtryck

9 Utarmningen av våra naturtillgångar Många europeiska fiskbestånd är överfiskade, vilket får konsekvenser för arterna längre ned i näringskedjan. Detta i kombination med klimatförändringen gör att de marina ekosystemen hotas Biologisk mångfald: trots vissa framsteg är många arter — fåglar, däggdjur, insekter — hotade på grund av fragmenterade livsmiljöer. EU-10 har mest att förlora Europas mark hotas av erosion, hårdgörning, föroreningar och försaltning — det kan finnas 2 miljoner förorenade områden, och behöver åtgärdas Vatten: belastningen ökar i södra Europa och väntas öka till följd av ökad turism, konstbevattning och klimatförändring

10 Åtgärder för att förebygga förorening ger resultat Stora ansträngningar har gjorts för att rena avloppsvattnet — 50 % av miljöutgifterna — men mycket återstår att göra Det bästa angreppssättet är investeringar i avloppsvattenhanteringen i kombination med ekonomiska styrmedel för att minska föroreningen vid källan Vattenföroreningarna från jordbruket fortsätter att vara ett problem i de nya EU-medlemsstaterna — användningen av gödningsmedel väntas öka Det kommer att ta årtionden innan grundvattnet blir rent Förebyggande åtgärder är billigare än sanering — ändrat beteende, t.ex. jordbruksmetoder, med hjälp av ekonomiska incitament inom ramen för CAP, den gemensamma jordbrukspolitiken, kan vara till hjälp

11 Vad vi kan göra Vad vi kan göra Europas ekonomi kan bli mer material- och energieffektiv — EU-10 har möjlighet att förbättra effektiviteten med en faktor 4 jämfört med nivåerna i EU-15 Tekniköverföring, stöd till innovation samt skatter och avgifter på föroreningar kan bidra till framsteg Större integrering av miljöhänsyn krävs i sektorer som bidrar mest till miljöbelastningen — jordbruket, energisektorn, transportsektorn, industrin, hushållen Transportsektorn är ett exempel som visar fördelarna med ett samlat angreppssätt; den bidrar till luftföroreningar, klimatförändring, buller, hårdgörning av mark, fragmenterade livsmiljöer och vattenföroreningar, från lokal till global nivå

12 Vad vi kan göra Utforma långsiktiga, sammanhängande stategier som leder in marknaden mot hållbar produktion och konsumtion Inom alla sektorer sträva efter bredare och integrerade styrmedel för marknaden, som förenar hållbarhetsmålen — miljöskatter och bidragsreformer Stärka offentliga och privata sektorernas satsning på forskning och utveckling på miljöområdet så att Europa kan konkurrera globalt Förbättra institutionella strukturer för att utforma och genomföra integrerade angreppssätt; sådana strukturer kan vara lika viktiga som strategierna i sig

13 Del C – Struktur samt en del viktiga punkter Analys land för land Bygger på nio av de centrala indikatorerna ”Resultatkort” (scorecard) för varje land Miljöbyrån har valt de indikatorer som används i analysen

14 Utsläpp av växthusgaser Utsläpp av växthusgaser per capita 2002 Utsläpp av växthusgaser per BNP-enhet 2002 Avstånd till Kyotomålet, linjär bana mot målet, 2002

15 Rangordning för Sverige

16 Rapporten Miljön i Europa — tillstånd och utblick 2005 på Internet Rapporten i sin helhet — en pdf-fil för varje kapitel Sammanfattning på 25 språk Pressmeddelande på 25 språk Anföranden Presskonferens (video) Flash-animering Powerpoint-presentation