Produktkalkylering Kap 17 Kalkylering Kap 18 Självkostnadskalkylering Kap 19 Bidragskalkylering

Kalkylering Förädlingsprocessen Kapitalkostnader Kalkyler Kalkylmetoder

Förädlingsprocessen → Förädling → ← ← Kostnader Intäkter Resurser Produkter → Förädling → ← ← Kostnader Intäkter Tillverkningsföretag anskaffning råvaror ⇨förädling ⇨ försäljning Handelsföretag anskaffning produkter ⇨ försäljning Tjänsteföretag tjänsteproduktion ⇨ försäljning Projektföretag projektgenomförande ⇨ försäljning

Förädlingsprocessen Kalkylering handlar om kostnads- och intäktsberäkning längs hela förädlingskedjan Förädlingsvärde = Intäkter – Kostnader för köpta produkter Mkr % av TI Intäkter 9 749 100 Kostnader för köpta produkter 5 000 51 Förädlingsvärdet 4 749 49 Löner (inkl sociala avgifter) 2 810 29 Avskrivningar 362 4 Rörelseresultat 1 577 16 Räntekostnader 531 5 Resultat före skatt 1 046 11 Skatt 544 6 Resultat efter skatt 502 5

Kapitalkostnader Avskrivningar = anläggningstillgångarnas värdeminskning Räntekostnader = företagets kapitalbindning, lånat kapital Kapitalkostnader = Avskrivningar + Räntekostnader (anläggningstillgångar åldras, pengar lånas för anskaffning) Kalkylmässig avskrivning bör baseras på återanskaffnings- värdet. Utgår man istället från anskaffningsvärdet beaktas inflationseffekterna genom en justering av kalkylräntan

Kalkyler Förkalkyler görs upp före beslut och uppskattar värden på kostnader och intäkter Efterkalkyler görs upp i efterhand när besluten har genomförts och som analyserar faktiska kostnader och intäkter Kalkylobjekt Företaget Produkt Marknad Projekt

Kalkylmetoder Självkostnadskalkylering fullständig kostnadsfördelning, självkostnaden beräknas för samtliga kostnader till dess att produkten är levererad och betald (sär- och samkostnader) Bidragskalkylering ofullständig kostnadsfördelning, endast särkostnaderna för produkten beräknas

Kalkylmetoder Självkostnadskalkylering Resultat = Intäkter – Självkostnad (prissättning på lång sikt, långsiktiga lönsamhetsbedömningar) Bidragskalkylering Resultat = Totalt täckningsbidrag – Samkostnad (kortsiktiga prisbeslut, kortsiktiga lönsamhetsbedömningar)

Självkostnadskalkylering Periodkalkylering (processkalkylering) Genomsnittskalkyl Normalkalkyl Ekvivalentkalkyl Restkalkyl Orderkalkylering (påläggskalkylering) Påläggskalkyl ABC-kalkylering (aktivitetsbaserad kalkylering)

Kalkylering Självkostnadskalkylering ABC-kalkylering Kostnadsbärare Kostnadsslag (t.ex. löner, material hyror, räntor Kostnadsställen (ofta avdelningar) Kostnadsbärare (de produkter eller tjänster som före -taget producerar Direkta kostnader Indirekta kostnader (omkostnader) Självkostnadskalkylering Kostnadsslag (t.ex. löner, material hyror, räntor Aktiviteter Kostnadsbärare (de produkter eller tjänster som före -taget producerar Direkta kostnader ABC-kalkylering

Periodkalkylering Genomsnittskalkyl (Divisionskalkyl) Normalkalkyl Kostnad/st = Totala kostnader/Tillverkad volym Normalkalkyl Kostnad/st = FK/normal volym + RK/verklig volym Ekvivalentkalkyl Gemensam resursförbrukning fördelas på produkterna genom s k ekvivalenttal Restkalkyl Täckningsbidraget från en biprodukt reducerar självkostnaden för huvudprodukten

Periodkalkylering Verklig volym: 5 000, 80% av normal Normal volym = 5 000/0,8 = 6 250 Mtrl 24 000 Lön 18 000 Rörliga TO 6 000 Fasta TO 15 000 Fasta AffO 7 500 70 500 Självkostnad Genomsnittskalkyl = 70 500/5 000 = 14,10 kr/st Normalkalkyl = 48 000/5 000 + 22 500/6 250 = 13,20 kr/st

Periodkalkylering Ekvivalentkalkyl Tre företag A, B och C med 10, 20 resp 30 anställda skall investera 1 200 000 kr i En bastu där medarbetarna i företag B antas utnyttja anläggningen dubbelt så mycket som övriga anställda Företag Antal Ekv.tal Ekv.mängd Ekv.mängd(%) Kostn.andel A 10 1,00 10 12,5% 150 000 B 20 2,00 40 50% 600 000 C 30 1,00 30 37,5% 450 000 60 80 1 200 000

Periodkalkylering Restkalkyl Ett företag producerar 2 milj kg sill under en period. Vid produktionen förekommer en biprodukt som säljs som fodermedel för 2 milj kr. Kostnaden för huvudprodukten var 14 milj kr. Beräkna tillverkningskostnaden per kg sill. Tillverkningskostnad totalt 14 milj kr - Täckningsbidrag biprodukt - 2 milj kr Tilllverkn. kostn. huvudprodukt 12 milj kr vilket innebär 12 000 000/2 000 000 = 6 kr/kg

Orderkalkylering Direkta kostnader kan hänföras till kalkylobjektet Indirekta kostnader (omkostnader, gemensamma kostnader, overheadkostnader) påförs kalkylobjektet via följande fördelningsnycklar: Materialomkostnadspålägg (MO) Totala MO/Totala dM % Tillverkningsomkostnadspålägg (TO) Totala TO/Totala dL % Affärsomkostnadspålägg (AffO) Totala AffO/Totala tillverkningskostnad %

Orderkalkylering Omkostnadspålägg AB Hemslöjden har budgeterat följande kostnader för det kommande året: Direkt material 15 000 000 kr Direkt lön 12 000 000 kr TO 9 000 000 kr AO 7 200 000 kr FO 4 500 000 kr Vilka pålägg behövs för att täcka de indirekta kostnaderna? TO-pålägg 9 000 000/12 000 000 = 0,75 = 75% AO-pålägg 7 200 000/36 000 000 = 0,2 = 20% FO-pålägg 4 500 000/36 000 000 = 0,125 = 12,5%

Orderkalkylering Påläggskalkyl Upprätta en självkostnadskalkyl för produkten ljusstake som per styck har följande direkta kostnader: Direkt material 50 kr Direkt lön 20 kr dM 50 MO-pålägg 0 dL 20 TO-pålägg 15 (75% av dL) TK 85 AO-pålägg 17 (20% av TK) FO-pålägg 10,63 (12,5% av TK) Självkostnad 112,63 Självkostnad för en ljusstake är 112,63 kr

ABC-kalkylering Redovisa de indirekta kostnaderna som aktiviteter istället för kostnadsställen Identifiera kostnadsdrivarna (orsakerna) för varje aktivitet Fördela kostnaden för aktiviteter med kostnadsdrivare som fördelningsnyckel

Bidragskalkylering Bidragsmetoden är: enkel och snabb ger enkel kostnadsfördelning, inga fördelningsnycklar behöver användas Är lämplig vid kortsiktiga problem/beslut ger upplysning om lägsta tänkbara pris möjliggör flexibel prissättning

Bidragskalkylering Bruttovinst = Försäljningspris – Varukostnad Handelsföretag Varukostnad = Fakturakostnad + Hemtagningskostnad Bruttovinst = Försäljningspris – Varukostnad Tjänsteföretag Lönekostnad + Projektspecifika särkostnader = Särkostnader för projektet Tillverkningsföretag Ledig kapacitet En produkt är på kort sikt lönsam att tillverka och sälja om täckningsbidraget är positivt Lägsta acceptabla pris täcker precis produktens särkostnader En gemensam trång sektion Välj den produkt som ger störst TTB Den produkt är mest lönsam som ger störst täckningsbidrag per enhet av den trånga sektionen (begränsande faktor)

Bidragskalkylering Handelsbolag Totala intäkter 110 Mkr Rörelsekostnader 34 Mkr Varuförbrukningskostnader 54 Mkr Beräkna: Bruttovinst 110 – 54 = 56 Mkr Resultat 56 – 34 = 22 Mkr Bruttovinstmarginal 56/110 =50,9 % Resultatmarginal 22/110 = 20 %

Bidragskalkylering Tillverkningsföretag Företaget tillverkar två artiklar A och B av samma material. A drar 2 kg material per enhet och B 4 kg per enhet. Materialet kalkyleras till 10 kr kg. Övriga särkostnader för A uppgår till 25 kr och för B 20 kr per st. Pris (kr) Maximalt antal (st) A 80 15 000 B 110 10 000 Beräkna det totala täckningsbidraget för A och B förutsatt att det endast finns 40 ton material? A B Pris 80 110 dM - 20 - 40 Övriga särkostnader - 25 - 20 TB/st 35 50 TB/enhet (trång sektion) 35/2 = 17,50 50/4 = 12,50 Välj A. Man kan sälja 15 000 A vilket kräver 30 ton. Resterande 10 ton används för att göra 10 000/4 = 2 500 B TTB = 15 000 * 35 + 2 500 * 50 = 650 000 kr