Vad är speciellt med data i GIS? Introduktionskurs för användare Del 4.

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Att utveckla GIS till ett ämne i skolan
Advertisements

Att finna rätt lokaler för vattenbruk! Jens Andersson Regionförbundet Jämtlands län.
Komponenter i GIS Ett Geografiskt Informationssystem skiljer sig i princip inte från vilket annat Informationssystem som helst © Naturgeografiska Institutionen,
Framtidens detaljplaner Vad görs för att möta kraven?
Regional Innovativ GIS- och E-tjänstsamverkan
Strukturerad dokumentation och XML
Grunder i PowerPoint 2000 Skapa en ny presentation Rita egna objekt
IT-stress.
Välkommen till en dag då vi skall låta tanken flöda fritt för att få informationen att flöda i planeringsprocessen.
Datalagring Data lagras på olika sätt beroende på vilken lösning man väljer för sitt GIS. Varje lagringstyp har sina för respektive nackdelar. © Ulrik.
SENIORNET SWEDEN Grundad medlemmar Opolitisk För att hjälpa äldre in i IT-världen Äldre skall lära äldre.
Breddtjänster för bättre och effektivare samhällsservice Borlänge Nationell vägdatabas - en digital infrastruktur Jan-Olof Östlund Vägverket.
Geografisk information
Förmågor & Centralt innehåll
G I S Strate Kan GIS löna sig? 3.
Internet Den som söker han finner. Internetkunskap (Ingela Ek) Fem vägar till en hemsida 1. Given adress 2. Hämta en adress från dina favoriter 3. Använda.
Miljödata på Internet Lite om länsstyrelsernas miljödatasystem DMN.
Introduktionskurs för användare Del 3
Samordnare Digital agenda Västra Götalands län
Informationshantering
Teman VEGA Verksamhetsutveckling genom eget arbete.
”Ett sätt att distribuera Business Objects via webben”
Bevarande av webb, pass 2 Lena Lindbäck, LDB-centrum Liten insats – stor nytta.
Workshop för GIS samordnare
STANLI Metadata 2005/02/17 Nationellt arbete om Metadata Vilka problem kan vi lösa?
Omväxlande molnighet 1 Olika lösningar för webbtjänster inom vatten Niclas Hjerdt och Per Lewau, SMHI.
Hur kan informationsflödet i detaljplaneprocessen effektiveras
5. Att utnyttja geografin till sin fördel – Några nyckelord Att nyttja all tillgänglig information Geografisk belägenhet – kopplar ihop information från.
Från Kartago till WMS Mikael Grimheden Kristianstads kommun
Karin Larsson GIS-centrum Lunds universitet
Vården i siffror September 2014.
Introduktionskurs för användare Del 1
Introduktionskurs för användare Del 2
Breddtjänster – ett nytt skede i IT-politiken Christer Marking IT-kommissionen.
Peter Axelsson Digpro AB
Krav på nya KartBas Undanröja problem med dagens version. Ge en ny plattform för ny funktionalitet tekniskt personellt Nå nya kunder.
Projektets grundtanke GIS Västra Götaland Kommuner Myndigheter Övriga Allmänhet Organisationer Skolor Förvaltningar.
11. Webb-baserad GIS All data i en gemensam databasserver All GIS-programvara i en organisationsgemensam applikationsserver En Internetserver med kraftig.
Delprojekt Informationsutveckling Verka för tillämpning av enhetliga modeller och gemensamma standarder för data och metadata Producera och ajourhålla.
Det digitala kulturarvets framtid Norvalla, Vörå
Nyttan med standardisering
Databaser ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS, Skåne Län.
StrateGIS Etapp 3 Grundläggande begrepp och funktioner i GIS ©Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS.
Ajourhållning för övrig topografi – så gör du!. Ett fungerande samhälle förutsätter att både din kommun och Lantmäteriet har en korrekt, aktuell och enhetlig.
Kvalitetsutveckling fastighet. 2 En del av de personer inom lantmäteriet som arbetar förfullt med kvalitetshöjning!!
Datafångst ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS.
Energiprojekt.blogspot.com FI2Energi Samordnad informationshantering för energi och media Informationsseminarium
INNEHÅLL Vad är en biotopdatabas? Varför behövs den? Vad gör projektet idag och vad är målet?
Globalt, t ex Google Earth EU, INSPIRE Nationellt, Geodatrådet och Geodataprojektet Regionalt, t ex Geodatacenter Skåne Lokalt, kommunalt Infrastrukturer.
Kom igång med Nationella ramverket för öppna data
Regeringsuppdraget 1999 beslutade regeringen om en 3-årig satsning på en breddutbildning inom området GIS Ett samarbete mellan kommunförbund, kommuner,
Nya föreskrifter och allmänna råd
Harmoniserat metadataset 2003 Remissynpunkter 4 Dokumentklasser –i stort tillräckligt –matchning mot egna 4 Användningsområde –typiska tillämpningsfall.
Varför vill företagen bli större?
Regional Innovativ GIS- och E- tjänstsamverkan Samarbetsprojekt mellan 5 kommuner i Västernorrland; Örnsköldsvik, Kramfors, Härnösand, Timrå, Sundsvall,
Vägverket Sverige NVF 11 NVDB-seminarie februari 2002 Mari-Louise Lundgren Jan-Olof Östlund Vägverket Titel.
Vad är GeoBas? Intergraphs svensk-utvecklade system för
Presentation med PowerPoint för PA1
1. Vad är egentligen GIS ? GIS Attityder Förmåga hos användaren OrganisationTeknik Doktrin/Strategi EtikArbetsmetoder Information.
Tätortsdatabas för Västmanlands län GIS, men sen då? - ”TRÅK-GIS” Standardisering Strukturering Kvalitet Tillgänglighet Ajourföringsrutiner Datautbyte.
GIS – Ett begrepp med växande innebörd
LÄGET kan presenteras på kartor
SVEP Nordiskt möte 5-6 oktober 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Mål för delprojektet.
SVEP Kungliga biblioteket 16 januari 2004 Eva Müller Uppsala universitetsbibliotek Tillgänglighet nu och i framtiden DP2: Långtidsbevarande Eva Müller.
6. Grundproblemet vid allt datautbyte – data från externa leverantörer SGU LMV Lst SCB Egen org RAÄ ? ? Vem har data? Vilken innebörd & kvalitet har data?
Analysmetoder ©Ulrik Mårtensson, Naturgeografiska Institutionen, Lunds Universitet och StrateGIS, Skåne Län.
Om denna presentation: Version Denna PPT-presentation tillsammans med det talspråksmanus du hittar i anteckningssidorna är framtaget för att.
Standardisering i energibranschen Förutsätter ett innovativt företag att grundläggande standardisering är på plats då omvärlden digitaliseras med ökat.
Projektets namn | Företagets namn | Presentatör
SGUs årsredovisning 2018.
Presentationens avskrift:

Vad är speciellt med data i GIS? Introduktionskurs för användare Del 4

Här visas en vektorkarta över sydöstra hörnet av Skåne där punkterna visar SGUs biogeokemiska provtagnings- platser i vattendrag. Vattendragens delavrinnings- områden representeras som ytor. Typiskt för ett GIS är att de olika geografiska objekten kan klassificeras enligt till- hörande databasinformation. I det här fallet har punkterna både färgats och erhållit en gradvis ökande storlek enligt zinkanalysdata.

Om rutorna är mycket små går de inte att urskilja om man inte för- storar bilden kraftigt. Rasterbilderna blir då stora och kan vara svåra att arbeta med. Ofta går det utmärkt att infoga vektordata ovanpå rasterbilderna. I det här fallet har gruvor (punkter i vektorformat) representerats av en särskild symbol och lagts ovanpå en markanvändningskarta i rasterform.

Uppbyggnad av ett ’startpaket’ Bakgrundsdata Sök- och nyckeldata Egna registerdata Planerings- och analysdata

Beskrivning och märkning av data Databasbeskrivning Metadata Metadatabaser Databaskatalog

Metadatabaser •Databasens namn och ägare •Översikt (innehåll och användning av databasen) •Kvalitet (ursprung, aktualitet, lägesnoggrannhet) •Rumslig utbredning •Ägar- och leveransinformation (organisation, pris, format, media m m).

Dataförsörjning Import Egen produktion Digitalisering GPS Geokodning Analyser Köp av data Läsning externa baser Www-GIS

Hur skaffar man data? • Data kan förvärvas från någon producent, tas fram i egen regi eller användas på distans hos en datamäklare. • Dagens teknik gör det möjligt att vara flexibel då det gäller nyttjande av data. Man kan när data behövs i vissa fall snabbt hämta dessa över Internet. • Man ska vara medveten om att kommersiella geografiska data av högkvalitet är relativt dyra. Men kom ihåg att alltid väga kostnaden mot nyttan…

Kvalitet och pris ”Högre kvalitet leder till accelererad kostnadsökning.” Avvägning mellan: •behov •kostnader •datamängd

Hämtning av data från länsstyrelserna

Titta på data hos länsstyrelserna

Datafångst •Köp från externa producenter –Fysisk leverans på t.ex. CD –Onlinetjänst via t.ex. Internet •Egen dataproduktion –Olika metoder och system för datafångst

Ajourhållning är viktig •Kontinuerlig ajourföring •Regelbunden ajourföring •Behovsprövad ajourföring Bestäm vad som behövs för olika data! Ange vad som gäller i databaskatalogen!

Väsentliga rättsfrågor för GIS •Upphovsrätt •Nyttjanderätt •Lagen om landskapsinformation •Personuppgiftslagen •Offentlighet och sekretess

Vilka krav ställer GIS-samverkan? De stora vinsterna med GIS uppstår först när data kan utbytas mellan skilda producenter och användare av den geografiska informationen. Samverkan förutsätter att man på ett riktigt sätt kan läsa och tolka varandras data. Ett villkor är standardisering av data, såväl tekniskt som begreppsmässigt. De facto-standarden i PilotGIS avser hur olika företeelser inom den fysiska planeringen skall beskrivas och kodas vid digital hantering för att säkerställa möjlighet till överföring och hantering utan risk för dataförlust eller dataförvrängning. Regeringen har lagt fast att denna de facto-standard skall föras ut för användning i den fysiska planeringen.