Arbetsmiljö 2009-2011 Intervjustudie av 14 frisörer visar att det finns en medvetenhet hos frisörerna om arbetsmiljön, men inte alltid tillräcklig kunskap,

Slides:



Advertisements
Liknande presentationer
Anders Jönsson, Malmö Högskola
Advertisements

Aktivare och nöjdare klienter – men inte snabbare till jobb: om de privata komplementen till Arbetsförmedlingen Martin Lundin IFAU – Institutet för arbetsmarknads-
Presentationsmaterial EFFSYS 2 dagen Milestone Modell för identifiering av lämplig effektivisering av energitekniska system med värmepumpar.
Välkommen! Stormöte 28 april 2013 Ortsutveckling FLENS STAD.
Nordmarks skola Tage Nordkvist Rektor
Asperger syndrome and schizophrenia Psychiatric and social cognitive aspects Tove Lugnegård 2012.
Systematiskt arbetsmiljöarbete
Talboksservice på Södertörns högskolebibliotek
Folkrörelse i tiden Projektplanering Sätt igång och kämpa på 2011.
Hur gick FN-granskningen?
Frisörer - handeksem Handeksem 2-3 ggr vanligare Blondering Hårfärger
Vilka möjligheter har vi att kontrollera
Att främja psykisk hälsa under förskoleåren
BILD 1-20 Idag Varför ska barn komma till tals? Kaffe Vad behövs? (Vilka förutsättningar?) Hur kan det gå till? Barnperspektiv och barnets eget.
Kognitiv funktion efter ögonkirurgi
1 Sjuk-och efterlevandeförsäkring Förbättrade villkor från 1/
Arbets- och miljömedicinska kliniken i Örebro
Fosfor och miljömålen Ingen övergödning
Ursula Scheibling Medicinsk ansvarig läkare
Kontroll av kemikalier i varor enligt Reach
Hur förvärvas resistensgener? Betydelse av resistensmekanism
Dagordning föräldraråd 2/6
Vad tycker de lantbruksverksamma om Säkert Bondförnuft
20-24 år år -19 år Aborter i Norrbotten fördelat på åldersgrupper, årsvärden 2002 – 2011 samt 1:a halvåret 2012 för åldersgrupp – 19 år. Mått: antal.
ÖVERGRIPANDE GRANSKNING 2010 ENKÄTUNDERSÖKNING KOMMUNSTYRELSEN Utskick till samtliga ordinarie ledamöter Excellent svarsfrekvens KS 100% KS och alla nämnder.
Engagerade ”användare” Från användare som representanter vilka legitimerar en nästan färdig tjänst, till engagerade och drivande (utvecklare) Karin Danielsson.
Krav på utrustning Detektorn: Röntgenröret:
Umeå University Organisation Deputy Vice-Chancellor for External Relations and Innovation Agneta Marell Deputy Vice-Chancellor for Research Marianne Sommarin.
Distribuerad Reglering av Fordonståg. Projektpartner : KTH och Scania CV AB Resultat :Doktorsavhandling och forskningsplattform Projektlängd:4-år Projektstart:2009.
Steg 1 - Mötet VÅR VISION FÖR ARBETSMILJÖN OCH HUR VI KOMMER DIT
”Det övergripande målet för miljöpolitiken är att till nästa generation lämna över ett samhälle där de stora miljöproblemen är lösta, utan att orsaka ökade.
Introduktion till FYRA STEG FÖR BÄTTRE ARBETSMILJÖ – 4-stegsmetoden
Nagoya och svensk miljöpolitik
Hur påverkas vi av kemikalierna?
Workshop 4 Framgångsrika Föredömen Lean Forum Konferens 8 oktober 2009 Anette Kinde.
Tyrosine kinase inhibitor usage, treatment outcome, and prognostic scores in CML: report from the population-based Swedish CML registry by Martin Höglund,
Presentationsmaterial EFFSYS 2 dagen Milestone Modell för identifiering av lämplig effektivisering av energitekniska system med värmepumpar.
Energi och klimat i ett genusperspektiv
1 Vad visar PISA -undersökningarna? KEFUDAGEN Den 4 juni 2013 Anita Wester, Skolverket OH-mallen.
Svenska föreningen för barn och ungdomspsykiatri, 24 september 2003 Personlighetsstörningar hos ungdomar?? Mia Ramklint Enheten för Psykiatri UAS, UU.
Säkerhetsaspekter av nanomaterial Hanna Karlsson, Dr. Med. Sci. Enheten för Molekylär Toxikologi, IMM Nobelmuseet 4 maj 2012.
Mekaniska bröst-kompressioner: En bro till fortsatt behandling
Steg 2 – Mötet HUR ÄR VÅR ARBETSMILJÖ OCH VAD BEHÖVER VI GÖRA?
TMALL 0141 Presentation v 1.0 Vad händer i Sverige? Pågående projekt Lars Petersson Nationell samordnare vägmarkering Nationellt Underhåll.
Antibiotikaförskrivning i öppen vård En jämförelse mellan STRAMAs diagnos- förskrivningsstudie 2000 och 2002 Cecilia Stålsby Lundborg STRAMA.
Eva Sahlin Fil.mag., Doktorand 1.
Lars Ekberg, CIT Energy Management AB Seminarium om Totalprojekt 5 november 2013 – Länsstyrelsen VG Att genomföra åtgärder så att kalkylen håller Lars.
UNIVERSITETSSTYRELSEPERIOD.
En utvecklingsmodell för (ingenjörs)utbildning Roger Renström.
Ortsutveckling Skebokvarn
Miljökvalitetsmålet Giftfri miljö - målmanual för uppföljning
Linköpings tillsyn obemannade solarier 2014
Anders Glynn Risk- och nyttovärderare/docent
Kommunens Kvalitet i Korthet - utveckling och syfte.
Ortsutveckling Skebokvarn Välkommen! Stormöte 19 november 2012.
Public Participation and Dialogue in Road-Planning and Road-Design Example: Bypass Norrtälje Suzanne de Laval SWEDEN.
Svenska Läkaresällskapet 8 februari 2012 Levnadsvanor – sjukdomsförebyggande åtgärder.
SBU-rapporter 2013 Användning av insulinpumpar. Insulinpump.
Kan Ki67 bestämmas i rutin?
Motivation is the direction and intensity of effort
Urbana Social-Ekologiska System
Fallförebyggande arbete
Barn, hälsa och föräldrar - underlag till en nationell strategi för föräldrastöd 30 min - 15 bilder Sven Bremberg.
SPIROMETRI i företagshälsovården
SWESMA DSV Institutionen för data- och systemvetenskap Stockholms universitet KTH IT-universitetet i Kista.
PGSA.
Astma och allergier – effekter av miljön?
ATT LEVA MED EN INDRAGEN HÖFTPROTES
Kort presentation av medarbetarundersökningen 2017 för arbetsgrupper
Planering i matematikundervisning
Presentationens avskrift:

Arbetsmiljö Intervjustudie av 14 frisörer visar att det finns en medvetenhet hos frisörerna om arbetsmiljön, men inte alltid tillräcklig kunskap, medel och strategier att genomföra tillräckliga arbetsmiljöförbättrande åtgärder. Manuskript inskickat! Kronholm Diab K, Nielsen J, Andersson E. Swedish female hairdressers’ view and reasoning on their working environment – a qualitative study In manuscript.

Exponering Kammarstudie •12 frisörer med luftvägsbesvär av blekmedel utförde under kontrollerade former blekningar och under de olika arbetsmomenten mättes partikelkoncentration och halten av irriterande ämnen •Besvär och biologiska markörer mättes hos frisörerna innan, under och efter exponeringen Undersökningarna avslutade januari 2013 – resultatbearbetning pågår

Sara börjar blanda blekmedel i exponerings- kammaren

Proteiner Monica Kåredahl 2010  Besvärsmekanismer Studier på AMM tyder på att specifika proteiner i nässlemhinnan delvis kan vara involverade i sjukdomsutvecklingen. Dessa studier kan ev hjälpa oss att förstå hur näsbesvär orsakade av persulfat uppstår. KÅREDAL M. et al., Time-Dependent Proteomic iTRAQ Analysis of Nasal Lavage of Hairdressers Challenged by Persulfate. J of Proteome Research, 5;9,

Hud Marlene Isaksson 2002 Förekomst av besvär Frisörer •Aktiv tid i yrket23,8 per 1000 pers/år <25 år37,1 per 1000 pers/år Bytt yrke pga handeksem •Frisörer6,2 % •Referenter 1,9 % LIND M et al., Incidence of hand eczema in female Swedish hairdressers. Occup Environ Med, 64,

Hud Marlene Isaksson Ca 5 ggr högre risk för handeksem som frisör - de flesta har lätt kroniskt handeksem - orsaker är vatten, irritation, allergi - vårda huden - torka händerna noga efter handtvätt med handduk - skyddshandskar, engångs i plast - undvik antibakteriebehandlade handskar - undvik tvål- och handkrämsrester under handskar - byt handskar ofta – återanvänd aldrig! - undvik både natur- och syntetgummihandskar - frisörmössor kan innehålla latex - använd inte smycken i arbetet

Aromatiska aminer Maria Albin •Har frisörer en ökad cancerrisk? – Ja, troligen (blåscancer mest etablerat) •Innebär det en ökad cancerrisk att få håret färgat? –Vi vet inte. Det finns anledning till oro, men fynden är inte samstämmiga •Vad beror det på? –Exponering för aromatiska aminer i hårfärger?

Reproduktion Anna Axmon, Lars Rylander 2003, 2006, 2009 Studier på AMM har visat •att heltidsarbetande frisörer löper 20 procent högre risk att föda tillväxthämmade barn, och att födelsevikten är ca 50 g lägre – orsaken dock oklar •viss risk för längre tid till graviditet samt fostermissbildningar – stress? RYLANDER L et al., Reproductive outcome among female hairdressers. Occup Environ Med 59, 517–522. RYLANDER L & KÄLLEN B., Reproductive outcomes among hairdressers. Scand J Work Environ Health, 31 (3): AXMON A et al., Fertility among female hairdressers. Scand J Work Environ Health., 32, AXMON & RYLANDER, Birth weight and fetal growth in infants born to female hairdressers and their sisters. Occup Environ Med., 66,

Ergonomi Kerstina Ohlsson Förekomst av besvär En studie av muskelbelastningar visade att frisörer •har en hög andel besvär i nacke och armar •har en låg grad av muskulär återhämtning, framför allt i underarmens muskler •arbetar med högt lyftade armar Nordander C et al Exposure-response relationships in work-related musculoskeletal disorders in elbows and hands - A synthesis of group-level data on exposure and response obtained using uniform methods of data collection. Appl Ergon 44(2),

Ergonomi Kerstina Ohlsson … och att faktorer som har betydelse för besvären är •att armarna hålls högt hela tiden •huvudets och ryggens ställning •ständiga rörelser med händer/handleder •stress

Ergonomi Kerstina Ohlsson Förslag till åtgärder •Utnyttja alla chanser till avlastning! •Arbeta sittande, när så är möjligt! •Använd hjälpmedel! •Justera alltid arbetshöjden! •Tag pauser – raster! •Tänk på Dig själv!

Praktiska slutsatser • Det finns ett kemikalieproblem • Medvetandet om detta bör höjas • Höjd skyddsnivå (ventilation, handskar) • Ventilationskrav bör förtydligas • För tidigt för rekommendationer om enskilda produkttyper • Dialog med frisörer, leverantörer och tillsynsmyndigheter

Rekommendationer •Skydda huden mot hårfärgämnen - Byt handskar mellan varje kund - Använd bara handskarna en gång! - Klipp håret före färgningen •God ventilation – allmän, dragskåp, punktutsug •Frisörprodukter – byt ut farliga produkter •Korrekta arbetsmetoder – och växla mellan arbetsuppgifterna • God hygien

Anki Matsson tänker på personalens välmående: ”De som vill leva längre har punktutsug” I Hedemora finns ett vackert polishus. Men här ryms varken fångar eller konstaplar. Nej här huserar salong Hårstället med Ann−Christin Matsson vid rodret. En helt nyrenoverad salong där personalens bästa står i fokus, tillsammans med kundens välmående. Tar det ena ut det andra? Nej då. De två har ingått ett lyckligt äktenskap. Ur Frisörtidningen, nr 7, 2011 Text: Johanna Söderlind Foto: Gomer Swahn Med tillstånd av Frisörföretagarna

Årets Frisör: Malin Cederlund,, Urban by Björn Axén Foto: Chrisel Sundebäck

Länkar – artiklar om frisörers arbetsmiljö •Arbetsmiljöforskning •Arbetsliv •Naturskyddsföreningen - harprodukter-pa-frisorsalongenhttp:// harprodukter-pa-frisorsalongen - 4/harvardsprodukter-som-skadarhttp:// 4/harvardsprodukter-som-skadar •Arbetsmiljöverket – •Forskning.se - erutgorhalsoriskforfrisorer.5.61fbca9812ec690a html erutgorhalsoriskforfrisorer.5.61fbca9812ec690a html •Miljösamverkan Skåne - nde-projekt/Pages/frisorer.aspx nde-projekt/Pages/frisorer.aspx •Hållbar Utveckling Skåne (HUT) - projekt-3/hallbar-frisor/ projekt-3/hallbar-frisor/ •Frisörtidningen – fyra artiklar under 2012 (nr 4,6,8,10) •Bulletin 2012:2, s 4, 6, 1012:3 s en/Arbets--och-miljomedicin/Publikationer/Bulletin---Nyhetsbrev/ en/Arbets--och-miljomedicin/Publikationer/Bulletin---Nyhetsbrev/