Copyright Detta material är framtaget av Stefan Särdqvist på Räddningsverket. Upphovsman till illustrationer anges vid respektive illustration Detta verk omfattas av lagen om upphovsrätt. Det får därför inte kopieras eller på annat sätt mångfaldigas utan upphovsrättsinnehavarnas uttryckliga tillstånd. Materialet är avsett för Räddningsverkets utbildningsverksamhet och får ej användas i annat syfte. Räddningsverkets lärare får använda materialet digitalt och/eller utskrivet på OH i sin undervisning i Räddningsverkets regi. Det är inte tillåtet att ändra i eller förvanska bilderna. Utskrift ur denna presentation är inte tillåten, av upphovsrättsskäl. De flesta bilder finns i boken Vatten och andra släckmedel. Förbudet mot mångfaldigande gäller även åhörarkopior. Om materialet önskas i pappersform, hänvisas till boken ”Vatten och andra släckmedel”.

Vattenstrålar Sid 122 Foto: Peter Lundgre

Var förångas vattnet? Sid 141 Vattnet kan dessutom hamna oanvänt på golvet… Bild: Per Hardestam

Vattnet kan användas för Sid 141 Brandgaskylning Ytkylning Släckning med ånga Brandgaskylning – genom att sänka temperaturen minskas strålningsintensiteten och därmed minskas pyrolyshastigheten Ytkylning – här utnyttjas ytverkan Ånga - här utnyttjas gasfasverkan

Brandgaskylning Varför? Möjliggör släckinsats. Förhindrar övertändning. Slår ner en fullt utvecklad rumsbrand. Hur? Täck in de heta brandgaserna (bredd, längd, höjd, tid). Små droppar som nätt och jämnt passerar brandgaserna. Inomhus tillsammans med ytkylning.

Ytkylning Varför? Förhindrar/avbryter pyrolys. Hur? Täck in pyrolyserande bränsleytor. Så stora droppar att de inte förångas på vägen. Liten mängd vatten per yta. Att förhindra/avbryta pyrolys krävs i stort sett alltid. ”Att stänga av (bränsle)gaskranen”

Ånga (Vatten som gasformigt släckmedel) Varför? Vid större brand i slutet utrymme om invändigt angrepp ej är möjligt. Hur? Fukta heta ytor med stora droppar. Stäng dörren utifrån och låt vattnet verka. Flammor slocknar om knappt halva utrymmet fyllts av ånga. Äldre benämning: Indirekt släckning.

Släckning med ånga Exempel Volym hos klassrum: Släckkoncentration: Volym vattenånga: Mängd vatten: Tid: 6 · 6 · 2,7 m³ = 100 m³ ca 45 % vattenånga 45 m³ 26 liter 5 s vid 300 l/min (5 l/s)

Kombinera gärna… …ytkylning och brandgaskylning …ytkylning och användning av vattenånga …men aldrig brandgaskylning och användning av vattenånga I de första två fallen kompletterar metoderna varandra Brandgaskylning och användning av vattenånga motverkar däremot varandra!

Som strålförare måste du alltid veta i vilket syfte du sprutar. Som strålförare måste du alltid veta i vilket syfte du sprutar. Ta reda på om strålen har avsedd effekt. Annars måste du ompröva ditt agerande.

För en krypande rökdykare blir värmebelastningen mindre och sikten bättre.

Släckning av en fullt utvecklad rumsbrand: 1) Täck in hela den varma gasmassan med en spray. 2) Fukta bränsleytorna så snabbt som möjligt. Innebär brandgaskylning för att kunna komma åt bränsleytor och kunna arbeta i rummet Innebär att avbryta pyrolysen

Ett modernt strålrör skyddar även strålföraren Sid 144 Ett modernt strålrör skyddar även strålföraren Foto: Olle Johansso

Sid 146 Sid 146 Foto: Peter Lundgren

Sid 147 Sid 147 Foto: Peter Lundgren

Vattendroppar som förångas… …i heta gaser minskar totalvolymen Vattendroppar som förångas… …i heta gaser minskar totalvolymen. …mot heta ytor ger ökad gasvolym.

Skärsläckare Sid 149 Foto: Peter Lundgren

Ytans temperatur Sid 163 Bild: Per Hardestam

Sid 165 ”Vid brand eller risk för brand skall rökdykarna för sitt skydd ha säker tillgång till släckvatten” (AFS 1995:1)

Spillvatten Sid 177 Bild: Per Hardestam

Uppsamling av spillvatten Sid 177 Foto: Stefan Särdqvist och Peter Lundgren